En jätteombyggnad av Ormanäs pumpstation nära reningsverket i Hässleholm har förberetts för att minska omfattande utsläpp av avloppsvatten till Finjasjön. Pumpstationen har inte varit dimensionerad för de stora mängder tillskottsvatten som vid högt vattenstånd läckt in via otäta ledningar och blandats med orenat avloppsvatten. Men konsultfirman som Hässleholms vatten 2019 anlitade för att utreda problemet ifrågasatte placeringen av pumpstationen. Rekommendationen var istället att bygga en ny anläggning cirka 400 meter norr om den befintliga, direkt söder om Sjörröds villaområde där den blir mindre utsatt för översvämningar eftersom marknivån är högre. Det var också där pumpstationen var planerad på 1970-talet. Konsultrapporten har hemlighållits tills nu.

De senaste veckorna har träd fällts, ledningar grävts ner och stora mängder massor transporterats till Ormanäs pumpstation. Grundvatten pumpas undan. Marknivån där byggnaden står ska höjas två meter. Den befintliga pumpstationen ska rivas och en ny byggas på samma plats. Den blir enligt bygglovet en meter högre än den befintliga, taket hamnar alltså totalt tre meter högre än idag. En del av vägen in från Hovdalavägen ska också höjas med en meter. Den redan utbyggda vallen mot översvämningar ska byggas ännu längre och högre.

Men projektet fanns inte alls med i “VA-utredning Björkvikens pumpstation” av konsultfirman Movak AB, daterad 2019-09-24. Däremot bedöms det som intressant att i framtiden hitta en ny placering för pumpstationen 400 meter norrut. Konsulten förklarar varför: “I samband med fältarbeten har noterats att Ormanäs pumpstation är känslig redan vid små fluktuationer av nivåökning i Finjasjön, vilket man försökt åtgärda med invallning av pumpstationen”.

Ormanäs pumpstation har ett bräddavlopp till Finjasjön där avloppsvatten och tillskotttsvatten alltså släpps ut när flödena blir för höga. Avloppsledningen från bostäderna i Sjörröd går längs stranden och ligger därför under vatten en stor del av året. Belastningen ökar också när fler nya bostäder byggs.

Bräddningarna inte redovisade

Hässleholms vatten har aldrig redovisat bräddningar vid Ormanäs till miljökontoret eller i sina miljörapporter. Men den inventering av utter som länsstyrelsen krävde av Hässleholms vatten innan arbetena kring pumpstationen startade säger att en temporär störning måste vägas mot att slippa bräddningar av avloppsvatten orenat ut i sjön vid högvatten “vilket beräknas inträffa allt oftare”.

Movaks utredning har tre alternativa lösningar på problematiken med flöden och inläckage till Ormanäs pumpstation. Både Björkvikens pumpstation längre söderut och ledningsnätet mellan de båda pumpstationerna ska åtgärdas. Enligt rapporten är Björkvikens pumpstation i akut behov av renovering.

I samtliga alternativ åtgärdas Björkvikens pumpstation. Alternativ 1 innebär relativt små åtgärder på ledningssystemet för att minimera ingreppen i skogsområdet Bokehill. Men bedömningen är att inläckaget till Ormanäs pumpstation då bara minskar marginellt.

Många bostäder på för låg nivå

Alternativ 2 innefattar både åtgärderna i alternativ 1 och en ny pumpstation som pumpar avloppsvattnet vidare mot Hässleholms reningsverk. Topgrafin i området för ny placering bedöms som gynnsam med markhöjd på cirka 46,40 enligt Hässleholms vattens inmätningar. Den obligatoriska “översvämningssäkra” golvhöjden för nya bostäder och tillbyggnader är i detaljplanen satt till 46,59. I detta alternativ ska spillvatten från området söder om Ormanäs pumpstation ledas om direkt till reningsverket för att minska inläckaget som sker vid pumpstationen.

Alternativ 3 innehåller ett enklare trycksatt ledningssystem, LTA/LPS, i de norra delarna av Åmanäsområdet för att “minimera inläckaget och risken för intag av sjövatten i spillvattensystemet i samband med höga nivåer i Finjasjön”. Det skulle gälla ett 30-tal fastigheter. Alla utom en har enligt Hässleholms vattens inmätning lägre golvhöjd än detaljplanens. Flera har dessutom källare och risken är stor att de drabbas av översvämningar.

Slutsatsen blir att alternativ 2 är det lämpligaste. Konsulten skriver: “Ur drift- och underhållssynpunkt vid normala förhållanden är det dock att föredra en större kommunal spillvattenpumpstation i området norr om Åmanäs såsom beskrivs för Alternativ 2 istället för att tillgodose att ett LTA/LPS-system fungerar vid extrema förhållanden”.

Överklagade förgäves

Linus Jepsson, som bor i Bokehillsområdet, överklagade förgäves bygglovet för pumpstationen. Hans motivering var att det hade varit bättre att dra ledningen från Sjörröd den kortare sträckan över gamla Sjöstugans mark och direkt till reningsverket, så som det var tänkt från början. Där finns ingen värdefull natur.

– Anledningen till att den drogs som den gjorde då var att Sjöstugan skulle få bättre fall till sina toaletter utan att betala för att pumpa. Men det var inte den optimala lösningen och Sjöstugan finns inte längre, säger han.

Han fick alltså stöd av konsulten, men konstaterar att Hässleholms vatten valde en annan lösning.

– Det borde bli både enklare och billigare i längden vid Sjöstugan, Jag kan inte se någon annan anledning än att de vill bygga bostäder här i framtiden när reningsverket moderniserats. Därav den kompakta tystnaden om det utlovade naturreservatet. säger han.

Mörkade utredningen

Den 10 juli 2020 begärde Frilagt ut utredningen från Hässleholms vatten utan att veta att den var klar redan i september 2019. Svaret från dåvarande vd Liselotte Stålhandske blev att inga dokument var offentliga på grund av upphandlingssekretess. Hon hävdade att utredningen var en del av upphandlingsdokumenten. Hässleholms vatten hade då redan ansökt om bygglov för Ormanäs pumpstation, vilket beviljades i augusti.

Frilagt begärde vid flera tillfällen att få ta del av utredningen, alternativt ett formellt avslagsbeslut för att kunna överklaga. Den 3 september fick vi ett avslagsbeslut – på att få förfrågningsunderlag före annonsering, vilket vi aldrig begärt. Vi bad enbart att få ut utredningen eller utredningarna som Stålhandske senare sa var flera och skulle sammanfattas i upphandlingens förfrågningsunderlag. Svaret blev “Avslagsbeslut skickat tidigare. Utredningarna är en del av FFU”. Den 14 september skickades en begäran med kopia till kommunjurist Magnus Gjerstad. Svaret blev åter: “Utredningarna är lika med förfrågningsunderlag”. Frilagts sista påminnelse med begäran om ett nytt avslagsbeslut för rätt handlingar är daterad den 25 september. Liselotte Stålhandske svarade den 30 september och stod fast vid sin beskrivning av utredningarna som en del av förfrågningsunderlaget. När Frilagt långt senare fick del av förfrågningsunderlaget stod det klart att denna utredning inte ingick där.

”Blev för dyrt”

Frilagt har sökt Sven Carlsson, vd för Hässleholms Miljö där Hässleholms vatten numera ingår, för en kommentar på telefon. Han svarar på onsdagsmorgonen på mejl: “Vi återkommer när vi har de uppgifter du efterfrågar”, men återkom inte. På kvällen mejlar istället marknadschef Emma-Karin Trygg Vincic. Hon förklarar att hon inte kan svara för tidigare beslut om att inte lämna ut utredningen: “…men vår bedömning som vi gjort nu är att det är en allmän handling som du har rätt att ta del av”.

Hon skriver att konsultens uppgift var att ge bolaget olika alternativ att ta ställning utifrån. Men inget av dessa accepterades alltså: “Vi fick flera förslag av konsulten och det som de föreslog valde vi bort för att det blev för dyrt. Vi hade med det förslaget också behövt avverka rätt mycket skog om vi hade förlagt pumpstationen där de föreslog, både för bygget av pumpstationen och nedgrävning av ledningar, vilket är något som vi vill undvika in i det längsta”.

Miljöchef Torbjörn Håkansson känner inte till några bräddningar från Ormanäs pumpstation. Han ser inte heller någon anledning att ställa frågor till Hässleholms vatten om uppgifterna i rapporten från utterinventeringen. Han skriver i mejl till Frilagt: “Vid kontroll av miljörapport och rapporterade driftstörningar så kan vi inte se att man inte redovisat någon driftstörning under de senaste åren”. Han berättar också att han frågat nya va-chefen Cornelia Ljungerud om hon kände till någon bräddning som inte rapporterats, vilket hon inte gjorde. Torbjörn Håkanssons slutsats blir: “Vi har därmed inte skäl att misstänka att bräddning har skett utan att detta anmälts”.

Berit Önell