Enligt expertisen är det olagligt att tvinga bort de boende inom 200 meter från reningsverket i Hässleholm. Dessutom har samtliga kommunalråd motsatt sig det. Ändå drivs nu det hemliga detaljplaneförslaget där bostäderna blir natur vidare till politikerna i miljö- och stadsbyggnadsnämndens arbetsutskott. På onsdag tar de ställning till om förslaget ska ut på samråd.

– Det är bra, samrådet är den formella processen som ger de berörda möjlighet att göra sin röst hörd. Det är en demokratisk process, säger miljö- och stadsbyggnadschef Helena Östling.

Nämndens ordförande Kenny Hansson (M) håller med. Men kommunalrådet Hanna Nilsson (SD) lovar att planen ändras i fullmäktige om den kommer så långt och har stöd av övriga kommunalråd. FV är på samma linje.

Frilagt kunde i höstas presentera det då aktuella och sekretessbelagda detaljplaneförslaget som inte innehöll den proportionalitetsbedömning mellan allmänna och enskilda intressen som grundlagen kräver. Enligt en vägledande dom från Högsta domstolen 2018 ska en sådan bedömning göras i varje enskilt fall och i tre led. Bland annat gäller det om åtgärden är ändamålsenlig och om syftet kan nås på ett mindre ingripande sätt. I detta fall om reningsverkets funktion kan säkerställas utan att bostäderna löses in och rivs.

Även det förslag som miljö- och stadsbyggnadsnämndens arbetsutskott nu ska ta ställning till är sekretessbelagt. Men Frilagt har tagit del av det och konstaterar att bostäderna fortfarande i första hand ska lösas in på frivillig väg, dock senast inom planens genomförandetid som är fem år.

Ordet proportionalitetsbedömning är nu med och resonemanget har utvecklats något. Grundlagen nämns dock inte, enbart plan- och bygglagen som inte har lika höga krav för att intrång ska få göras på privat egendom. Inlösen av de två bostäderna motiveras fortfarande med svepande formuleringar om att reningsverket är ett viktigt samhällsintresse. Det framgår inte på vilket sätt de skulle hindra reningsverkets drift eller utveckling. Båda ligger på andra sidan Hovdalavägen där det inte är aktuellt att bygga ut verksamheten.

Motiveringen uppges vara risk för smittspridning från reningsverket. Enligt förslaget finns smittorisk inom 300 meter från anläggningens så kallade verksamhetsgräns, men undantag görs för de bostäder som redan är planlagda och ligger på mellan 200 och 300 meters avstånd eftersom en skyddsplantering ska anläggas mellan dem och reningsverket. Bostäder inom 200 meter påstås däremot vara utsatta för förhöjd smittorisk och planläggs istället som natur. Planförslaget hävdar att de boendes hälsa och säkerhet inte kan säkerställas utan skyddsavståndet.

Boverket säger annat

200 meter sägs komma från Boverkets allmänna råd, som dock upphävdes för flera år sedan. Boverkets expert har tvärtom sagt till Frilagt att det inte finns några reglerade skyddszoner vid reningsverk. Dessutom måste krav också ställas på reningsverket.

– Plan- och bygglagen kan inte läka brister i miljöbalken. Kommunen kan alltså inte göra en detaljplan och börja expropriera fastigheter för att reningsverkets verksamhet inte uppfyller miljöbalken, sa Mikael Jardbrink på Boverket till Frilagt redan i juni 2016.

Vill inte åtgärda reningsverket

Kommunens detaljplaneförslag säger istället att en viktig utgångspunkt är att reningsverket inte ska åtgärdas. Anledningen är att det inte i dagsläget anses samhällsekonomiskt effektivt.

– Omfattande åtgärder kan krävas för att minska skyddsavståndet, vilket inte bedöms skäligt, heter det.

Tjänstemännen har dock tagit bort en tidigare formulering om att en ombyggnad av reningsverket som skulle minska risken för boende behöver finansieras av exempelvis ny samlad bostadsbebyggelse nära reningsverket.

Dyra inbyggnader av reningsverket nämns, men inte andra möjliga åtgärder, exempelvis uv-rening som används på många andra reningsverk och skulle kosta mindre än att köpa in bostäderna.

Särskilt låg risk för smitta
genom ny teknik

Motiveringen till att smittorisk skulle hindra boende inom 200 meter haltar på flera sätt. Förslaget hänvisar till Rambölls motsägelsefulla utredning från 2014 som säger att litteraturstudier visat att bakteriehalten är obetydlig på ett avstånd som kan variera mellan 100 och 300 meter från ett reningsverk. Samtidigt konstateras att Hässleholms reningsverk har särskilt låg risk för smitta via aerosoler tack vare så kallade finblåsiga luftarsystem på de öppna luftningsbassänger som annars utgör den största risken. Risken är så låg som en procent eller lägre jämfört med de system som de äldre studierna grundar sig på. Ändå blir utredningens slutsats att skyddsavståndet inte bör understiga 300 meter. En procent av 100-300 meter är 1-3 meter. Just luftningsbassängerna ligger dock mer än 200 meter från den närmaste bostaden.

Naturvärdena i området mellan Hovdalavägen och Finjasjön är ett argument för att planlägga det som just natur. Även den nyligen uppmärksammade förekomsten av uttrar nämns.

Linus Jepsson, som tidigare tvingats sälja ett hus i området på grund av det skyddsavstånd som då bara fanns i Hässleholms vattens policy, är kritisk till att planprocessen drivits vidare på dessa grunder.

Större smittorisk att nekas vatten

– Den stora smittorisken var ju att jag inte fick kommunalt vatten på åtta år, trots att grundvattnet var förorenat. Nu när de åtgärdat det vill de riva på grund av smittorisk, säger han.

Han är inte så bekymrad över smittorisk för egen del, men tror inte det är bra att folk går med sina hundar i Magle våtmark där avloppsvattnet behandlas i öppna dammar efter att ha gått igenom reningsverket. Han undrar även hur vandringsleden kan tillåtas gå ett par meter från pumpstationen som ska byggas ut. Där hanteras helt orenat avloppsvatten.

Gränsen för verksamhetsområdet har också ändrats sedan han 2013 sålde sitt förra hus. Då var fler hus inom 300 meter, men nu drabbas alltså bara två.

Hans hus ingick tills på 1970-talet i en avstyckningsplan som, om den varit kvar, hade varit likställd med en detaljplan. När länsstyrelsen då gick med på att den upphävdes var det på villkor att kommunen skulle upprätta en ny plan där befintliga bostäder var kvar, men inga nya tilläts på grund av närheten till reningsverket.

Föregriper planbeslut

Linus Jepsson fick i förra veckan besked av en handläggare på miljö- och stadsbyggnadskontoret att träd som tagits bort mellan hans hus och reningverket, trots att de skulle vara kvar, inte behöver återplanteras eftersom hans hus ändå inte ska finnas kvar. Dock står det fortfarande i förslaget till detaljplan att växtligheten kring reningsverket ska bevaras som skydd mot lukt och smittspridning.

– De tar bort detta och planterar vid Ormanäs. Precis som med vattnet så föregriper man planarbetet. De borde kanske anlita någon juridiskt kunnig person, säger han.

Frilagt har sökt tjänstemannen.

Linus Jepsson har skriftligen erbjudit sig att köpa in ett par tusen plantor till tekniska förvaltningen om de planterar dem vid reningsverket och på kommunens åker mot Hassellunden där en skyddsplantering var villkor för att bostadsområdet skulle tillåtas 650 meter från reningsverket. Det beslöts 2003, men kommunen har istället förlängt jordbruksarrendet.

Litar på tjänstemännen

Helena Östling försäkrar att hon har duktiga och professionella tjänsteman utan agenda, men medger att det inte är konstigt om boende kan uppfatta det annorlunda om de innan beslut är fattat får besked om att det redan är klart att deras hem inte får vara kvar.

– Det var ett ytterst tråkigt sätt att uttrycka sig, olyckligt, säger hon.

Hon konstaterar att partigrupperna fått information om planförslaget och att det inte skett någon större förändring därefter.

Hon kan inte uttala sig närmare om varför inte inlösen av bostäderna tagits bort ur förslaget.

– Utredningen säger väl att det behövs. Jag får lita på att handläggare och planchef kan de här sakerna och har rätt underlag, säger hon.

Krävs det inte väldigt starka skäl för att planlägga natur över befintliga bostäder?

– Jo, absolut. Men jag har ställt kontrollfrågor om detta och känner mig trygg med det, säger Helena Östling.

Hon förklarar att synpunkter från närboende och myndigheter kan leda till förändringar under samrådet.

– Alla som lämnar synpunkter har rätt att få dem bemötta, säger hon.

Hon förstår också att en lång process med hot om inlösen av bostäder kan vara svår för de boende.

– Vi i kommunen behöver föra samtal med de personer som är drabbade. Självklart innebär det en stor påverkan, säger hon.

Planen säger ingenting om ett yttre skyddsavstånd på 1 000 meter från reningsverket där Hässleholms vatten inte ville tillåta planering av nya bostäder. Istället talas om ett påverkansområde där nya bostadsområden fortfarande kan prövas i detaljplan, bland annat på Sjörröds gård, på samma sätt som i den fördjupade översiktsplanen från 2018. Det trots att det idag finns en politisk majoritet för att inte bygga bostäder inom 1 000 meter.

Helena Östling har inte hört något om att detta skulle tas upp i planen och tänker att det skulle kunna vara svårt att hantera.

– Inom 300 meter handlar det om hälsa och säkerhet. Lukt kan vara en olägenhet, men är en annan sak och kanske passar bättre för till exempel en politisk överenskommelse, säger hon.

Planchef Marie Nilsson, som beslutat hemligstämpla planförslaget, vill inte kommentera det “i förväg”.

Kenny Hansson vill få in synpunkter på allt som kan komma upp i planförslaget.

– Så kan vi revidera därefter, säger han.

Tydligt politiskt nej till tvångsinlösen

Hanna Nilsson är tydlig med att hon och hennes parti inte vill att några bostäder ska lösas in mot ägarnas vilja.

– Vi kommer att yrka på att det inte ska vara med i förslaget. Jag tycker att det är märkligt att det inte är ändrat redan eftersom det finns politisk majoritet för det, säger hon.

Hon berättar att hon under måndagen talat med kommunstyrelens ordförande Lars Johnsson (M) och oppositionsrådet Lena Wallentheim (S) och att de är överens.

Hanna Nilsson anser att planen inte ska tillåta nybyggnad nära reningsverket.

– Men befintliga bostäder ska få vara kvar och vi måste tillåta ombyggnader med mera. De ska få bo kvar, annars går vi inte med på planen, säger hon.

Målsättningen att reningsverket inte ska åtgärdas har hon svårt att förstå.

– Vi har hela tiden haft inställningen att vi vill ha ett så bra reningsverk som möjligt. Men det är två olika saker, säger hon.

Lena Wallentheim förklarar i ett sms till Frilagt att hennes parti står fast vid uppfattningen att ingen ska tvingas bort om de inte själva vill sälja.

Hon skriver: “Krävs det att politiken behöver ta ett separat beslut om detta eller ändra i skriften så tycker jag/vi att detta ska göras. Har vi sagt en sak får vi stå upp för våra åsikter”.

Lars Johnsson försäkrar att han inte heller ändrat uppfattning, men uttalar sig i övrigt försiktigt.

– Vi har fått en dragning på planen, men jag har inte läst den själv. Nu blir det en politisk beredning inom miljö- och stadsbyggnadsnämnden, säger han.

När det gäller 1 000 meter har han inte heller ändrat sig.

Folkets väl anser också att bostäderna ska få vara kvar så länge ägarna vill bo där. Björn Widmark är kritisk till att bostäder ska planläggas som natur, både vid reningsverket och i Sjörröd, och menar att det yttre skyddsavståndet på 1 000 måste in i planen.

– All trovärdighet är enligt min uppfattning borta för dem som gick till val på att 1 000 meter skulle gälla, säger han.

Berit Önell

Läs mer:

2020-10-29 Här är det hemliga förslaget som utraderar två bostäder