Regeringen skärper restriktionerna för att bromsa spridningen av covid-19. Bland annat ska munskydd användas i kollektivtrafik under tider där trängsel inte kan undvikas. Mellandagsrean ställs in. Gymnasieskolans distansundervisning förlängs till den 24 januari. Krogar måste sänka maxantalet per bord från åtta till fyra personer och får inte servera alkohol efter klockan 20.

Det meddelades vid en presskonferens på fredagseftermiddagen. Region Skåne informerar också om skärpningar. Från och med måndag går den skånska sjukvården upp i förstärkningsläge och kan därmed snabbare flytta patienter och personal mellan sjukhusen.

Statsminister Stefan Löfven (S) höll en snabbinkallad presskonferens tillsammans med vice statsminister Isabella Lövin (MP), utbildningsminster Anna Ekström (S), socialminister Lena Hallengren (S) och Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson.

– Regeringen ser med oro på den kommande långhelgen och vad den kan betyda för smittspridningen, sa Stefan Löfven allvarligt.

De hårdare kraven på krögarna gäller från och med julafton.

Munskydden blir till slut ett verktyg i smittbekämpningen även i Sverige. Johan Carlson hänvisar till WHO:s rekommendationer, men betonar att det viktigaste fortfarande är att hålla avstånd. De nationella riktlinjerna ska uppdateras med nya regler om munskydd från och med den 7 januari. De gäller främst arbetspendling och kommer inte att gälla skolbussar.

All offentlig verksamhet som inte är nödvändig ska omedelbart stängas ner för en månad, exempelvis badhus, idrottshallar, museer och bibliotek.

– Låt inte julen bli en smitthärd. Fira bara med de närmaste, sa Stefan Löfven.

Det blir dock ingen ändring i rekommendationen att umgås med maximalt åtta personer, som ett riktmärke, exempelvis på julafton.

– Den ligger kvar. Ju färre desto bättre. Men det handlar om antal hushåll också, det är bättre med nio personer från två hushåll än sex personer från fem hushåll, sa Johan Carlson.

Butiker och gym kan stängas

Maxantal för hur många som samtidigt får befinna sig i en butik, ett köpcentrum eller ett gym införs. Hur många det blir ska dock utredas. Kösystem utomhus kan krävas.

– Om det inte ger effekt kan regeringen planera för att stänga ner de verksamheterna, sa Stefan Löfven.

Socialminister Lena Hallengren kommenterar att länsstyrelserna har ett ansvar att se till att restriktionerna följs.

All så kallad icke-essentiell personal ska jobba hemifrån till och med den 24 januari.

– Där ger vi ett särskilt uppdrag till alla statliga myndigheter. Syftet är dels att bryta smittspridningen och dels att de som måste ut för att ta sig till arbetet ska kunna göra det, sa Isabella Lövin.

Allvarligt läge i skånsk sjukvård

Region Skåne har haft en kraftig ökning av covid-patienter i vården en tid och särskilt den senaste veckan. Det var anledningen till att regiondirektör Alf Jönsson på fredagseftermiddagen beslöt om förstärkningsläge från och med måndag.

–Vi befinner oss i ett mycket allvarligt läge med många nya covid-patienter som behöver sjukhusvård och ett ansträngt bemanningsläge. Det innebär att vi måste organisera oss för att kunna fatta ännu snabbare och kraftfullare beslut, säger Alf Jönsson i ett pressmeddelande.

Region Skånes krisledningsstab aktiveras också från och med måndag, något som egentligen hör till den lägre nivån av beredskap, stabsläge. En särskild sjukvårdsledning ska nu samordna regionens insatser, samverka med övriga aktörer och vidta åtgärder för förstärkning av vissa viktiga funktioner. Verksamheten ska snabbt kunna försträkas där det behövs bäst.

Patienter ska kunna erbjudas vård på ett sjukhus med tillgängliga vårdplatser någonstans i Skåne.

– Vi tar största möjliga hänsyn till patienternas behov av vård och övervakning under förflyttningen.När det finns behov av att flytta patienter mellan sjukhus görs en medicinsk bedömning av ansvarig läkare och mottagande avdelning så att transporten sker på ett patientsäkert sätt. Jag förstår att det kan medföra oro i en redan svår situation, säger Pia Lundbom, hälso- och sjukvårdsdirektör.

Tre nivåer av beredskapslägen

Det finns tre nivåer av beredskapslägen inom hälso- och sjukvården. Stabsläge innebär att en krisledningsstab aktiveras för snabbare beslut.

Förstärkningsläge innebär att vissa funktioner förstärks, exempelvis intensivvård, och man minskar på vård som kan vänta. Personal flyttas till de enhter där de behövs bäst. Operationer som inte är akuta kan få vänta.

Katastrofläge är högsta nivån och innebär förstärkningsåtgärder för alla viktiga funtioner. Då kan även insatser för allvarliga sjukdomar, exempelvis cancervård, behöva prioriteras ner för att det akuta ska kunna hanteras.

Berit Önell