Hässleholms kommun förbjuds åter vid vite på 25 miljoner kronor att kategoriskt och utan individuell prövning vägra upplåta mark åt privata företag som vill gräva ned fiber. Det får inte heller vara ett villkor att företag måste etablera fiberanslutningar i hela Hässleholms kommun. Enligt patent- och marknadsdomstolen, som för andra gången dömer i frågan, har kommunen både snedvridit och hämmat konkurrensen. Kommunen får inte ersättning för sina rättegångskostnader.

Det var Konkurrensverket som drog kommunen inför domstol för brott mot konkurrenslagstiftningen efter anmälningar om att kommunen beslutat att inte ingå några markavtal med privata företag för nedläggning av fiber överhuvudtaget sedan i oktober 2015. Då fattades ett policybeslut för att skydda kommunens egen nystartade fibersatsning.

I mars 2019 förbjöd patent- och marknadsdomstolen kommunen att neka upplåtelse av mark till företag som vill etablera och sälja fiberanslutning till slutkund och “tillämpa förfaranden som till sin effekt har samma verkan”. Även då vid vite på 25 miljoner kronor. Kommunen överklagade till patent- och marknadsöverdomstolen som i januari 2020 återförvisade målet till patent- och marknadsdomstolen för fortsatt behandling. Skälet var att förbudet bedömdes för oklart och kunde ge upphov till olika tolkningar. Domen följde dock helt Konkurrensverkets yrkande.

Nu har patent- och marknadsdomstolen prövat frågan på nytt och kommit till samma slutsats, men gör vissa förtydliganden. Förbudet omfattar nu enbart kategorisk vägran att ingå markavtal, inte att kommunen ställer upp villkor för sådana avtal förutom när det gäller att hela kommunen ska omfattas. Ett sådant villkor skulle vara likvärdigt med att kategoriskt neka avtal eftersom stora delar av kommunen redan har tillgång till fiber och det normalt inte är lönsamt att etablera parallella fibernät.

– Det är en viktig uppgift för Konkurrensverket att åtgärda konkurrenssnedvridande beteenden från offentliga aktörer när de driver säljverksamhet i konkurrens med privata aktörer, säger Rikard Jermsten i ett pressmeddelande.

Vitesbeloppet sätts högt för att det ska få kommunen att följa förbudet. Domstolen hänvisar här till ett protokoll från kommunfullmäktige i augusti 2020 med uppgifter om att fiberprojektet beröknas få ett totalt investeringsbehov på cirka 710 miljoner kronor och hittills kostat cirka 470 miljoner.

Även rättens ordförande, rådmannen Daniel Severinsson, kommenterar domen i ett pressmeddelande.

– För att privata företag ska kunna etablera och sälja fiberanslutningar i Hässleholms kommun behöver de tillgång till kommunal mark genom markavtal. När kommunen beslutade att inte ingå några nya markavtal med privata företag stängdes dessa företag helt ute från marknaden.

Domstolen anser att kommunens påstående om att den varit beredd att ingå markavtal med företag som uppfyller kommunens tre utbyggnadskriterier framstår som en efterhandskonstruktion. Kriterierna skulle vara att hela kommunen omfattades, likvärdig anslutningsavgift och öppet nät. Mejlkorrespondens med flera privata intressenter motsäger också detta.

– Domstolen anser i stället att utredningen i målet tydligt visar att Hässleholms kommun sedan i vart fall oktober 2015 kategoriskt och utan individuell prövning har vägrat ingå markavtal med privata företag som vill etablera fiber i kommunen, heter det i domen.

Kommunen har motiverat sitt principbeslut med att kommunens egen fiberetablering allvarligt skulle försvåras om privata företag fick ingå markavtal för fiberetablering. Kommunen har argumenterat utförligt kring vikten av att alla kommuninvånare får god tillgång till fiber på lika villkor.

– Domstolen ifrågasätter i och för sig inte det kan vara ett beaktansvärt allmänt intresse att till exempel säkerställa att även kommuninvånare på landsbygden får tillgång till fiber, skriver domstolen.

Men enligt domstolen är det uppenbart att kommunen i vilket fall skulle ha tagit till mindre ingripande åtgäder.

Kommunen får inte heller rätt i sin hänvisning till grundlagens skydd mot expropriation förutom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Detta skydd gäller för enskilda och inte för offentliga organ som kommuner.

Domstolen noterar också att kommunen trots stora investeringar i det egna fibernätet 2019 var en av de tio kommunerna i Sverige som hade lägst andel fiberanslutna hushåll, cirka 50 procent jämfört med genomsnittet på cirka 80 procent.

Kommunen hävdade att fibernätet nu i princip är färdigbyggt och att det inte längre finns något intresse från privata aktörer att etablera fiberlanslutningar i kommunen. Men domstolen konstaterar att minst tre företag fortfarande är intresserade av att etablera fiber i kommunen.

Rättegångskostnaderna, som redan efter den första domen uppgick till 3,3 miljoner kronor, stannar enligt domen på kommunen. Domen kan överklagas senast den 7 januari.

Berit Önell

Läs mer:

2019-01-17 Rättegång i sex dagar om kommunens fiber

2019-03-08 Kommunen förlorade fiberstriden mot Konkurrensverket

2020-01-29 Oklar dom om fiberkonkurrens rivs upp