Anställda i Hässleholms kommun ska alltid kunna hänvisa till sin chef om de inte själva vill uttala sig i media. Det är ett av förslagen till uppdaterade riktlinjer för kontakt med medier som kommunstyrelsen fattar beslut om imorgon, onsdag. Orsaken till ändringen är att vissa medarbetare känt sig obekväma i kontakt med journalister.

Men medier får inte behandlas olika, så som redan skett vid ett flertal tillfällen då kommunala tjänstemän vägrat att uttala sig i Frilagt, trots att de kommenterat samma fråga i andra medier och deras chefer inte varit insatta i ärendena eller inte gått att nå.

– Det borde också stå att alla ska behandlas lika, säger tryckfrihetsexperten Nils Funcke.

Flera uppdaterade eller nya riktlinjer inom kommunikationsområdet står på dagordningen vid kommunstyrelsens sammanträde. Kommunalråden i arbetsutskottet föreslog för två veckor sedan att förslagen skulle antas. Det gäller riktlinjer för kontakt med medier, sociala medier och kommunens webbplatser samt kriskommunikationsplan.

I de tidigare riklinjerna för kontakt med medier stod att information till media ska lämnas av den person som har kompetens och ansvar i sakfrågan. Chefer har skyldighet att uttala sig i frågor som rör eget ansvarsområde. Dessa två meningar står kvar, men nu heter det att information som huvudregel ska lämnas av den som har kompetens och ansvar i sakfrågan.

Den största förändringen är dock den mening som lagts till.

– Som medarbetare kan du dock alltid hänvisa till din chef om du inte själv vill uttala dig, står det.

Inte längre någon utbildning
i att kommunicera med media

Tidigare sa riktlinjerna också att utbildning bör ske kontinuerligt för att medarbetarna ska kommunicera på ett bra sätt med massmedia. Denna del är nu borttagen.

Kommunikationsenheten har tagit fram förslagen till uppdateringar för att vissa riktlinjer är föråldrade eller behöver förtydligas.

– En del har varit lite osäkra tidigare, om de verkligen måste uttala sig. Vi kan inte tvinga medarbetare att svara media. Men den som är chef är skyldig att uttala sig, säger kommunikationschef Hanna Gardell.

Om medarbetaren har ansvar för ett eget område och chefen inte är insatt i ärendet?

– Det är viktigt att den chef som ska svara sätter sig in i frågan, säger Hanna Gardell.

Hon betonar att alla journalister ska få svar från kommunen.

– Andemeningen är att alla ska behandlas lika, säger hon.

Hon tycker inte att det behöver förtydligas.

– Om det dyker upp något problem får vi ta det då, säger hon.

Att det redan dykt upp för Frilagts del säger hon är olyckligt.

– Vi är väldigt noga när vi pratar med medarbetarna om det här och jag uppfattar att det fungerar rätt bra, säger hon.

Hon hänvisar till att riktlinjerna också talar om vikten av att kontakter med journalister präglas av respekt, öppenhet, snabbhet och tillgänglighet.

Hanna Gardell säger att kommunikationsenheten stöttar medarbetarna i hur de ska bemöta media. Men någon utbildningsinsats har inte varit aktuell.

– Det är mer att enstaka personer frågat om råd vid behov. Ibland gör man fel, men kontakter med media är en del av det offentliga uppdraget, säger hon.

Kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M) försvarade vid presskonferensen efter kommunstyrelsens arbetsutskott anställda som vill prata med den ena journalisten och inte den andra.

– Det måste vara upp till den enskilde, sa Lars Johnsson.

Men enligt grundlagen (regeringsformen) ska den offentliga förvaltningen iaktta saklighet och opartiskhet.

Får inte premiera
och inte prioritera ned

– Alla ska behandlas lika. Kommunen får inte premiera någon och inte prioritera ned någon, säger tryckfrihetsexperten Nils Funcke.

Han förklarar också att rätten att få svar på frågor inte bara gäller journalister.

– Det ska alltid finnas någon som kan uttala sig, vare sig det gäller media eller en enskild medborgare. Man ska inte hamna i något vakuum där man bara hänvisas uppåt i hierarkin utan att får svar. Det stämmer inte med god myndighetskultur, säger han.

Däremot bestämmer myndigheten vem som ska uttala sig å dess vägnar. En särskild talesperson skulle alltså kunna utses. Men den får inte heller uttala sig i den ena tidningen och vägra prata med den andra.

– Så får det inte vara, säger Nils Funcke.

Han tycker att avsnittet om talespersoner i Hässleholms kommuns riktlinjer borde få ett tillägg.

– Det bör förenas med en passus om att behandla alla lika och ett uttalat krav på saklighet och opartiskhet, säger han.

Han anser att policies av det här slaget kan vara lite farliga.

– Det finns en risk att det uppfattas som att medarbetarna inte heller ska prata med media som uppgiftslämnare, säger han.

I Hässleholms kommuns riktlinjer står dock tydligt att yttrandefriheten ger medarbetaren rätt att föra fram sina personliga åsikter, enligt meddelarfriheten har rätt att lämna uppgifter till journalister, vara anonym som källa och att arbetsgivaren har ett efterforskningsförbud.

Lars Johnsson betonar nu att det inte är meningen att riktlinjerna ska tolkas som att kommunen kan bemöta medier olika.

– Skrivningen är tänkt att förtydliga att det är chefen som har ansvar att uttala sig. Självklart ska alla behandlas lika. Jag tycker inte att formuleringen öppnar för något annat. Men vi kan inte kräva av alla våra 4 500 medarbetare att de ska kunna uttala sig i media, säger han.

Han berättar att han nu ställt frågan till Hanna Gardell om formuleringen kan vara för otydlig.

– Hon tyckte inte det. Jag tror inte att det blir något bekymmer, säger han.

Varför behövdes ändringen?

– Det var på förekommen anledning, det finns de som känner sig väldigt obekväma i att tala med media.

Är det inte bättre att stötta och utbilda dem?

– Det är nog lite en läggningsfråga också. Men nu har du satt fokus på frågan och vi får kommunicera det ut i organisationen, säger Lars Johnsson.

Berit Önell