Hur mycket näringsämnen som når Finjasjön från olika tillflöden är osäkert. Rapporten Fosforbudget för Finjasjön, som ingår i ett delprojekt i det pågående forskningsprojektet om Finjasjön, bygger inte på mätningar utan på beräkningar av flödena. Men rapporten har redan använts för att tona ned reningsverkets påverkan på sjön, i samband med miljöbedömningen för detaljplanen.

Ett anmärkningsvärt resultat av beräkningarna är att Finjasjöns bottensediment oftast fungerar som en fosforfälla – istället för att släppa ifrån sig fosfor från “gamla synder” som det brukar sägas.

Fosforbudgeten är daterad den 28 juni i år, men kartlägger masstransporter av fosfor under åren 2009-2018. Beräkningarna görs, enkelt förklarat, genom att vattenflödena multipliceras med fosforhalterna.

Rapporten visar bland annat att det mesta av tillflödenas fosfortillförsel, hela 32 procent, kommer från Tormestorpsån och bara 12 procent från reningsverket. Men Maglekärrsbäcken där reningsverket har sitt utlopp är inte medräknad, förutom den del som passerat reningsverket och Magle våtmark. Varken bräddningar med orenat avloppsvatten, dagvatten eller bäckens eget tillflöde ingår alltså. Datan kommer enbart från va-bolaget Hässleholms vattens mätningar av flöde och fosforhalter. För de andra fem tillflödena Tormestorpsån, Hovdalaån, Mjölkalångaån, Matterödsån och Hogabäcken används modellerade vattenflöden. Mätningar av fosforhalterna kommer i övrigt från Hässleholms kommuns data och har uppmätts av konsultföretaget Regito.

– Här finns vissa osäkerheter i och med att data för totalfosforkoncentrationen i den mindre andel vatten som ej gått via Magle våtmark inte varit tillgänglig, skriver rapportförfattaren, den tillfälligt anställde vattenhandläggaren Joel Häggqvist.

Dock bedömde han det som rimligt eftersom han fått uppgift om att bräddningen ska ha motsvarat mycket litet flöde, aldrig mer än 0,1 procent av årsutflödet under åren 2009-2018.

Detta är troligen ändå främsta förklaringen till att resultatet blir annorlunda än de beräkningar av fosfortransporter som konsultföretaget Regito gjorde för åren 2009-2010. De största bidragen av fosfor kom även då från Tormestorpsån, i genomsnitt 28 procent eller 652 kilo med Maglekärrsbäcken obetydligt lägre på i snitt 27 procent, 648 kilo.

Regito mätte vattenflödet med en slags propeller direkt i åarna och gjorde beräkningar tillsammans med en hydrologisk expert. I Maglekärrsbäcken var det vid Hovdalavägen där kommunens ordinarie provpunkt finns.

Johan Forssblad på Regito säger att både flödesmätningar och beräkningar blir ganska inexakta.

– Även om man mäter noggrant kan det komma en störtskur som förändrar allt, säger han.

Regito har inte heller mätt för att bedöma hur mycket det skiljer mellan reningsverket och övriga tillflöden.

– Det ligger inte inom vårt uppdrag. Men det är inte bara kilona som tillförs utan också koncentrationen. Om sjön till exempel har 40 mikrogram fosfor per liter och det tillförs vatten med samma koncentration från ett tillflöde förändrar det ingenting. Men om ett vattendrag har mer kommer det att öka koncentrationen. Sedan är det inte bara totalfosfor som gödslar sjön utan också ammoniumkväve och fosfatfosfor och där ligger Maglekärrsbäcken långt över. Ungefär 100 gånger högre halter ammoniumkväve än Tormestorpsån ska man inte förringa, säger Johan Forssblad.

Enligt fosforbudgetarna transporteras totalt i snitt 3 218 kilo totalfosfor per år till Finjasjön från de fem stora tillflödena, reningsverket och något som kallas närområdet och omfattar ett medelvärde av andra tillflöden.

Det genomsnittliga massflödet av fosfor till Finjasjön är störst från Tormestorpsån med över 1 000 kilo per år, därnäst Hovdalaån med cirka 630 kilo per år. Från reningsverket kommer i snitt knappt 400 kilo. Minsta mängden kommer fån Hogabäcken med cirka 150 kilo.

Enligt beräkningarna bidrar tre av tillflödena med mer fosfor till sjön än reningsverket med sina tolv procent. Tormestorpsån transporterar i snitt 32 procent, Hovdalaån 21 procent och Mjölkalångaån 13 procent.

Fosforhalten från reningsverket är överlägset högst med i genomsnitt 0,093 mg per liter under hela perioden. Regitos mätpunkt längre nedströms Maglekärrsbäcken får ett medelvärde på 0,091 mg per liter. Men en beräkning av total fosfortransport borde bli högre där eftersom flödet är större än det som kommer ut från reningsverket.

Medelkoncentrationen av fosfor är näst högst i Tormestorpsån med 0,043 mg per liter och lägst i Hovdalaån med 0,026 mg per liter.

Beräkningarna visar att fosforbelastningen har en ökande trend i samtliga fem tillflöden. Både fosforhalter och flödesmängd har ökat med åren. Hogabäcken står för den största relativa ökningen och Tormestorpsån för den största ökningen i absoluta siffror.

Fosforbudgetarna visar att Finjasjön de flesta åren haft en nettolagring av fosfor i sedimenten, det vill säga att den oftast fungerat som en fosforfälla. Under 2011 och 2018 var det enligt beräkningarna tvärtom och sjösedimentet orsakade ett nettoläckage av fosfor.

En genomsnittlig fosforbudget visar att 329 kilo netto fångas i sedimenten under ett år. Det betyder att fosforläckage från bottnarnas sediment på grund av “gamla synder” inte är något problem. Problemet är istället tillflödet av fosfor från åarna, främst från Tormestorpsån som är påverkad av jordbruk, men också av gamla tippar och reningsverken i både Sösdala och Tjörnarp.

Enligt rapporten krävs en rejäl sänkning av fosfortillförseln för att Finjasjön ska uppnå god status enligt EU:s vattendirektiv. För att nå hög status krävs ännu mer. Tillflödenas genomsnitt i fosforbudgetarna är flödesviktat 40,8 mikrogram per liter.

Enligt Vollenweiders modell måste för god status tillflödenas fosforhalter ned till 37,5 mikrogram per liter för att uppnå under 26 mikrogram per liter i sjön. Det finns en osäkerhet i mätdata även här, men siffrorna tyder på en högre fosforkoncentration i sjön än i tillflödena. Därför kan fosforkoncentrationen behöva minska ännu mer.

– Mätdata indikerar att koncentrationen i tillflödena snarare behöver minska till värden nära den koncentration som eftersträvas i sjön, skriver Joel Häggqvist.

Berit Önell

Läs mer:

2020-09-08 Reningsverkets påverkan på Finjasjön bedöms inför detaljplanen