INSÄNDARE. I tider som denna med Corona som härjar och allt vad det för med sig för enskilda, grupper och samhället i stort får man tankar om än
det ena och det andra.
Spridningen inom äldrevården och alla personliga tragedier det fört med sig hade kunnat förhindrats.
Storstäderna framförallt med sina många timanställda som sover med mobilen vid sin sida för att inte missa några arbetspass.
Vikarier som arbetar på flera ställen för att få ekonomin att gå ihop.
Personer som arbetar ibland med hutlösa scheman, dåliga löner och märkliga anställningar på låga anställnings procent!
Sjukskrivna arbetskamrater med utslitna kroppar redan i unga år.
Trånga arbetsutrymmen som förhindrar möjligheten att använda hjälpmedel vilket oftast resulterar i att man på grund av tidsbrist föredrar att lösa det med tunga, svåra lyft eller förflyttningar?
Rädslan av att riskera sina jobb gör att man ej vågar ifrågasätta rutiner, kollegor, chefer, skyddsutrustning osv.
Regeringen skjuter till enorma resurser i coronavirusets spår men enligt min mening borde man satsat på äldrevården tidigare.
Resurser finns, det handlar mer om mod, vilja och att prioritera oss undersköterskor, skötare, vårdare, sköterskor som varje dag väljer att gå till våra arbetsplatser med förhoppningen att göra vårt yttersta för våra boende, patienter, kollegor, anhöriga och vårt samhälle! Vore på sin plats om man i höstens förhandlingar mellan arbetsgivare och fack visade att applåderna var bara början – nu kommer vår ärliga vilja att göra skillnad fram!
Stat, region och kommun måste nu sätta ner foten och höja vårdens status på alla plan!
Om vi även i framtiden vill att våra äldre multisjuka skall få en värdig, varm, mänsklig och trygg omvårdnad!

Anders Wallentheim
Undersköterska och socialdemokrat

ANNONS