Kommunen inbjuder inte till något allmänt möte om höghastighetstågen i höst. Därmed uppfylls inte löftet som gavs vid ett seminarium under Europaforum i augusti.

– Det blev kanske lite missuppfattning om det här, säger nu Richard Heingard, kommunens utvecklingsstrateg för infrastruktur, som gav löftet på Europaforum.

Lars Nord, kritisk invånare, är besviken och planerar ett nationellt upprop mot höghastighetståg.

Intresset var stort och tiden knapp för frågestunden efter seminariet om höghastighetståg på Europaforum. En stor publik i röda salongen hörde Richard Heingard lova ett snart möte om höghastighetstågen för allmänheten. Efter seminariet sa han och kommunens tillväxtchef Mikael Kipowski till Frilagt att mötet borde bli av i november –december.

ANNONS

Richard Heingard hävdar nu att det aldrig utlovades något möte.

– I nuläget passar det inte, säger han. Vi behöver se hur vi bäst kan kommunicera till alla målgrupper, även allmänheten. Ett möte kan vara ett sätt. Men i dagsläget kan vi inte svara på alla frågor, vi är inte där i processen än.

Men ska inte ett möte för dialog med allmänheten hållas innan allt är klappat och klart?

– Det har du rätt i. Men nu har vi en annan kanal via vår hemsida där vi kan ge information. Vi ska försöka ha ett möte, självklart, men då vill vi kunna ge svar. Vi vet fortfarande inte om vi är på kartan, säger Richard Heingard.

Ska mötet vänta tills det är klart om Hässleholm är på kartan som station för höghastighetståg?

– Nej, vi ska inte vänta så länge. Det kan ta ett eller två år innan avtalet är skrivet. Under den processen informerar vi naturligtvis. Det är gott om tid. Vi ska ta fram en kommunikationsstrategi. Men idag är varken jag eller politikerna redo. De vill inte ta ställning till något möte än.

Frilagt söker kommunstyrelsens ordförande Lena Wallentheim(S), som dock meddelar att hon inte har möjlighet att ringa tillbaka.

– Jag tycker det är viktigt med dialog och den kommer längre fram. Richard berättar mer om processen, skriver hon i ett sms.

Vill ni inte ha någon diskussion?

– Jo, men det är inte så stor skillnad om den sker nu eller under första eller andra kvartalet nästa år. Efter den 1 februari har vi ett annat läge, säger Richard Heingard.

Den 1 februari startar Sverigeförhandlingen. Då kallas intresserade kommuner, var och en för sig till förhandling. Den 1 oktober skickade kommunerna in sina så kallad nyttoanalyser, där de beskriver vilken nytta de tror att höghastighetstågen kommer att innebära i form av tillväxt, nya bostäder med mera. Cirka 85 kommuner har anmält sitt intresse för höghastighetsbanan.

Hässleholm och Kristianstad skickade in en gemensam analys. Enligt den förväntar kommunerna sig att satsningen ska leda till både ett stort antal nya bostäder och nya jobb. Hässleholm gynnas mest, enligt analysen blir det närmare 200 nya jobb här.

Nu har Hässleholms kommun fått svar med sex följdfrågor som besvarades på fredagen. Sverigeförhandlingen ville då bland annat få bekräftat om Hässleholms kommun åtar sig att bygga 5 200 nya bostäder inom höghastighetens influensområde under perioden 2018-2035.

– Det är inte ett åtagande utan ett möjligt scenario. En befolkningsökning av den storleken kan komma och den beror i så fall inte bara på höghastighetstågen, men om kommunen ska åta sig att bygga en mängd bostäder vill vi veta att stationen blir av, förklarar Richard Heingard.

Kommunen passar i sitt svar också på att kommentera en signal om att de tvärbanor till höghastighetsjärnvägen som är så viktiga för Skåne och Hässleholm inte ska ingå i Sverigeförhandlingen. Istället hänvisas de till nationell plan.

– Det är nödvändigt att arbetet med Sverigeförhandlingen och den nationella planen sker parallellt, skriver Hässleholms kommun och varnar för att det annars är stor risk att nyttor förloras.

Lars Nord känner sig sviken. Efter ett möte med Richard Heingard den 21 oktober, har han inte fått något svar, trots påminnelse via mejl om ett möte med allmänheten.

– Vi har blivit lovade ett möte. Jag tycker att det är skit att de inte håller ord. Men mötet var väl inte sanktionerat av kommunalråden. De är troligen inte tillräckligt pålästa för att svara på frågor från kommuninvånarna i det här läget, säger han.

Han har själv erbjudit sig att sitta i en panel vid ett allmänt möte. Han tycker inte att mötet kan vänta ett halvår.

– Det måste man ha initialt, medan man kan påverka något. Sedan är det kört och det är lönlöst att protestera. Det kan kanske verka förmätet av mig att försöka göra något, men jag har studerat det här så mycket och brinner för det, förklarar han.

Richard Heingard försäkrar att han inte glömt bort Lars Nord.

– Jag ska återkomma till honom. Jag vill gärna träffa honom. Han är väldigt påläst och har en massa idéer.

Lars Nord vill nu ha ett upprop mot höghastighetstågen. Han tänker skriva till samtliga riksdagspartier och ett antal tidningar i hela landet.

Han har många argument mot tågsatsningen, främst de stora kostnaderna.

– Sverige har för få invånare för att det ska bli lönsamt. Statens kassakista är tom (enligt finansministern) och regioner, landsting och kommuner går med underskott. Om de företag som förväntas investera (30 procent) i detta högriskprojekt, ställer upp fördyras det hela med 16 miljarder, säger Lars Nord.

Frågan är också om stationen i Hässleholm ska byggas under eller över befintlig järnväg.

– Under kommer att kosta miljarder – jämför med Hallandsåsen- och över kräver bullerskydd av ansenliga dimensioner. Ett decentraliserat läge gör stora intrång i landskapet, säger han.

Han påpekar att höghastighetståg kräver ett minsta avstånd mellan stationerna på elva mil, annars kan de inte hålla tiden eftersom de kräver en viss sträcka för att komma upp i högsta hastighet.

– Därför är det troligt att endast några få stopp kan ske i Hässleholm, om ens något, förklarar Lars Nord som också är övertygad om att biljetterna kommer att bli så dyra att bara riksdagsmän och direktörer kommer att resa.

Han ser det som absolut nödvändigt att först satsa på underhållet av den befintliga järnvägen.

– Sverige har idag, jämte Bulgarien och Rumänien, Europas sämsta järnvägsnät. Det måste renoveras, säger han.

Han föreslår ett spår bredvid stambanan för godstrafiken för att avlasta. Sedan kan stambanan uppgraderas för att klara hastigheter upp till 250 kilometer i timmen.

– 120 mil räls som har materialfel måste bytas. Tillsammans med sönderrostade ledningsstolpar, slitna ledningar, dåliga växlar och ruttnande slipers kommer det att kräva åtskilliga miljarder de närmaste åren. Var finns alla de miljarderna, undrar Lars Nord.

På längre sikt anser han att magnettåg är ett bättre alternativ att utreda.

– Det här är trots allt en i grunden mer än 150 år gammal teknik. Borde vi inte satsa på något mera framåtsiktande. Vad vi bygger nu är för minst 150 år framåt i tiden. Magnettåg tar inte heller lika mycket mark i anspråk. Men vi behöver kanske inte resa så mycket i framtiden. Vi kan hellre lära oss att använda internet mer, både privat och på företag och utbildningar, det är betydligt billigare och effektivare att flytta ord och bild än människor, säger han.

Kommunfullmäktige har beslutat att kommunen ska arbeta för att få en fullvärdig höghastighetsstation till Hässleholm.

Berit Önell