INSÄNDARE. Med vilka argument godkänns dessa löner? Det är frågan signaturen ”Bjärnumsbo” ställer (NSk 21/7) rörande de kommunala chefstjänstemännens höga löner. Debatten i frågan har kommit igång på insändarsidorna efter en artikel i Frilagt den 6 juli. Jag tror inte någon av de ansvariga kommer att besvara frågan från ”Bjärnumsbo” då ett ärligt svar skulle blottlägga den girighet som driver politiker vilka lever gott på sina höga arvoden. Även de högsta chefstjänstemännen gynnas av detta system. Med en viss insyn i de politiska turerna ska jag ge min syn på hur lönespiralen drivs.
Högre politikers månadsarvoden räknas fram utifrån ett så kallat grundbelopp. Det beloppet baseras på löneutvecklingen i den kommunala förvaltningen, alltså bl.a. på cheftjänstemännens löner. Politikerna sätter inte grundbeloppet själva men indirekt gör de det eftersom kommunstyrelsens ordförande, Lars Johnsson, fastställer kommundirektör Bengt-Arne Perssons lön. Den senares månadslön har höjts med 10.000 kronor på bara några få år och uppgår nu till 102.500 kronor. Kommundirektör Bengt -Arne Persson är sedan den som fastställer övriga chefstjänstemäns (förvaltningschefernas) löner.
Förvaltningschefernas löner har, precis som kommundirektörens egen lön, höjts i rask takt. Exempelvis gav han den nu sparkade omsorgschefen en lön på 82.000 kronor i månaden vilket var drygt 10.000 kronor mer än vad hennes företrädare hade. Motivet var kanske att annars skulle det bli svårt att förklara ett växande lönegap mellan kommundirektörens och förvaltningschefernas lönenivåer. Hon avskedades kort tid efter att ha blivit anställd och fick då ett avgångsvederlag på en och en halv årslön. Frågan är om det inte är de som anställde henne och den som satte hennes lön som varit inkompetenta?
Den genomsnittliga månadslönen för en kommundirektör i vårt land är 76.400 kronor men i vår kommun har han 102.500 kronor, alltså 26.100 kronor mer i månaden än genomsnittskollegan. Är det motiverat? Nej, självklart inte. Min slutsats är att de omotiverat höga chefslönerna är ett resultat av att de som sätter andras löner själva gynnas då deras egna löner och arvoden, direkt eller indirekt, höjs mer eller mindre automatiskt.
Framtiden på detta område ser mörk ut. I näringslivet måste debet och kredit gå ihop men i kommunen kan man ju alltid höja skatten. Ekonomiskt ansvar och återhållsamhet med egna förmåner lyser med sin frånvaro och är inget som brukar prägla den politiska debatten men DU har makten på valdagen!!!
Björn Widmark, Folkets väl