Hässleholms kommuns förvaltningschefer har högre lön än medelnivån i landet för motsvarande tjänster. Högst har kommundirektör Bengt-Arne Persson, som också är chef för kommunledningsförvaltningen, med 102 500 kronor i månaden. Den lägst betalde är tekniske chefen Mats Svensson som har en månadslön på 68 000 kronor, även det över rikssnittet på 63 500 kronor. Förvaltningschefernas lön är också högre än kommunalrådens arvoden där kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M) har mest med 66 456 kronor i månaden. En riksdagsledamot har 68 400 kronor.

Förvaltningschefer anställda efter den 1 januari i år får dock inte lika förmånliga avgångsvillkor som de tidigare.

Skolchefen Rolf Bengtsson har idag den näst högsta månadslönen av kommunens förvaltningschefer, 84 500 kronor. Omsorgschefen Anneli Larsson, som tvingades sluta för ett par veckor sedan, hade 84 200 kronor per månad. Socialchefen Sus Lantz har 73 200 kronor, miljö- och stadsbyggnadschefen Helena Östling 73 000 kronor och kultur- och fritidschefen Anders Rosengren 70 500 kronor. Veronica Öhrvik, som i september tillträder som förvaltningschef för den nya arbetsmarknadsnämnden, får en månadslön på 69 000 kronor.

Arvodena för kommunalråden Hanna Nilsson (SD) och Lena Wallentheim (S) har 90 procent av Lars Johnssons heltidsarvode, 59 810 kronor i månaden. Kommunalråden sänkte sina arvoden med fem procent inför 2019. De har de senaste två åren dessutom avstått från den vanliga uppräkningen utifrån den genomsnittliga procentuella ökningen för samtliga anställda i kommunen som 2019 var 2,9 procent.

Enligt SCB är medellönen 2020 för en förvaltningschef i en svensk kommun 63 500 kronor i månaden och för en kommundirektör 76 400 kronor.

Hässleholm ligger alltså betydligt högre och dessutom är det stor skillnad mellan högsta och lägsta förvaltningschefslön.

– Man tittar på uppdragets komplexitet och hur stor verksamheten och budgeten är, även om grunduppdraget är detsamma oavsett förvaltning, förklarar kommunens personalchef Marie Söderqvist.

Det finns också en kravprofil för vad kommunen efterlyser när respektive tjänst annonseras ut.

Ytterst är chefslönerna en förhandlingsfråga. Den sökandes tidigare lön kan spela in vid nyanställning, liksom hur marknaden ser ut. Om det är svårt att hitta chefer inom ett visst område kan kommunen få betala mer.

– Vi har haft en viss omsättning den senaste tiden och det har varit svårt att rekrytera, då blir det en högre lönenivå, säger Marie Söderqvist.

Helena Östling, som senast tillträtt som förvaltningschef, gick också in på en betydligt högre lön, 73 000, än sin företrädare Jan Karlsson som hade 69 000 kronor i månaden 2019.

Den som sticker ut mest är tidigare omsorgschefen Anneli Larsson som anställdes med en lön på 82 000 kronor i månaden i 2019 års löneläge, fast hon började i december 2018. Det var betydligt mer än företrädaren Annika Andersson som slutade med en månadslön på 71 100 kronor. Det var också en rejäl höjning jämfört med de 70 000 Anneli Larsson hade på motsvarande tjänst i Bjuvs kommun som hon lämnade efter mindre än två och ett halvt år.

Marie Söderqvist har ingen förklaring till skillnaderna mellan Annika Anderssons och Anneli Larssons lön.

– Uppdraget var detsamma. Det har nog varit en förhandling, säger hon.

Det är kommundirektören som sätter förvaltningschefernas löner.

– När det gäller nyanställningar är det en förhandling mellan kandidaten och Hässleholms kommun som arbetsgivare, vilket ibland kan innebära att vi tappar kandidater, säger Bengt-Arne Persson.

Urvalet görs med hjälp av kravspecifikation, intervjuer och tester.

– Det brukar vara några slutkandidater och de har ofta gett löneanspråk i anställningsintervjun, säger han.

Han har inte heller någon direkt förklaring till varför Anneli Larsson fick så hög lön.

– Det var en förhandling som landade där. Min minnesbild är att hon hade förmånsbil i sin tidigare tjänst, men här fick hon inga förmåner utöver lönen, säger han.

Förmånsbil eller andra förmåner finns dock inte med i Anneli Larssons anställningsavtal från Bjuvs kommun som Frilagt tagit del av.

Bengt-Arne Persson medger att det var väldigt stor skillnad mellan hennes tidigare lön och den första lönen i Hässleholm.

– Ja, det var stor skillnad. Men det berodde på marknadsläget också och det var en kandidat som vi ville gå vidare med, säger Bengt-Arne Persson.

Han konstaterar att avgångsvederlaget blev dyrt, Anneli Larsson fick drygt en och en halv miljon i avgångsersättning, baserat på sex månaders uppsägningslön och tolv månaders avgångsvdederlag, men det följde kommunens uppsägningsvillkor för alla förvaltningschefer som anställts mellan 2013 och 2019.

För de redan anställda är löneförhandlingarna mer förutsägbara.

– Jag har medarbetar- och lönesamtal i början av året. Vi tittar då på mål- och resultatuppfyllelse året innan, resultat i medarbetarenkäten, lite utifrån produktion och kvalitet om det finns sådana mål och om politiska beslut har uppfyllts. Sedan gör jag en samlad bedömning och väger in verksamhetens ekonomi, förklarar Bengt-Arne Persson.

Han säger att den totala lönesumma som ska fördelas bland förvaltningscheferna utgår ifrån den procentuella ökningen av samtliga anställdas löner under fjolåret.

Kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson sätter kommundirektörens lön.

– Jag tittar på statistiken och får en procentsats, oftast ligger det där. Men jag har bara varit med två gånger, säger han.

Alla förvaltningscheferna har högre lön än du, hur ser du på det?

– Så är det. Vi har hållit tillbaka våra arvoden eftersom det har varit ekonomiskt kärvt och det har varit mycket diskussioner. Då har de andra sprungit ifrån. Principiellt är det lite märkligt, det kan jag hålla med om, säger han.

Han reagerade själv på det höga löneläget för cirka ett år sedan.

– Jag sa till Bengt-Arne att vi inte kan vara löneledande i nordöstra Skåne, berättar han.

Men han är inte heller förvånad över att Hässleholm ligger högre än landets medellön för förvaltningschefer.

– Vi ligger kanske lite över eftersom vi är en av de större kommunerna, säger han.

Det blev en dyr affär att säga upp omsorgschefen?

– Det är klart att det inte är så man önskar avsluta en anställning, vare sig personligt eller ekonomiskt. Det är ett misslyckande, säger Lars Johnsson.

Sedan den 1 januari får förvaltningschefer som kommunen säger upp inte längre någon uppsägningslön utan enbart tolv månadslöner efter tolv månaders anställning. Vid kortare anställningstid blir avgångsvederlaget sex månadslöner, vid egen uppsägning tre månadslöner. Kommundirektören har rätt till 15 månadslöner om kommunen säger upp honom, sex månadslöner vid egen uppsägning.

Berit Önell

Läs mer:

2020-06-24 Dyrt att sparka omsorgschefen