Hässleholms tingsrätt dömde den tidigare moskéledaren Ismail Daraggi till åtta års fängelse för grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning. Hedersmotivet uppmärksammades också i domen. Men rättegången var inte rättvis, enligt hans nya advokat Petra Kumlin som därför krävde att hovrätten skulle låta tingsrätten göra om rättegången. På tisdagen beslöt hovrätten att avfärda hennes uppgifter om att Daraggi inte fick tillräcklig möjlighet att bemöta anklagelserna och att två av de tre nämndemännen kunde vara jäviga. Petra Kumlin menade också att tingsrättens resonemang innehöll förutfattade meningar om vad hon kallar det muslimska sättet att leva. Hennes begäran om fem nya vittnen, utöver det enda vittne som försvaret kallat i tingsrätten och som helt avfärdades i domen, kommer att avgöras först under rättegången i hovrätten.
Hovrättsförhandlingarna inleds på torsdag och kommer att pågå under nio dagar.
ANNONS
Hovrätten kommer att spela upp tingsrättens inspelade förhör med Daraggis hustru och fyra av de sju barnen, liksom förhören med åklagarens vittnen. Dessa ger en bild av en familj som levde i skräck under familjefadern.
Döttrarna tvingades bära slöja och heltäckande kläder, fick inte gå ut på egen hand, inte delta i skolans gymnastiklektioner och inte prata med pojkar, eller ens ha vänner. Den 13-årige sonen tvingades följa med till moskén och blev hotad och misshandlad när han inte skötte uppdraget att bevaka sina systrar. Äldsta dottern tvingades spela handikappad för att föräldrarna skulle kunna uppbära lön som hennes assistenter. Mamman visste dock inte att hon hade lön, för hennes man tog alla pengarna. Samtliga utsattes för hotelser och våld.
Syftet var enligt Hässleholms tingsrätt att kränka deras integritet och förminska deras självkänsla. Motivet att säkerställa lydnad och upprätthålla familjefaderns heder.
Om detta och hur hederskulturen fungerar kan man läsa ingående i Frilagts exklusiva reportage från rättssalen.
I sin skrivelse med kompletterande bevisning till hovrätten hävdar Petra Kumlin att Ismail Daraggi lever utifrån “muslimska traditioner”.
– För det fall Ismail Daraggi skulle följa muslimska seder och bruk snarare än svenska som exempelvis att inte ta i hand eller inte låta sina barn delta i gymnastiken eller umgås med det motsatta könet innebär inte detta per automatik att han gjort sig skyldig till de påstådda brotten, skriver hon.
Hon uppmanar hovrätten att “till skillnad från tingsrätten frigöra sig från att färgas av de muslimska traditionerna som kan upplevas främmande och istället lägga vikt vid frågan om det mot Ismail Daraggis nekande i en sådan kontext finns objektiv bevisning till styrkande av varje gärning enligt varje åtalspunkt”.
Ingenstans nämner hon heder som motiv. Istället tillskriver hon restriktionerna i familjens levnadssätt till muslimska värderingar och livsstil. Frilagt noterar dock flera exempel ur förundersökningen på hur Darragi, trots att han kräver att familjen skall rätta sig efter strikta religiösa livsregler, struntar i att efterleva sina muslimska övertygelser i de fall där de står i konflikt med hedern.
Petra Kumlin ifrågasätter starkt om bevisningen är tillräcklig för en fällande dom.
– Huvudförhandlingen genomfördes i en ordning som medförde att Ismail Daraggis rätt till en rättvis rättegång begränsades på ett sätt som inverkat på målets utgång, skriver hon.
Hon är mycket kritisk till att han inte hördes i direkt anslutning till varje anklagelse och att åklagaren justerade åtalet under rättegången.
– Samtliga fem målsäganden bereddes möjlighet att under flera heldagar i sträck berätta om varje åtalspunkt utan att Ismail Daraggi bereddes möjlighet att i nära anslutning till varje punkt få bemöta vad de sagt. När det äntligen efter flera dagar väl var hans tur att höras mindes han inte vad det var målsägandena sagt i varje åtalspunkt. Till detta kommer att han vid flera tillfällen hindrades att berätta om bakgrunden och orsaken till vad som skett, skriver hon.
Därmed menar hon att hans rätt till prövning enligt den så kallade kontradiktoriska principen i domstol åsidosatts, det vill säga att ingen ska dömas ohörd och att en part ska ha möjlighet att kommentera allt material i målet. Principen ingår i begreppet “rätten till en rättvis rättegång” i Europakonventionens artikel 6.
Tre hovrättsdomare har nu gjort en bedömning av försvarsdavokatens uppgifter och kommit fram till att de inte innebär en kränkning av rätten till en rättvis rättegång. De påtalar att Ismail Daraggi inte heller i tingsrätten framförde någon kritik mot den valda ordningen för upptagande av bevisning i förhandlingen och inte heller ifrågasatte att åklagaren justerade åtalet.
Enligt hovrätten har det varken varit fråga om rättegångsfel eller jäv.
Ifrågasättandet av nämndemännen vilar av allt att döma på lösa grunder. Den ene misstänkliggörs för att han råkar ha samma namn som en politiker och nämndeman på annan ort som haft samröre med nazistiska Nordfront. Den andre på grund av sin inställning till misstänkt hedersrelaterad brottslighet utifrån att han tidigare uttalat sig kritiskt om en uppmärksammad dom i Solna tingsrätt där en man frikändes från att ha misshandlat sin fru med motiveringen att han var “av god familj”, till skillnad från frun. Hon borde dessutom ha vänt sig till släkten istället för till polisen.
Hovrätten skriver i sitt beslut att det är oklart om det är de aktuella nämndemännen som uttalat sig i de två tidningsartiklar som försvarsadvokaten hänvisar till.
– Även om så skulle vara fallet kan de uttalanden som Ismail Daraggi pekat på inte anses innebära att de varit jäviga att döma i målet, skriver hovrätten.
För att vederlägga målsägandenas uppgifter åberopar försvarsadvokaten kompletterande förhör med sex vittnen, varav fem nya. Hon vill även ha förnyade förhör med Ismail Daraggi om de värdegrunder inom islam som han lever efter och lärt sin familj och om de meningsskiljaktigheter som uppstått om detta inom familjen.
Ett av vittnena är systersonen till Darragi som vittnade även i Hässleholms tingsrätt. Enligt Petra Kumlin fick han inte tala till punkt i tingsrätten. Hon vill också kalla hans fru, som är brorsdotter till Daraggi och vars bror skulle gift sig med hans äldsta dotter. Bland övriga vittnen finns en tidigare granne och tre vänner. De ska bland annat höras om familjens hemförhållanden och äldsta dotterns vilja att gifta sig och möjligheter att resa, studera och umgås med vänner.
Berit Önell
Jonathan Önell
Läs mer:
2020-01-15 Moskéledare inför rätta för terror mot sin familj
2020-02-11 Moskéledare får åtta års fängelse för hedersterror
