Miljöpartiets trafikpolitiska talesperson Emma Berginger räknar med att Hässleholm får sin station för höghastighetståg och att det blir en riksdagsmajoritet för en nationell utbyggnad, trots Riksrevisionens kritik, nej från M, KD och SD och tvekan från L. Det räcker att L står fast vid januariöverenskommelsen och att V ger sitt stöd.

– Jag förutsätter att alla partier som skrivit under januariavtalet står för det, säger Emma Berginger som på måndagen besökte Hässleholm på sin “höghastighetstågsturné”.

Riksdagsledamoten Emma Berginger, tidigare kommunalråd i Lund, har rest runt till kommunerna sedan tidigt i höstas. Hon förklarar att hon vill skaffa sig information om hur planeringen för höghastighetsjärnvägen i kommunerna fortgår och “sätta tryck” i frågan. I Hässleholm träffade hon kommunledningen och Lennart Andersson, regional direktör för Trafikverket i region syd.

Frågan är särskilt aktuell just nu eftersom regeringen bjudit in alla riksdagspartier utom SD till ett möte på torsdag om finansieringen av höghastighetsbanorna. M och KD har tackat nej.

– Det är väldigt olyckligt att de inte ens vill vara med och samtala, säger Emma Berginger och påminner om att det var alliansen som 2014 tog initiativ till satsningen.

Det finns ännu inget beslut i riksdag eller regering om en komplett svensk höghastighetsjärnväg, trots att regeringen smygstartat med beslut om några delsträckor. Hässleholm-Lund är en av dem. Denna etapp kommer att klara hastigheter på 320 kilometer i timmen. I stort har Trafikverket dragit ner ambitionerna till 250 kilometer i timmen för att minska kostnaderna.

– Men det är inte troligt att någon entreprenör vill köra höghastighetståg enbart mellan Lund och Hässleholm, säger Emma Berginger.

Beslut om finansiering först

Finansieringen måste lösas innan ytterligare beslut kan fattas nationellt. Hur banan mellan Lund och Hässleholm ska dras är inte heller bestämt, mer än inom en ganska bred korridor. En lokaliseringsutredning pågår. Där ingår frågan om var stationen i Hässleholm och spåren genom centrum ska placeras. Trafikverket har tidigare sagt att utgångspunkten är att bygga på marknivå. Kommunen vill ha ett upphöjt läge för att minska påverkan på marken där hus kan behöva rivas.

230 miljarder plus minus 30 miljarder är enligt Emma Berginger den aktuella officiella beräknade kostnaden för hela utbyggnaden av höghastighetsjärnvägen.

Medel ska troligen lånas upp. Knäckfrågan är hur snabbt utbyggnaden ska ske. Det påverkar hur finansieringen ska läggas upp. Idag påverkar kostnaden för de planerade delsträckorna utrymmet för andra infrastruktursatsningar i Trafikverkets nationella plan för transportsystemet.

– Vi vill lägga finansieringen utanför den nationella planen. Om vi lyfter ut den frigör vi 40 miljarder som idag ligger på de tre delsträckorna, säger Emma Berginger.

Större investering billigare på sikt

Hon förespråkar den högre hastigheten på banorna i sin helhet och en snabb utbyggnadstakt.

– Det är väldigt tydligt att det blir billigare på sikt att bygga för högre hastighet och med ballastfria spår. På 20 års sikt blir den lite dyrare investeringen billigare, säger hon och visar ett diagram.

Hon förklarar att ballastfritt kräver mindre underhåll och att kortare restider ger större miljöfördelar eftersom fler då kan välja bort flyg och bil. Dessutom är tanken att bostadsbyggandet ska gynnas och arbetskraftsregionerna bli större när de regionala pendlingsmöjligheterna ökar. Men stadsplaneringen försvåras om besluten drar ut på tiden.

MP vill koppla ihop de tre banorna från Malmö, Stockholm och Göteborg med Jönköping som ett nav.

– Det kommer att bli väldigt attraktiva restider där samtidigt som många mindre städer, bland andra Hässleholm, får mycket nytta, även om inte alla tåg stannar överallt, säger Emma Berginger.

Håller inte med Riksrevisionen

Hon håller inte med Riksrevisionen om att alternativ till höghastighetsjärnvägen inte är tillräckligt utredda. Främst är hon kritisk till att andra resealternativ skulle utredas.

– Vi vill ju öka tågresandet, inte minska det, säger hon.

Hon konstaterar att kapacitetsbristen för både persontrafik och godstrafik är välutredd. Men att lösa problemet genom att bara bygga ut och underhålla befintliga stambanor avfärdar hon av flera skäl, liksom att nöja sig med höghastighetståg på vissa sträckor.

– Man bör inte blanda snabba och långsamma tåg på samma spår. Därför måste vi ha ett helt nytt spårsystem och inte bara snuttar om vi ska få största möjliga nytta, säger Emma Berginger.

Med separata höghastighetsbanor kan det också bli mer utrymme för godstrafik på de befintliga banorna.

Hon betonar att det inte finns något nollalternativ.

– Om vi inte bygger ut höghastighetsjärnvägen får vi ökad trafik på motorvägar och flyg istället. Det är inte gratis och belastar klimatet oerhört, säger hon.

Berit Önell