Färgrester och lösningsmedel hälldes ut direkt på marken som skiftade i olika färger utanför Bjestigs fabrik i Bjärnum. Kemikalier förvarades på otätt underlag och i trasiga plastsäckar. En del av växtligheten på området var död och missbildad. Avfall hade grävts ner. Trots bildbevis och trots att provtagningar på massor som använts för att fylla upp området visade på höga halter av föroreningar har åklagaren nu beslutat att lägga ner förundersökningen om miljöbrott. Kommunens miljöchef Sven-Inge Svensson är kritisk.

Frilagt har tidigare berättat om ärendet där miljönämnden krävde upprensning och undersökningar med bland annat provgropar i marken, vid vite på totalt 350 000 kronor. I provgroparna hittades metallskrot och plast nedgrävt.

Vid ett tillsynsbesök i maj 2017 hade en del städning gjorts, men de tidigare föreläggandena hade inte uppfyllts. Kemiska produkter och farligt avfall hade flyttats inomhus, men en del förvarades fortfarande direkt på marken utomhus och var inte märkt. Miljönämnden gick vidare till mark- och miljödomstolen med krav på utdömande av vite på 100 000 kronor för bristfällig förvaring och märkning av kemikalier. och mark- och miljödomstolen utdömde ett vite på 50 000 kronor. Kravet på märkning bedömdes för otydligt formulerat.

Situationen vid företaget uppdagades av en anonym anmälare i oktober 2015. Miljöinspektörerna besökte två dagar senare platsen och konstaterade att uppgifterna verkade stämma. Några veckor senare gjordes en polisanmälan om miljöbrott.

Företagaren är tidigare dömd för miljöstörning på grund av olämplig förvaring av lacknafta och oljor, men har hela tiden nekat till brott. Han medgav att limtvättvatten aldrig körts till deponi utan bara “försvunnit” från fastigheten. Stora mängder hade spillts ut på marken som efter lång tid var så hård att det inte längre rann undan. Stora mängder spill av thinner fanns också runt en thinnerkokare som användes för att få bort färgrester så att thinnern kunde återanvändas.

På gården fanns stora mängder skrot, bland annat gamla maskiner, eternitplattor och järnvägsslipers. I fyllnadsmassorna fanns bland annat färgrester, metallskrot, elektronik, tryckimpregnerat trä och slipers. Företagaren hävdade att han inte visste vem som lagt massorna på fastigheten.

– Vid uppläggning av okända massor samt utsläpp av thinner och färgrester i mark och vattenområde föreligger en stor risk för skador i mark och vattenområde, skriver miljökontoret i polisanmälan.

Men miljöåklagaren Christer Forssman anser inte att det med det utredningsmaterial som föreligger går att bevisa att den eller de som varit misstänkta gjort sig skyldiga till brott.

Ett problem är att det gått fyra år sedan miljökontorets första inspektion på företaget.

– Detta är en omständighet som påverkar tillförlitligheten till de uppgifter som vittnen och misstänkt lämnar under en förundersökning. Även straffvärdet påverkas eftersom brottet preskriberas efter fem år, skriver åklagaren i sitt beslut att lägga ner utredningen.

Han menar attt det saknas provtagning som visar att föroreningarna är skadliga för människor, djur eller växter “i en omfattning som inte har ringa betydelse”.

Proverna på schaktmassorna visade visserligen höga halter av föroreningar både i mark och grundvatten, men där menar åklagaren att det inte går att bevisa hur de kommit till platsen, än mindre vem som begått brottet. Det är enligt åklagaren oklart om golvet inomhus är ogenomsläppligt vid ett eventuellt utsläpp och vad de behållare som fortfarande förvaras utomhus innehåller för ämnen och i vilka mängder samt hur länge förvaringen pågått.

Åklagaren lyfter också fram att ingenting framkommit som talar mot företagarens påstående att det är kommunen som placerat en asfalthög på fastigheten, utan ägarens samtycke.

Sven-Inge Svensson anser å sin sida att det fanns så stora brister i företagets hantering av avfall och miljöfarligt avfall att polis och åklagare skulle ha tagit tag i ärendet omgående.

– Vi säkrade bevis såväl med fotografering som provtagning. Längre än så kan vi knappast gå, vi kan inte hålla polisförhör, förklarar han.

Däremot ger han ett erkännande till mark- och miljödomstolen som han menar tar sitt uppdrag på allvar. Under Sven-Inge Svenssons tid som ordförande drev föreningen Kommunala Miljöchefer också att bestraffning för miljöbrott skulle föras över tll mark- och miljödomstolarna.

– Polismyndigheten nedprioriterar generellt miljöbrott. De är nöjda med att cirka 20 procent av anmälningarna leder till fällande dom. Det är inte jag! Vi servar polisen med så mycket utredningsmaterial så det borde vara enkelt att nå betydligt högre om ambition funnits, säger han.

Den totala lagföringsprocenten 2018 var enligt Brå cirka 30 procent, det vill säga andelen uppklarade av samtliga anmälda brott.

Berit Önell