Det finns inga reglerade skyddszoner vid reningsverk. Det sa Mikael Jardbrink på Boverket i Frilagt för tre och ett halvt år sedan. Han förklarade också att kommunen inte kan göra en detaljplan och börja expropriera fastigheter för att reningsverket inte uppfyller miljöbalken.

Nu har Boverket meddelat kommunen att det inte finns något att tillägga till artikeln som planhandläggare Andreas Ask skickat dit för att få ett förtydligande. Det måste betyda att Mikael Jardbrinks uttalande i Frilagt är det som gäller. Ändå är det inte säkert att kommunen lägger ner planerna på att tvångsinlösa bostäderna inom 300 meter från reningsverket i Hässleholm. Andreas Ask har mejlat följdfrågor till Boverket.

Frilagt kontaktade Boverket sommaren 2016 efter att dåvarande planchefen Gertrud Richter sagt att “alla” var överens om att bostäder nära reningsverket skulle kunna tvångsinlösas och rivas. Syftet var då som nu att kommunen skulle skapa en skyddszon i form av ett naturområde kring reningsverket. Artikeln publicerades tillsammans med två ljudinspelningar med Gertrud Richter.

Mikael Jardbrink sa i intervjun att kommunen inte lär få igenom en sådan plan om någon sätter sig emot den.

Han tyckte att det lät konstigt att kommunen skulle sätta igång ett planprojekt bara för att klarlägga om det behövs.

– De sätter rimligen inte igång om de inte tror att de kan få igenom planen, sa han.

Trots det har kommunen i höst startat detaljplaneprocessen som legat vilande sedan kommunens va-bolag Hässleholms vatten lämnade in ansökan 2012. Enligt minnesanteckningarna från uppstartsmötet i september ska bostäderna lösas in om de inte säljs frivilligt.

Efter Frilagts frågor om den juridiska grunden för tvångsinlösen kontaktade Andreas Ask i oktober Boverket för att få svar på sina frågor. Han skickade då också med Frilagts artikel. Först i förra veckan fick han svar från Boverkets expert Beatrice Buskas på Detaljplanegruppen som ber om ursäkt för att svaret har dröjt.

– Jag har stämt av med Mikael Jardbrink nu och Boverket har inget ytterligare att tillägga till artikeln. Har du en specifik fråga får du gärna återkomma med den, skriver hon.

Andreas Ask kan inte svara på om kommunen nu ska lägga ner förberedelserna för att köpa in bostäderna.

– Jag har ingen aning just nu. Det är därför jag har skrivit följdfrågor, säger han.

Han hoppas att Boverket ska utveckla frågeställningarna i artikeln. Det gäller Jardbrinks uttalande om att krav måste ställas på reningsverket och om att kommunen inte måste lösa in fastigheter inom allmän platsmark om inte de boende vill.

Andreas Ask passar också på att fråga vad det innebär att detaljplaner ska utformas med hänsyn till befintlig bebyggelse, enligt en paragraf i plan- och bygglagen. Det uttalade sig Peter Ekbäck, professor i fastighetsvetenskap på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, om i Frilagt i oktober i år. Han bedömde att det skulle bli svårt för kommunen att få igenom en detaljplan där privatägda bostäder får ge plats för natur.

Kan inte lägga sig i
handläggningen

Kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M) håller med om att Boverkets mejl bör betyda att uttalandena i Frilagts artikel stämmer.

– Ja, det är väl den slutsats man ska dra, säger han.

Men sedan betonar han att han inte kan lägga sig i handläggningen på miljö- och stadsbyggnadskontoret.

– Det är myndighetsutövning och jag vill inte ha synpunkter på pågående utredningar, säger han.

Om myndighetsutövningen strider mot lagen?

– Man ska aldrig göra något som är olagligt, oavsett vad det handlar om. Det är utgångspunkten, säger Lars Johnsson.

Boverket menar ju att en kommun inte ska driva en plan som man inte tror ska gå igenom?

– Det är väl klokt.

– Om det är som du säger så kanske dialogen med Boverket utmynnar i att handläggaren inte jobbar vidare med den delen, men den bedömningen måste han göra själv, utifrån sin profession.

Lars Johnsson medger att han som kommunstyrelsens ordförande har en uppsiktsplikt över hela kommunorganisationen, men förklarar att det inte betyder att han kan gå in i enskilda ärenden. Om en detaljplaneprocess ska stoppas är det en fråga för miljö- och stadsbyggnadsnämnden. Kommunstyrelsen yttrar sig när det finns ett förslag till detaljplan som går ut på samråd.

– Det är för tidigt att ställa frågan, säger han.

Bättre att modernisera
reningsverket snarast

Linus Jepsson, en av de berörda boende, konstaterar att det inte längre finns anledning att riva bostäderna på grund av reningsverket.

– Men de greppar väl efter halmstrån för att bli av med en. När reningsverket åtgärdats och man är av med oss blir det en värdefull markreserv som vissa kommer att tjäna pengar på, säger han.

Han förmodar att ny teknik i vilket fall snart måste införas i reningsverket.

– Det är bättre att använda pengarna till att modernisera reningsverket så snart som möjligt och minska miljöpåverkan på vattendragen. Nyare reningsverk behöver också mindre utrymme och påverkar omgivningen mindre.

Berit Önell

Läs mer:

2016-06-23 Kommunen vill riva bostäder för skyddszon

2019-10-18 Tvångsinlösen av bostäder vid reningsverket på agendan igen

2019-12-04 Uppdrag att lösa in bostäder går vidare – utan juridisk grund