Kommunstyrelsen kan inte besluta att omedelbart koppla in kommunalt dricksvatten till Linus Jepssons fastighet nära reningsverket i Hässleholm. Juristerna sa nej till SD:s förslag. Skälet var att kommunstyrelsen inte kan bestämma över det kommunala va-bolaget Hässleholms vatten. SD lämnade då istället ett initiativärende om att det i första hand ska utredas om kommunalt vatten kan anslutas utan dröjsmål, i andra hand att kommunen ska erbjuda inköp av fastigheten.

Som Frilagt tidigare berättat skulle kommunstyrelsen yttra sig över länsstyrelsens utredning om att inrätta ett nytt eller utökat verksamhetsområde för dricksvatten. Det är ett beslut som länsstyrelsen kan fatta oavsett kommunens inställning. Kommunfullmäktige har också möjlighet att besluta om verksamhetsområden för vatten och avlopp utan att vänta på ett föreläggande från länsstyrelsen.

Här har länsstyrelsen tagit initiativ till utredningen efter att Linus Jepsson meddelat att han misstänker att hans brunnsvatten förorenats av Hässleholms vattens verksamhet. Han har också påtalat att det redan finns ett verksamhetsområde för dricksvatten strax intill, för ett hus som nu är rivet.

SD:s företrädare i kommunstyrelsen ansåg det “ytterst angeläget” att hitta en snar lösning på “den prekära situation som uppstått för den enskilde fastighetsägaren”, som det står i intitiativärendet. Men så enkelt var det inte att lösa tvisten som i praktiken pågått i sju år efter att Linus Jepsson först nekades vatten på grund av det föreslagna skyddsavståndet till reningsverket.

Förslaget att snabbt dra in kommunalt vatten gällde ett så kallat abonnentavtal, ett enskilt avtal mellan Hässleholms vatten och en fastighetsägare. Det föll inte i god jord.

– Vi ville vara lite lösningsfokuserade. Vi har för många surdegar i kommunen. Men vi fick inte för juristerna, förklarar Ulf Berggren (SD).

Kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M) konstaterar att det inte utan vidare går att besluta att Hässleholms vatten ska skriva ett abonnentavtal.

– I så fall krävs en ändring i ägardirektiven, säger han.

Men ingen föreslog att ett verksamhetsområde skulle inrättas enbart för Jepssons fastighet, vilket alltså är möjligt.

Ulf Berggren blev hänvisad till att skriva ett initiativärende som togs upp i slutet av sammanträdet. Han preciserar där inte hur kommunalt vatten ska erbjudas utan yrkar enbart att det ska utredas om det kan ombesörjas utan dröjsmål. I andra hand föreslår han att tekniska nämnden ska få i uppdrag att köpa fastigheten om fastighetsägaren så vill, till marknadspris efter extern värdering av oberoende aktör.

Kommunstyrelsen accepterade enhälligt att initiativärendet ska beredas och tas upp för beslut vid nästa sammanträde. Det handlar inte om att utreda behovet av vatten.

– Det är formalia, hur förmår vi vattenbolaget att utföra detta? Frågan är om det finns möjlighet till ägardirektiv, jag är inte säker på det när det gäller en specifik fastighet, säger Lars Johnsson.

Även Ulf Berggren befarar att det inte går att få igenom ett abonnentavtal mot Hässleholms vattens vilja.

– Troligen blir det det andra alternativet, att köpa in fastigheten, säger han.

Kommunjurist Magnus Gjerstads förslag till yttrande till länsstyrelsen antogs också enhälligt.

– Av vad bolaget (Hässleholms vatten) anfört i länsstyrelsens ärende framgår att de anser att det är olämpligt att utöka något av de befintliga verksamhetsområdena till att även omfatta den klagandes fastighet eller att bilda ett nytt. Det framgår också att i en situation som förevarande, när en enstaka fastighetsägare önskar ansluta sig till kommunal va-anläggning, kan detta ske genom abonnentavtal, skriver Magnus Gjerstad.

– För övrigt kan det inte anses klarlagt att den klagandes vatten är otjänligt; enligt den ena av de två provtagningarna är ju vattnet tjänligt, skriver han.

Då vet han inte att det finns en tidigare provtagning som länsstyrelsens handläggare inte ansåg tillräcklig när Hässleholms vatten efter ett halvårs utredning plötsligt hävdade att brunnsvattnet var tjänligt. En ny rapport från Regito om miljögifters spridning från Sötekärrsbäcken till brunnar i området, varav Linus Jepssons var en, visade att föroreningar spred sig i grundvattnet, men bakteriehalterna var vid tillfället lägre i Jepssons brunn. För att få vattenkvaliteten slutligt klarlagd begärde länsstyrelsen att han skulle ta ett nytt vattenprov.

Yttrandet argumenterar mer mot än för ett verksamhetsområde, men öppnar ändå för anslutning till kommunalt vatten.

– Oaktat vad som ovan anförts motsätter sig kommunstyrelsen i Hässleholms kommun inte att berörd fastighet ges möjlighet till anslutning till kommunal va-anläggning, för det fall dricksvattenförsörjningen inte kan lösas på något annat sätt, står det avslutningsvis.

Lars Johnsson anser inte att kommunstyrelsen genom yttrandet uttrycker sig negativt om ett nytt verksamhetsområde för vatten.

– Vi har varken något emot det ena eller andra sättet. Om länsstyrelsen anser att det ska vara ett verksamhetsområde motsätter vi oss inte det. Det viktigaste är att fastighetsägaren har ett tjänligt vatten, säger han.

Magnus Gjerstad var inte med på kommunstyrelsens sammanträde, men håller med om att det korrekta är att kommunen inte ska säga åt bolaget Hässleholms vatten vad det ska göra. Att ändra i ägardirektiven tror han inte heller är möjligt för att tvinga fram ett abonnentavtal.

– Det kan man inte göra, det är inte så det är tänkt att fungera, säger han.

Han säger att yttrandet är menat att lämna öppet för flera lösningar i vattenfrågan. Men Hässleholms vattens inställning har viss tyngd.

– Det har en viss betydelse naturligtvis eftersom de sitter på sakkunskapen och kan bedöma vilket som är det lämpligaste sättet att bedriva verksamheten på. Samtidigt måste vi följa lagen om allmänna vattentjänster. Det är upp till länsstyrelsen att bedöma om vi för att följa lagen måste utöka ett verksamhetsområde eller bilda ett nytt, säger han.

Länsstyrelsen har inte lämnat något beslutsförslag utan kommunstyrelsen får dra sina egna slutsatser utifrån de handlingar som skickats. Gjerstad konstaterar att länsstyrelsens utredning är ganska omfattande, men att han haft svårt att få ut alla handlingar.

– Länsstyrelsens handläggning har varit lite underlig. Vi fick ganska kort tid på oss att yttra oss. Jag fick två gånger begära att få alla handlingar och jag är fortfarande inte säker på att jag fått allt, säger han.

Han har läst Frilagts artikel om att ett vattenprov saknas i handlingarna och att miljöchef Sven-Inge Svensson sagt att provsvaren från undersökningen av miljögifterna i bäcken och brunnarna inte är relevanta i ärendet om dricksvatten.

– Märkligt, säger Magnus Gjerstad.

Han vill inte spekulera i om han hade kommit till någon annan slutsats om han haft tillgång till de försvunna uppgifterna.

Frilagt har förgäves sökt länsstyrelsens handläggare Trine Gadmar och hennes chef Rima Dauod på telefon angående de försvunna handlingarna och varför det inte fanns något beslutsförslag. Rima Dauod svarar per mejl att varken Trine Gadmar eller miljödirektör Annelie Johansson har fått mejlet med Linus Jepssons första vattenprov och Sven-Inge Svenssons kommentar om Regitos rapport.

Frilagt, som fick mejlet samtidigt som det ska ha kommit till länsstyrelsen, har skickat det till Rima Dauod.

– I vilket fall så har provsvaren som du bifogar i ditt mejl ingen betydelse för bedömningen. Vi har ju ett nyare prov från Linus på att hans vatten är otjänligt, skriver hon.

Berit Önell