Två av Hässleholms tre kommunalråd tar ut full lön även när de är sjuka. Hanna Nilsson (SD) var hemma på grund av sjukdom, men inte sjukskriven, i förra veckan när Frilagt försökte ringa henne. Hon förklarar att hon brukar jobba även när hon är sjuk, men ibland inte orkar. Lena Wallentheim (S) har aldrig sjukanmält sig under sina sex år som kommunalråd. Däremot har Lars Johnsson (M) varit sjukskriven i tre dagar.

Kommunens regler för förtroendevaldas frånvaro på grund av sjukdom eller annat ska nu förtydligas.

Kommunalråden är inte formellt anställda utan arvoderade och har oreglerad arbetstid. De får alltså inte någon övertidsersättning eller ersättning för obekväm arbetstid. Men de lagar som gäller för sjukskrivning är desamma för kommunalråd som för andra: sjuklön på 80 procent av lönen och karensavdrag.

Varken Hanna Nilsson eller Lena Wallentheim har någonsin sjukskrivit sig från kommunalrådsjobbet. Båda är arvoderade på 90 procent. Lars Johnsson har heltidsarvode.

När Frilagt förra tisdagen sökte Hanna Nilsson blev beskedet från kommunkansliet att hon var hemma på grund av att hon var sjuk.

Dagen därpå hade SD i Hässleholm lagt ut bilder på Facebook som visade att Hanna Nilsson på tisdagskvällen medverkade vid ett medlemsmöte.

På torsdagen är hon inte heller på plats, men ringer upp. Hon berättar att hon fortfarande inte är frisk.

– Det är de här dagisbacillerna, men jag har varit på jobbet en stund. Vissa saker måste jag ta, säger hon.

Hon försvarar att hon var på partiets medlemsmöte på tisdagskvällen.

– Vi hade bjudit in en massa människor. Jag var bara där en stund och visade mig, säger hon.

Hanna Nilsson förklarar att hon får dåligt samvete om hon inte jobbar.

– Jag tar mitt jobb på största allvar, säger hon.

Förutom kommunalrådsjobbet har hon många uppdrag för partiet.

– Det är konferenser varenda helg hela hösten, berättar hon.

Hon blir irriterad över Frilagts frågor.

– Det handlar om mitt privata, säger hon.

Men så enkelt är det knappast. Det är skattemedel som betalar hennes lön och frågan gäller även om förutsättningarna för att arbeta politiskt är rimliga – är kommunalråd pressade att jobba när de är sjuka?

– Det finns inga förväntningar på att jag måste jobba fast jag är sjuk. Det är jag själv som vill ha koll, säger Hanna Nilsson.

Hon vet att hon har rätt till sjukskrivning.

– Men det står ingenstans att man måste sjukanmäla sig, säger hon.

Hon tycker att det är “otroligt fjantigt” om folk reagerar på att hon syns ute på andra uppdrag samma dag som hon är hemma från stadshuset för att hon är sjuk. Men hon förklarar att hon i fortsättningen ändå kommer att sjukskriva sig, även om det bara är en del av dagen eftersom Frilagt “hetsar”.

Lena Wallentheim säger att hon varit lyckligt lottad och inte drabbats mycket av sjukdom under sina år som kommunalråd. Hon har dock gått till stadshuset med såväl svårt diskbråck som yrsel och bruten arm.

– Jag har inte varit sjukskriven fast jag mått dåligt. Jag har också varit hemma enstaka dagar och kunnat sitta och läsa handlingar och svara i telefon och på mejl och sms. Om man inte kan svara eller fullgöra sitt uppdrag ska man vara sjukskriven, säger hon.

Hon menar att det beror på situationen vid tillfället.

– Vi har inte någon särskild inställelsetid på stadshuset, vi har ju ofta uppdrag på andra håll, säger hon.

Före valet förra året drabbades hon av en långvarig yrsel.

– Jag var mest yr när jag var ledig, men det fortsatte året ut. Ofta blir jag sjuk när jag tar ledigt, säger hon.

Hon berättar att när hon var kommunstyrelsens ordförande arbetade hon oftast från klockan 7.30 till 21 måndag – torsdag plus att det ibland var någon invigning eller annat på helgen.

Lars Johnsson, som efterträdde Pär Palmgren som kommunstyrelsens ordförande i februari 2018, har varit sjukskriven vid ett tillfälle, i tre dagar. Det var i mars 2018 och han skickade då mejl till personalkontoret där han talade om vilka dagar han var borta. Den första dagen blev karensdag utan lön och han fick sjuklön för de andra två.

Han konstaterar att han inte har reglerad arbetstid och att det inte alltid är nödvändigt att sjukskriva sig.

– Det beror på i vilken mån man kan vara igång och om man måste ha ersättare. När jag blev sjuk sammanföll det med att vi skulle ha en heldag med kommunstyrelsen. Jag kunde inte vara med så Robin Gustavsson (KD:s dåvarande kommunalråd) gick in i mitt ställe, berättar han.

Lars Johnsson säger att han svarar i telefon även om han är sjuk, om journalister eller politiker ringer.

– Jag är väl kommunstyrelsens ordförande oavsett om jag är sjuk eller frisk, säger han.

Alla kommunalråden tycker att det är bra att regelverket nu ses över.

– Det är viktigt att det är tydligt, det minskar risken att det blir fel. Nu får tjänstemännen ta fram förslag, säger Lars Johnsson som fått påpekande av kanslichef Elisabeth Aidemark om att de nuvarande reglerna är otydliga.

Elisabeth Aidemark berättar också att det finns förslag på ändringar för att förtydliga vad som gäller vid frånvaro på grund av sjukdom eller av annan anledning.

– Det är bra om det är tydligt i reglementet så att vi inte blir påhoppade för att vi inte följer det. Det är inte roligt att bli misstänkliggjord, framför allt inte när man vet att man gör sina timmar och mer därtill, säger Lena Wallentheim.

– Det ska inte finnas utrymme för olika tolkningar och ska inte gå att missförstå. Många skrivningar är rätt så luddiga, säger Hanna Nilsson och nämner reglerna för förlorad inkomst som var uppe till debatt i våras.

SD drev då att förtroendevalda med arvode på mer än 25 procent inte skulle ha rätt till ersättning för förlorad inkomst. Hanna Nilsson hade fått besked om att hon inte hade rätt till sådan ersättning, men vissa politiker hade fått motsatt besked. Beslutet blev att ersättning ska betalas ut, men regelverket ses över. Nu har även Hanna Nilsson begärt att få ersättning för förlorad inkomst retroaktivt, men på sikt vill hon ha bort den.

– Jag hoppas att vi får en bred majoritet för det, säger hon.

Berit Önell

Vad säger reglerna?

Enligt kommunens regler ska ett kommunalråd som “på grund av sjukdom är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag” få sjuklön. För andra förtroendevalda med månadsarvode på över 25 procent ska arvodet minskas motsvarande sjukpenning, föräldrapenning eller liknande ersättning från Försäkringskassan. För övriga månadsarvoderade politiker är frågan idag oreglerad.