Den 21-årige man som åtalats för sprängningarna på Hässleholms tekniska skola i december ska genomgå en rättspsykiatrisk undersökning innan domen bestäms. Det beslöt Hässleholms tingsrätt på fredagen. Rätten bedömde att åklagarens bevisning var så övertygande att 21-åringen ska dömas för gärningarna, men varken brottsrubriceringar eller påföljd kan bestämmas förrän efter psykundersökningen.

Kommunen fick inte ta upp sitt skadeståndskrav på cirka 300 000 kronor i rättegången eftersom tingsrätten inte ansåg att det fanns tillräckliga underlag. Istället måste 21-åringen stämmas i ett separat tvistemål.

Åklagaren Johan Eriksson konstaterade i sin slutplädering att det var helt utrett och ostridigt vad som hänt på HTS den 20 december. Två elever och en anställd på skolan kom så nära explosionerna att de fick kortvariga hörselskador och 21-åringen avlossade automatvapenkopian i riktning mot två elever. De avfyrade stålkulorna hittades på golvet och det fanns märken i väggen. 21-åringen hade förberett attentatet långt i förväg, köpt hem utrustning via nätet och modifierat några av bomberna.

När det gällde det barnpornografibrott som 21-åringen också var åtalad för nekade han helt till att ha befattat sig med de filmer och bilder som hittades i hans dator och på en extern hårddisk.

Försvarsadvokat Torgny Dahlberg påminde om att 21-åringen gjort sig av med datorns hårddisk och fått frågor om det i polisförhören. Klarlagt var bara att det i datorn hittats spår av filmerna och bilderna.

– Sedan begriper jag inte hur det gått till och det begriper inte heller IT-forensikern, sa Dahlberg.

Åklagaren ville döma 21-åringen för allmänfarlig ödeläggelse och förberedelse till detta eftersom han gjort i ordning flera bomber som var farligare än de två som detonerade. En av dem var kopplad till en flaska med bensin. Hörselskadorna skulle enligt åklagaren bedömas som misshandel och han ville också döma 21-åringen för grovt olaga hot på grund av att de fem målsägandena kände sig hotade när han kom emot dem maskerad, med vapen och bomber och när han avlossade ett vapen.

– Det fanns ett klart uppsåt och det var folk där som kunnat lida allvarlig skada, inte bara de nu namngivna målsägandena, förklarade Johan Eriksson.

Han såg också allvarligt på att 21-åringen berättat att han fått inspiration av skolskjutningar i USA.

Johan Eriksson meddelade dock sänkta skadeståndskrav från de två elever som befann sig i skjutriktningen men inte drabbdes fysiskt. De begärde nu 10 000 kronor var för kränkning medan de tre som fått hörselskador stod fast vid 15 000 kronor vardera.

Straffet för allmänfarlig ödeläggelse är minst två års fängelse. Enligt Johan Eriksson är det totala straffvärdet här mellan två och ett halvt och tre års fängelse. Men han framförde istället att en stor rättspykiatrisk undersökning borde göras.

Torgny Dahlberg ville istället att hans klient skulle försättas på fri fot. Han ansåg att det enbart fanns grund för att döma honom för skadegörelse och ofredande.

– Skadegörelsen är det allvarliga brottet som har fängelse i straffskalan. Men även med alla försvårande omständigheter som åklagaren räknar upp kommer vi inte upp i häktningstiden, sa han.

Han menade att allmänfarlig ödeläggelse handlar om framkallande av katastrofer av helt annan dignitet än det som hände på HTS.

– Att han var inspirerad av andra händelse betyder inte att det var det han ville åstadkomma. Men han räknade med att han med det här konceptet skulle få uppmärksamhet, gripande och hjälp, förklarade Torgny Dahlberg och betonade att 21-åringen inte ville skada någon.

Några skadestånd för kränkning såg han inte heller skäl för.

När domaren Karin Månsson frågade hur han såg på en rättspsykiatrisk utredning svarade han dock att han delade åklagarens uppfattning om att en sådan skulle göras om tingsrätten kom fram till att 21-åringen är skyldig till de åtalade brotten.

Den rättspsykiatriska undersökningen ska vara klar inom fyra veckor. Förhandlingen i tingsrätten fortsätter den 3 juli. Om utredningen kommer fram till att det finns medicinska förutsättningar för rättspsykiatrisk vård kan tingsrätten då nbesluta om det istället för fängelse.

Åklagaren fick också gehör för sin begäran att 21-åringen skulle stanna i häkte. Förutom att minimistraffet för allmänfarlig ödeläggelse är två års fängelse bedömde han att det finns en klar risk att 21-åringen begår nya brott. 21-åringen sa också själv under första rättegångsdagen i måndags att det skulle kunna hända något liknande igen om han inte får hjälp.

Kommunen hade skickat in skadeståndsanspråk till tingsrätten för reparationskostnader, extra personalkostnader, räddningstjänst med mera på totalt 298 693 kronor. Drygt hälften gällde reparationskostnader.

Fredagen den 24 maj, den sista vardagen före rättegången, beslöt tingsrätten att skadeståndsyrkandet inte fick tas upp inom ramen för brottmålet. Problemet var enligt åklagaren att det i stora delar saknades underlag och att det i de delar det fanns underlag var svårt att förstå sambandet mellan den åtalade gärningen och kravet.

Enligt beslutet skulle en gemensam handläggning ”medföra väsentliga olägenheter främst på grund av att det enskilda anspråket, såvitt kan bedömas, kräver särskild utredning som inte kan tillhandahållas inom den tidsram som gäller för mål med en person som är frihetsberövad”.

Tillförordnade skolchefen Rolf Bengtsson har skrivit under det gemensamma skadeståndsanspråket från barn- och utbildningsförvaltningen, tekniska förvaltningen, räddningstjänsten och kommunledningen. Han säger att kommunen fick väldigt kort tid på sig att ställa samman det.

– Vi fick två dagar av åklagaren, säger han.

Han förklarar att kommunen begärt ersättning både för den akuta hanteringen av händelsen och följdverkningar.

– Det blev omfattande följdverkningar. Till exempel fick vi hålla skolan öppen lördagen efter julavslutningen för att elever och personal skulle kunna hämta sina tillhörigheter, säger Rolf Bengtsson.

Kommunen har ännu inte beslutat om skadeståndskravet ska drivas som ett separat tvistemål.

Berit Önell