Europaparlamentsvalet den 26 maj och demokratin stod i fokus när Europaforum i Hässleholm startade på tisdagen. Politiker, debattörer och experter medverkar som vanligt i arrangemanget som i år har 938 anmälda deltagare trots att det bantats ner från fyra till tre dagar.

EU-minister Hans Dahlgren (S) höll det inledande anförandet.

– Jag är glad att jag blev inbjuden och äntligen får komma hit. Hässleholm är något speciellt för oss som är intresserade av EU, sa han.

Dagens program var fullspäckat med ämnen som populism och protestvåg, klimat och terrorhot samt två timmars debatt mellan partiernas toppkandidater inför EU-valet. Där återfanns också ett lokalt namn, Lynn Thulin från Tyringe som står på tolfte plats på Moderaternas lista.

-Vi började bjuda in första- och andranamnen, men om de inte kunde fortsatte vi på listorna, berättar Europaforums nya projektledare Freja Hagsund som är nöjd med årets program och det stora intresset.

– Det är ungefär lika många anmälda som det brukar trots färre dagar, säger hon.

Anledningen till neddragningen är främst logistisk.

– Många är engagerade på andra platser på torsdag då det är Europadagen, förklarar Freja Hagsund.

Helt ny är hon egentligen inte eftersom hon jobbade på medarrangören Europa Direkts kontor i Hässleholm under förra årets forum. Hon är statsvetare från Lund med en mastersexamen i european affairs och har också arbetat i Brüssel, med hälsofrågor.

– Men jag fick upp ögonen för Hässleholm. Det här arrangemanget är unikt. Jag insåg att om man vill jobba med Europafrågor i Skåne ska man vara i Hässleholm, säger hon.

Hans Dahlgren betonade vikten av mötesplatser som Europaforum.

– De här samtalen representerar något av det viktigaste i Europatanken, att mötas och förstå varandras åsikter och avsikter istället för att förgöra varandra, sa han och påminde om att EU bildades under ett århundrade som genomlidit två världskrig och ett kallt krig.

– Krig mellan stater i Europa är nu i det närmaste otänkbart och just det säger många är det allra viktigaste med EU.

Hans Dahlgren fortsatte med att nämna sådant som medborgarna värdesätter med EU-gemenskapen, bland annat möjligheten att röra sig fritt över gränserna och kunna studera, bo och arbeta i olika länder, en gemensam marknad med fler jobb och högre tillväxt.

Som orosmoln såg han högerextremismen och de nationalistiska partierna som de senaste åren vuxit och tagit makten i flera europeiska länder.

– De utmanar grundläggande värderingar som alla människors lika värde, det fria ordet, jämställdhet och ett oberoende rättväsende, fastslog han.

Han konstaterade också att de nationalistiska partierna oftast förnekar människans påverkan på klimatförändringarna.

– Det är den viktigaste frågan. EU kan vara ett verktyg för att stoppa klimatförändringarna. Det är helt avgörande för våra framtida livsbetingelser, att den här planeten är beboelig, sa han.

Hans Dahlgren förklarade att han är övertygad om att lilla Sveriges företrädare kan påverka i EU.

– Det gör skillnad vilka som sitter på stolarna i Brüssel och Strasbourg, sa han och uppmanade alla närvarande att gå och rösta och försöka få minst tre andra personer att göra detsamma.

Om valet handlade också dagens första panelsamtal där Dahlgren medverkade tillsammans med Maria Strömvik, biträdande föreståndare vid Centrum för Europaforskning vid Lunds universitet och Torbjörn Sjöström, vd för analysföretaget Novus.

Stor brist på kunskap om EU

Maria Strömvik har gjort en utredning om svenska medborgares deltagande i EU-politiken, något som 2016 och 2017 ledde till ”EU-handslag” runt om i landet för att öka delaktigheten. Ett sådant handslag gjordes på Europaforum i Hässleholm 2017.

Men enligt Novus anser 60 procent av Sveriges invånare att de inte har tillräcklig kunskap för att kunna rösta i EU-valet. Valdeltagandet har också varit betydligt lägre än i riksdagsvalen, senast 51 procent jämfört med närmare 90 procent. Trots det går fler svenskar och röstar än EU-snittet. Kunskapen verkar däremot sämre i Sverige än i andra EU-länder.

– Det finns en jättestor kunskapsbrist, till och med bland politiker, lärare och journalister, sa Maria Strömvik.

Varför är svårt att svara på. Maria Strömvik menade att de svenska partierna ofta väljer att inte prata så mycket om det som händer i Europaparlamentet och att medierna inte heller är så aktiva.

– Det som behövs är inte bara information nu under tre veckor utan den löpande debatten. All politik handlar om komplexa frågor, sa hon.

Den senaste Novusundersökningen visade ett valdeltagande på 47 procent.

– Och då vet många knappt att det är val snart, sa Torbjörn Sjöström och gissade att det kan gå upp fem procent till.

Varje fråga måste
vinna majoritet

Partiernas tillhörighet till olika grupper i Europaparlamentet och ledamöternas möjlighet att i sakfrågor komma överens över parti- och gruppgränser innebär något annat än den svenska politiken. Gunnar Hökmark (M) med 15 års erfarenhet i Europaparlamentet förklarade i debatt med Heléne Fritzon (S) om populismen hur han ser på det.

– Varje fråga måste vinna sin majoritet. De som kan skapa ett momentum vinner alltid, sa han.

Han är nu på väg att lämna parlamentet, men är bekymrad över hur de olika grupperna ska förhålla sig till varandra efter valet.

– Bara om centrum blir stort kan extremismen hanteras. Annars kan extrempartierna blockera mittenpartierna. En mängd olika mosaiker kan bildas över gränserna, förklarade han.

Heléne Fritzon betonade att växande klyftor och arbetslöshet kan vara grogrund för högerextremism.

Gunnar Hökmark höll med henne om att EU måste bli tuffare mot länder som inte följer avtalet med EU, exempelvis Ungern och Polen, som styrs av nationalistiska partier, när det gäller att ta emot flyktingar.

– Vi ska vara stentuffa, men då måste vi också vara det mot alla, sa Gunnar Hökmark och nämnde Slovakien och Malta där journalister som granskat korruption med koppling till regeringarna mördats och Rumänien som vill legalisera korruption.

– Men där är regeringarna socialdemokratiska och då råder tystnad. Vi måste noga skilja på politik och övergrepp på de mänskliga rättigheterna, sa Gunnar Hökmark.

Heléne Fritzon berättade att den socialdemokratiska gruppen i EU-parlamentet begärt att Rumäniens medlemskap i gruppen ska frysas.

– Landet måste lämna gruppen om det inte lever upp till demokratiska värden, förklarade hon.

Frågan om hur EU ska förhålla sig till länder som inte vill ta emot flyktingar kom upp även i valdebatten. Moderatorn Heidi Avellan, politisk chefredaktör på Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad, frågade kandidaterna om de ansåg att flyktingar ska fördelas jämnt mellan länderna i EU.

Det sa Ebba Krumlinde (C ) tydligt ja till.

– Det måste vara upp till varje land att bedöma hur många de kan härbärgera och assimilera, sa Jessica Stegrud (SD).

”De ska inte ha en spänn
om de inte tar ansvar”

Det fick Heléne Fritzon att säga ifrån angående Ungern och Polen som är bland de länder som får störst bidrag från EU, men inte vill ta emot flyktingar.

– SD ger dem fribrev. Ungern och Polen ska inte ha en spänn om de inte tar ansvar, sa hon.

Jessica Stegrud varnade för att låta bestraffning bli en politisk stridsfråga.

– Om de inte följer grundläggande regler ska det tas i domstol, det ska inte vara godtycke, sa hon.

Allan Widman (L) talade för ett starkare EU.

-De flesta här vill att EU ska straffa länder som inte tar ansvar, men mina vänner, det är överstatlighet, sa han.

Sara Skyttedal (KD) ville se ett mer ”lagom” EU och vände sig både mot överstatlighet och öppet EU-kritiska krafter.

– Båda riskerar undergräva förtroendet för EU, sa hon.

Soraya Post (FI) talade om sin framtidsvision med öppna gränser i ett jämställt EU.

För tidigare TV-meteorologen Pär Holmgren (MP) var det klimatfrågan som ledde till politiken.

– Vi är de enda som tydligt bygger vår politik på det som forskarna säger krävs. Vi vill minska utsläppen med 10-15 procent, förklarade han.

På frågan om klimatet är den viktigaste frågan för EU svarade de flesta ja, men KD och SD nej.

– Det finns fler frågor som är viktiga, sa Sara Skyttedal och nämnde bland annat handelshinder.

Heléne Fritzon påminde om att Sara Skyttedal provocerat genom att uppmana till en flygtur extra för miljön.

V, M och SD svarade nej på frågan om det är rätt att länderna måste be EU om lov för att få ha gränskontroller.

– Vi måste kunna bestämma över våra gränser, sa Lynn Thulin.

Anna Süssner Rubin (V) menade något annat. Hon påpekade att de svenska gränskontrollerna mot Danmark idag strider mot EU:s regler som säger max sex månader.

-Det handlar om vår säkerhet, men hur är det med säkerheten för dem som dör på Medelhavet?

Berit Önell

Läs mer om Europaforum här:

2019-05-08 Hur ska klimathotet bromsas?