Döda gäss uppspikade på stolpar på en åker väckte obehag hos förbipasserande söder om reningsverket vid Hovdalavägen i Hässleholm. Ett inlägg på Facebook om den makabra synen fick nära 500 reaktioner. Flera personer hörde av sig till kommunen som arrenderar ut marken, men grågässen togs bort först när Frilagt började ställa frågor.

Det är i sig inte olagligt att använda döda fåglar som fågelskrämmor. Jordbruksarrendatorn säger att han inte visste något om de döda fåglarna – eftersom det är andra som har jaktarrendet. Han tror att det är fritt fram för jägarna att skjuta gäss. Riktigt så enkelt är det dock inte. Skyddsjakt på grågäss är tillåten året om, men bara om det finns risk att fåglarna orsakar skada på grödorna. Den drabbade ska avgöra det och också göra en egen etisk bedömning.

Minst tre gäss var upphängda med snaror runt halsen och utplacerade på åkern.

– Jag trodde jag såg i syne, säger Linus Jepsson som den 4 april fotograferade gässen och lade ut inlägget på Facebook.

Han går ofta med sin hund i området, men har aldrig sett några gåsflockar på åkrarna just där.

När Frilagt den 9 april får tag i Malin Torlöf, markförvaltare på kommunens tekniska förvaltning, har hon inte hört talas om de döda gässen.

– Varför skulle det vara tillåtet? Det måste väl vara att plåga djur, säger hon först, men vågar inte uttala sig om kommunens eventuella ansvar i frågan innan hon kollat upp det.

Hon återkommer två timmar senare per mejl och meddelar att de döda gässen är bortplockade.

– Den här metoden för att skydda gröda är inte olaglig, men eftersom det ser otäckt ut har vi kommit överens med arrendatorerna om att de ska ta bort gässen och detta är nu gjort, skriver hon.

Kenneth Bengtsson, vice ordförande i Skånes ornitologiska förening, känner till att döda fåglar ibland används som fågelskrämmor.

– Det är ett gammalt knep, det är framför allt döda kråkfåglar som hängts upp för att de andra ska bli rädda och hålla sig borta. Men metoden har ytterst marginell påverkan – liksom alla skrämselåtgärder. Det fungerar kanske några dagar, sedan märker de andra fåglarna att ingenting särskilt händer. Det är bättre att göra som med tranorna; mata dem på ett ställe för att koncentrera dem dit. Annars skrämmer man dem från bonde A, de flyger till bonde B och så ska han också skrämma bort dem, säger han.

”Snaskig metod”

Döda grågäss tycker han är makabert att se.

– Det är högst obehagligt, jag förstår att folk reagerar. Det är en snaskig metod. Det ska vara för att de skadar grödan, men det är hopplöst att bevisa att de inte gör det, ingen kontrollerar sådant. Men om det skulle ha en positiv verkan är det ju bra för de andra gässen, om de slipper bli skjutna, säger han.

Skånes ornitologiska förening agerar inte i frågan.

– Det är alldeles för omfattande och tidsödande för oss, säger han.

Det är inte så lätt att skilja grågäss från sädgäss som är mer ovanliga och inte får jagas efter den 15 mars då häckningstiden börjat.

– Risken är uppenbar att förväxla dem. Men det sker kanske inte i någon jätteomfattning just eftersom de är färre. I dagsläget har de nog lämnat Skåne, de ska ju norrut för att häcka.

Skada eller sanitär olägenhet

Tom Espgård arbetar med jaktfrågor på länsstyrelsen. Han har också hört om döda gäss som fågelskrämmor, men inte på stolpar.

– Det är inte något jättevanligt. Det händer att en del gäss som skjutits vid skyddsjakt läggs på rygg med bröstet upp på åkern. Det är en onaturlig ställning som indikerar att något rovdjur tagit fågeln och det kan ha en skrämmande effekt på andra gäss, säger han.

Jaktförordningen är den lag som reglerar jakten. Enligt lagen kan länsstyrelsen utöver den vanliga jakttiden ge tillstånd för skyddsjakt på vissa fågelarter. Då krävs att det finns risk att de orsakar allvarlig skada och att andra metoder först prövats. Men enligt jaktförordningens bilaga 4 kan skyddsjakt på vissa arter ske på enskilds initiativ om det finns särskilda skäl, angående grågäss står det: ”Om det behövs för att förebygga skada, får grågås som uppträder vid fält med oskördad gröda eller som orsakar sanitär olägenhet jagas”.

– Om någon tycker att det inte är fråga om en allvarlig skada går det att göra en polisanmälan så får det bli en rättslig prövning. Det är ingen mänsklig rättighet att jaga, det ska finnas en stor skada eller sanitär olägenhet, säger Tom Espgård.

Brott mot reglerna räknas som jaktbrott.

Krävs etisk bedömning

Lagen reglerar inte hur döda fåglar får sättas ut.

– Men som med all lagstiftning måste man också göra en etisk utvärdering. När det gäller den allmänna jakttiden har man tagit hänsyn till exempel till rävens valptid. Men i bilaga 4 krävs en egen etisk bedömning, säger Tom Espgård.

Han har dock svårt att se att något brott skulle vara begånget när gässen hängts upp och den etiska diskussionen vill han inte ge sig in i.

– Om det är väldigt nära en väg eller samhälle kanske de inte skulle valt att göra så. Därmed inte sagt att det är olagligt, säger han.

Den som har rätt att fatta beslut om skyddsjakt på grågäss är den som äger marken eller arrenderar den. Om det inte är samma person som har jakträtten får skyddsjakten delegeras.

För många gäss

Tom Espgård förespråkar att olika åtgärder varvas för att hålla fåglar borta från grödor.

– Om bara en åtgärd används avtar effekten, säger han.

Han anser dock att bestånden av gäss måste hållas nere mer under den allmänna jakttiden. Det finns helt enkelt för många gäss och för få naturliga fiender.

– Det måste regleras genom jakt. Det är ett stort problem att gässen är så många. De orsakar inte bara skador på grödor, även strandängsområden till exembel betas för hårt av gäss och då får strandhäckande fåglar inte samma skydd, säger han.

Lantbrukaren lägger
ansvaret på jägarna

Tobias Nilsson arrenderar den aktuella jordbruksmarken på nio hektar av kommunen, större delen inom det föreslagna inre skyddsavståndet på 300 meter kring reningsverket, för 9 000 kronor per år. En mindre bit får han odla gratis med muntlig överenskommelse tills den kommer i vägen för den planerade vallen kring reningsverket. Han odlar höstsådd ekologisk hybridrågvete som används till antingen människo- eller djurföda, beroende på kvalitet.

Tobias Nilsson säger först till Frilagt att han inte känner till de döda fåglarna.

– Jag vet inte riktigt. Jag har inte satt upp dem. Jag har inte jakten där, så jag får inte jaga, säger han.

Det brukar vara den som odlar som vill skydda grödan, är det inte fråga om det här?

– Jo, men det är jägarna som har skyddsjakten.

Jagar de på eget initiativ?

– Nej. Det är väl inte riktiga fåglar? Jag tror bara det är bulvaner, säger Tobias Nilsson.

Varför säger du skyddsjakt om det inte är riktiga fåglar?

– Det är skyddsjakt. Jägarna får skjuta gäss för de är ett jätteproblem för oss, säger han.

Tobias Nilsson säger att det inte är han utan jägarna som har koll på gässen.

– De får köra runt och titta vad det finns för behov. Det är inte alltid fåglarna är där, men de får jaga på marken och om där går rådjur eller vildsvin, det är fritt fram, säger han.

Men det är väl inte fritt fram att jaga grågäss så här års, bara skyddsjakt om det finns risk att de skadar grödan?

– Jo, det är skyddsjakt, såklart. Gässen är ett jätteproblem för oss, se bara hur det är vid Hovdala, säger Tobias Nilsson.

Är det problem just på dessa åkrar?

– Ja, det är väldigt mycket gäss där.

Har ni satt upp döda fåglar tidigare?

– Nej, det har aldrig hänt. Är du säker på att de är riktiga? Då har jägarna säkert testat alla andra alternativ. Jakt är det sista.

Tycker du att det vore bättre med konstgjorda fågelskrämmor?

– Det lägger jag mig inte i, jag kommenterar inte det.

De döda fåglarna är borttagna nu, kommunen hade väl pratat med arrendatorerna som tog bort dem?

– Jo, kommunen har ringt mig och jag har pratat med dem som har jakten, säger Tobias Nilsson.

Varför skulle de tas bort om de inte var riktiga?

– Om någon upplever obehag får vi ta bort dem, det är inte mer med det, säger Tobias Nilsson.

Han säger att kan förstå om folk reagerat.

Ska ni använda andra metoder nu?

– Ingen aning. Det får vi diskutera.

Berit Önell