INSÄNDARE. I ett inlägg den 31 01 19 skriver Frilagt om hur skolans sparuppdrag inte kunde klubbas. I olika former beskrevs sparförslaget som antingen normalt och kan hanteras från högersidan, eller som ett stort problem med akuta brister som följd från vänstersidan.

Man kan naturligtvis ha åsikter om detta beroende på var man står den politiska skalan, men det är när de enskilda partierna ger sin syn på saken som jag personligen blir förfärad. I ett svar till Joachim Fors (S) säger förste vice ordföranden  Camilla Nordström (SD) följande:

”Det är inte vi i SD som beslutat om invandringspolitiken. Det var under ert styre som invandringen ökade. De största kostnadsökningarna i skolan är invandringsrelaterade, säger hon.

Jag är klart helt med på att de barn som kommit hit från oroshärdar runt om i världen måste få möjlighet att gå i skola och lära sig språket och därmed också våra värderingar och kultur, det som faktiskt skolan lär ut idag. Och det kostar pengar, jag är helt med. Det kommer att kosta mer p g a att elevunderlaget blir större än förväntat. Absolut. Fler lärare behövs och utrustning och lokaler måste underhållas och kanske utökas. Helt rätt.

ANNONS

Men då kommer jag till min poäng. Hur kan det då vara rimligt att dra ner på budgeten, när nu skolan står inför betydande resursproblem på grund av bl a invandring men också ökat elevunderlag från tätorten?! Hur kan det vara rimligt att straffa skolan och dess anställda och elever med minskade anslag om det nu flaggas för resursbrist? Hur menar SD att de skall kunna lyfta upp skolans behov och utmaningar, genom att sänka deras budget? Vill de sparka ut alla invandrarbarn från skolan och på så vis minska kostnaden?

Jag hade haft lite mer respekt för deras åsikt om de hade presenterat en plan för hur skolans effektivitet och pålitlighet hade kunnat bibehållas med mindre budget, trots ökat elevunderlag, istället för att ge invandrarna och andra partier skulden till underskottet.

Ulf Nilsson