Kommunalrådet Lena Wallentheim (S) vill se över avtalen om avgångsvederlag för förvaltningschefer. Men hon var själv med och fattade beslut om de gällande reglerna 2013 då hon satt i personalutskottet.
Vid sammanträdet den 22 augusti 2013 var alla ordinarie ledamöter närvarande, det vill säga de tre dåvarande kommunalråden. Förutom oppositionsrådet Lena Wallentheim var det ordföranden Pär Palmgren (M) och Lars-Göran Wiberg (C ). Lena Wallentheim justerade protokollet.
ANNONS
Beslutet gällde en bilaga till anställningsavtalet för kommunchef och förvaltningschefer som anställs från och med datumet för sammanträdet.
– I bilagan regleras vad som skall gälla avseende uppsägningstid och avgångsvederlag, då kommunen väljer att säga upp det enskilda anställningsavtalet, står det i protokollet.
Ändå är bilagan så formulerad att även den som slutar på eget initiativ kan få ersättningen som ligger på ett års avgångsvederlag plus ersättning för uppsägningstiden. Så här står det: ”Om Hässleholms kommun finner att x inte kan kvarstå i sin tjänst som kommunchef eller förvaltningschef och om överenskommelse om ny tjänst inte träffas, kan x entledigas från sin tjänst”.
Det har tolkats som att den enskilde, om erbjuden tjänst inte passar, kan hävda att det inte finns någon överenskommelse och att kommunen därmed måste säga upp vederbörande så att fallskärmen utlöses. Därför kunde räddningschef Daniel Sirensjö få ut sitt avgångsvederlag när han i december tackade nej till ny tjänst som avdelningschef för räddningstjänsten i den nya organisationen.
Efter Frilagts granskning i förra veckan av bland annat detta deklarerade Lena Wallentheim att hon vill se över regelverket. Men hon är medveten om att hon var med och fattade beslutet 2013.
– Ja, jag var med, det vet jag, säger hon nu.
Hon förklarar att syftet med beslutet var att alla höga chefer skulle behandlas lika.
– På den tiden blev alla bedömda för sig och en del fick högre avgångsvederlag. För att få enhetliga regler beslöt vi att avgångsvederlaget skulle vara ett år plus uppsägningstiden. Enhetlighet tycker jag fortfarande är bra. Frågan är om det innebär att det ska vara samma regler som nu. Om man får ett erbjudande om ett annat jobb och till och med får behålla samma lön, men tackar nej, ska man ha fullt avgångsvederlag då?
Hon kommer inte ihåg att personalutskottet 2013 diskuterade risken att formuleringen leder till att den enskilde kan hävda att det inte finns någon överenskommelse, trots erbjudande om annan tjänst.
– Jag kan inte svära på det. Men jag har sagt till Joachim Fors, som nu sitter i personalutskottet för S, att nästa gång lyfta ärendet och just den här diskussionen. På andra arbetsställen är det skäl för uppsägning om du tackar nej till en erbjuden tjänst, säger hon.
Hon har också fått fram bilagan och lämnat den till Joachim Fors.
Lena Wallentheim säger att hon tycker att det är bra att frågorna kommit upp till diskussion.
– Då kan vi få möjlighet att omvärdera det vi tagit beslut om för rätt många år sedan, säger hon.
Hon har egentligen inga synpunkter på nivån på avgångsvederlaget.
– Det är rätt vanligt med ett år, säger hon.
Hon är inte heller kritisk till att Jan Karlsson, tidigare förvaltningschef för stadsbyggnadskontoret, i förväg blev lovad utbetalning av avgångsvederlag när han slutar sin nya tjänst som miljö- och stadsbyggnadschef.
– Om han hade tänkt sluta och arbetsgivaren vädjar om att han ska fortsätta är det inte så konstigt att han inte vill släppa sitt gamla avtal. Samma krav hade nog de flesta fackliga förhandlare ställt. Från kommunens sida var det bra att få någon med erfarenhet från åtminstone den ena av de nämnder som slogs samman, säger hon.
Däremot tycker hon att de styrande borde ha utrett konsekvenserna av omorganisationen bättre.
– Det var så bråttom att få igenom den att man riskerade att det skulle bli dyrare första året. Jag kan förstå brådskan när det gällde att minska antalet politiker i nämnderna, men det hade varit bättre att låta förvaltningarna få mer tid. Det sa vi från början, men fick inget gehör.
Berit Önell
