Det blev ingen besparing för Hässleholms kommun att låta fem förvaltningschefer bli två. De två nya förvaltningscheferna har fått rejält höjd lön, de två som tog ett kliv ner till avdelningschefer får behålla sina tidigare löner och den som tackade nej till att bli avdelningschef fick 1,1 miljoner i avgångsvederlag.

Nye miljö- och stadsbyggnadschefen Jan Karlsson har dessutom fått löfte om ett avgångsvederlag på två årslöner, oavsett om han som överenskommet stannar minst ett år på posten och slutar i samförstånd med arbetsgivaren, eller om han entledigas tidigare. Fallskärmen är redan bokförd som en kostnad i förvaltningens bokslut för 2018.

Jan Karlssons lön höjdes när han började sin nya tjänst vid årsskiftet med tio procent till 68 500 kronor per månad. Det är 6 600 kronor mer än de 62 900 kronor han hade som förvaltningschef för stadsbyggnadskontoret.

ANNONS

Tidigare kulturchefen Anders Rosengren gick från 63 000 kronor i månaden till 68 000 och får alltså 5 000 kronor mer sedan han blev kultur- och fritidschef, en löneökning på åtta procent. Han har fått en ny bilaga till sitt anställningsavtal med samma innebörd som det han hade tidigare. Det betyder att om Hässleholms kommun finner att han inte kan kvarstå i sin tjänst som förvaltningschef och om överenskommelse om ny tjänst inte träffas, kan han sägas upp och får då ett avgångsvederlag motsvarande tolv månadslöner samt ersättning för uppsägningstiden. I nuläget har han sex månaders uppsägningstid och skulle alltså få totalt 18 månadslöner.

Snart 62-årige Jan Karlssons bilaga ser annorlunda ut och garanterar i princip att han får ett avgångsvederlag. Han är anställd som förvaltningschef till den 31 december 2019, ”eller den senare tidpunkt som parterna kommer överens om”. Han får när han slutar ett avgångsvederlag på tolv månader plus uppsägningstid, vilket i hans fall alltså blir totalt två årslöner, drygt 1,6 miljoner kronor i nuvarande löneläge. Summan är redan bokförd som en kostnad i miljö- och stadsbyggnadsförvaltningens bokslut för 2018 och belastar resultatet som trots det blev ett plus på 734 000 kronor över budget.

Om kommunen vid en annan tidpunkt anser att Karlsson inte kan kvarstå i sin tjänst och överenskommelse om ny tjänst inte träffas gäller samma villkor. Enda skälet till att han inte skulle få avgångsvederlaget vore om han slutade på eget initiativ innan ett år har gått eller att han jobbar kvar till pensionen.

Ingen annan chef i kommunen har ett sådant avtal och enligt vad personalchef Marie Söderqvist känner till har ingen heller haft det tidigare.

Enligt ekonomichef Eva-Lotta Svensson är ett beslut om avgångsvederlag en legal handling som ska bokföras samma år som den undertecknas.

Beloppet blir i detta fall en skuld i balansräkningen, men betalas ut först när det blir aktuellt. Om det mot förmodan inte skulle bli någon utbetalning skulle summan bokföras som en intäkt.

Personalchef Marie Söderqvist har svårt att förklara varför Jan Karlsson fått ett sådant avtal.

– Tanken är väl att han ska kunna stanna kvar längre om det inte finns en ny förvaltningschef på plats till årsskiftet eller om det är något speciellt som han behöver slutföra. Vi räknar med att vi behöver betala ut det, det handlar mer om när det blir.

Kommundirektör Bengt-Arne Persson förklarar att bilagan till avtalet är en överenskommelse efter en förhandling mellan Jan Karlsson och arbetsgivaren.

– Det var en naturlig del i diskussionen att han ville behålla det avtalet. Båda parter såg det som en bra lösning. Fördelen är att vi kan behålla en kompetent chef när vi slår ihop förvaltningarna till en. Jag tyckte att det blev en bra lösning och en stabil övergång, säger han.

Var det inte en onödig kostnad, det är rätt mycket pengar?

– Det har jag inga synpunkter på. De här avtalen är beslutade i personalutskottet och godkända. Han hade fått avgångsvederlaget om han inte hade fortsatt. Om han skulle fortsätta ville han ha bilagan med, säger Bengt-Arne Persson.

Han tror inte att de som skrev tilläggen till förvaltningschefernas anställningsavtal för några år sedan hade tänkt sig att det skulle uppstå situationer som den med Jan Karlsson. Inte heller som i fallet med Daniel Sirensjö som fick avgångsvederlag när hans tjänst som räddningschef försvann i samma omorganisation, trots att han erbjudits tjänst som avdelningschef.

– Det var ett politiskt beslut att ha de här avtalen. Men det kan finnas skäl att se över dem för framtiden, säger Bengt-Arne Persson.

Enligt snart 62-årige Jan Karlsson var det inte någon förhandling om hans avtal.

– I grunden är det samma avtal som jag hade tidigare, jag fick med det när jag erbjöds den här tjänsten, säger han.

Han ser det som att han lovat stanna minst ett år, men att tjänsten annars löper på tills vidare.

Han säger att han tvekade länge innan han sökte den nya tjänsten och hade börjat ställa in sig på ett avgångsvederlag.

– Personalen önskade att jag skulle söka. Men det var många sökande och jag var inte säker på att jag skulle få jobbet, säger han.

Om han inte hade fått tjänsten hade han haft rätt till avgångsvederlag, på samma sätt som Daniel Sirensjö.

– Om arbetsgivaren inte blir nöjd med mig kan jag ju också få avsluta tjänsten, säger han.

I så fall hade du väl fått avgångsvederlag även enligt det ”vanliga” avtalet?

– Ja, men det är en ny situation nu.

Han förklarar att han gärna stannar mer än ett år.

– Om jag känner att jag klarar av det och har politikernas stöd är det klart att jag vill jobba längre, säger han.

Miljöchef Sven-Inge Svensson har lämnat befattningen som förvaltningschef för att bli chef för miljöavdelningen, men tjänar fortsatt 62 100 kronor i månaden. Stefan Larsson, tidigare fritidschef som nu är chef för fastighetsavdelningen på tekniska förvaltningen, har kvar sina 62 300 kronor i månadslön.

Stefan Larsson tog redan i augusti 2017 tjänstledigt från sin tjänst som förvaltningschef på grund av sitt politiska uppdrag som ordförande i barn- och utbildningsnämnden. Istället fick han en heltidstjänst som utredningssekreterare på kommunledningskontoret. Han tog 2018 tjänstledigt från den för det politiska arbetet, enligt personalkontoret på cirka 19 procent.

Arvodet för barn- och utbildningsnämndens ordförande är på 45 procent av det så kallade grundbeloppet (detsamma som kommunstyrelsens ordförandes arvode), vilket 2018 blev 31 479 kronor i månaden. Avdraget för Stefan Larssons tjänstledighet var 140 124 kronor brutto under 2018. Det motsvarar ett snitt på cirka 12 000 kronor per månad. Därmed fick han arvode och lön före skatt på cirka 82 000 kronor per månad.

Stefan Larsson anser inte att han tagit för lite tjänstledigt.

– Man tar tjänstledigt för politiska uppdrag utifrån behov, säger han.

Han har främst tagit tjänstledigt för möten, men även en del förberedelsearbete. Han förklarar att han ägnat mycket av fritiden åt det politiska arbetet.

– Det politiska arbetet varierar ganska mycket från månad till månad. Jag försöker planera mitt arbete så att jag kan sköta mitt politiska uppdrag samtidigt och måste också se till att inte lägga det politiska arbetet när jag inte kan ta ledigt.

Han sökte tjänsten som kultur- och fritidschef, men den gick alltså till Anders Rosengren. Stefan Larsson, som fyller 62 i år och arbetat i kommunen i 30 år, hade inget fallskärmsavtal som de senare anställda förvaltningscheferna med avgångsvederlag på ett år plus uppsägningstiden. Om han hade haft det hade han fått totalt två årslöner. Nu blev det en förhandlingsfråga, där han fick välja mellan avgångsvederlag och tjänsten som fastighetschef. Avgångsvederlagets storlek har varken han eller personalchefen avslöjat.

Berit Önell