Det blev inget beslut om sparuppdraget på 49 miljoner kronor vid barn- och utbildningsnämndens sammanträde på torsdagen. Politikerna måste vänta på de fackliga organisationerna.
– Eftersom MBL-förhandlingen den 22 januari slutade i oenighet har de möjlighet att begära central förhandling. Den centrala förhandlingen får i så fall hållas först, säger barn- och utbildningsnämndens ordförande Stefan Larsson (M).
Preliminär tid för ny nämnd sattes till den 7 februari. Joachim Fors (S), andre vice ordförande, ville återremittera ärendet för diskussion med kommunstyrelsens arbetsutskott om ”den orimliga budget som kommunfullmäktige beslutat för barn- och utbildningsnämnden”. Han röstades dock ner i en votering som slutade 7-4.
Fullmäktiges budgetram gör att skolverksamheten måste dra åt svångremmen rejält. Cirka 24 miljoner kronor har redan dragits ner under budgetdiskussionerna inom förvaltningen. Med ytterligare 49 miljoner blir det totala sparbetinget 73 miljoner. Som Frilagt tidigare berättat förväntas gymnasieskolan spara 15 miljoner kronor under 2019, grundskolan och fritidshemmen 10 miljoner och förskolan 6 miljoner.
ANNONS
– Det blir en svart dag för barn- och utbildningsnämnden den dagen beslutet kommer att tas. Det här är något vi får leva med oerhört länge, säger Joachim Fors.
I fullmäktige hade S dock bara föreslagit cirka 25 miljoner mer än den borgerliga alliansen till skolan, vilket alltså inte hade täckt underskottet. SD:s budget inehöll cirka 10 miljoner mer än alliansen.
– Som jag ser det måste SD vara väldigt nöjda med det budgetförslag som ligger eftersom ingen röstade emot, säger Joachim Fors.
Förste vice ordförande Camilla Nordström hävdar att den generösa invandringspolitiken är problemet.
– Det är inte vi i SD som beslutat om invandringspolitiken. Det var under ert styre som invandringen ökade. De största kostnadsökningarna i skolan är invandringsrelaterade, säger hon.
Joachim Fors håller inte med helt.
– Det säger ni till allt, men vi styr inte över allt. Antalet elever ökar och kommunstyrelsen kompenserar inte för det. Oavsett eleverna är gula, röda eller vita har de rätt till utbildning, säger han.
Varför begärde du inte mer pengar till skolan i kommunfullmäktige?
– Jag lyckades inte komma igenom mitt parti. Hade vi styrt hade jag sagt att de fick sätta in en ordförande som kunde klara budgeten och ändå gå rakryggad genom Hässleholm, säger han.
Han befarar att stora nedskärningar kan leda till att kommunen inte följer skollagen.
– Konsekvensen kan bli att lärare flyttar och att vi inte kan anställa nya eftersom kommunen får dåligt rykte, säger han.
Stefan Larsson betonar att hans bedömning är att kommunen ska klara att följa skollagens krav.
– Men andra områden kan drabbas hårt, säger han.
Joachim Fors tycker att politikerna måste lita på tjänstemännens beräkningar.
– Om de har sagt att de behöver de pengarna vet vi behovet. Som jag tolkar det är verksamheten underfinansierad. Jag har suttit här i 14 år och det har aldrig varit så här illa, säger han.
Han litar däremot inte på konsultrapporten från 2016 som visade att kommunens skolverksamhet kan bli både billigare och bättre.
– Rapporten kan inte användas som underlag för att sätta en budget, säger han.
Han tror att kommunens egna tjänstemän klarar att göra en lika bra eller bättre analys.
Problemet menar han är bland annat att jämförelser mellan kommuner inte alltid utgår från likvärdiga parametrar i jämförelsesystemet Kolada som används som underlag.
Enligt rapporten är det mest ekonomiskt att skolorna har minst 400 elever. Om det appliceras på Hässleholm blir det inte många skolor kvar.
– Jag vill inte ha alla elever i en enda stor skola i centrala Hässleholm, säger Joachim Fors.
Det vill inte Stefan Larsson heller, men han tycker att genomlysningen från 2016 är en bra grund för fortsatt arbete.
– Den pekar på utvecklingsområden. Vi kanske ska se över vilka årskurser som vi ska ha på vilka skolor, men det kan bli så att vissa enheter ifrågasätts. På sikt behövs också en ny skola inne i Hässleholm. Min personliga åsikt är att vi inte ska bygga fler små högstadieenheter. Det är bättre för lokalutnyttjandet och lärarkollegiet om de är större. Nu har vi som mest fyra parallellklasser, förr hade vi både sju och åtta, säger han.
Den analys av konsultrapporten som gått i stå har återupptagits. En styrgrupp är tillsatt och har möte på tisdag.
Internbudgeten för investeringar kunde antas på torsdagen eftersom fackförbunden inte hade förklarat sig oeniga om den. S, C och SD deltog dock inte i beslutet.
Barn- och utbildningsnämnden beslöt också att lägga ner räddningstjänstutbildningen ”Räddning och brand” som erbjudits som individuellt val på flera gymnasieprogram.
Fyra elever på Hässleholms tekniska skola som redan hunnit göra valet inför hösten får nu besked att de måste välja om. De elever som går kursen får dock fullfölja den.
– Det har varit ett dyrt individuellt val, säger Stefan Larsson.
S, C och FV ville behålla utbildningen.
– Alla som kan livräddning är bra för samhället och vi behöver fler brandmän. Vi vet att det här är en bra bas att ha med sig, säger Joachim Fors.
Voteringen slutade 6-5.
– Vi tycker med att den är bra, men i detta ekonomiska läge måste vi ta sådana beslut, säger Camilla Nordström (SD).
Berit Önell
Läs tidigare artiklar i ämnet:
