Länsstyrelsen har gett en lantbrukare tillstånd till skyddsjakt på sångsvan på fält i närheten av Hovdala. Skånes ornitologiska förening motsatte sig jakten, men fick inget gehör för sitt yttrande. Länsstyrelsen konstaterar bara kort att föreningen avstyrkt. Föreningen är generellt starkt kritisk till jakt på sångsvan, särskilt i Skåne där den mycket sällsynta arten mindre sångsvan kan finnas med i flockarna.
Det finns tre arter av svanar i Sverige. Förutom den vanliga knölsvanen är det sångsvan och mindre sångsvan. Alla har varit fredade i Sverige sedan 1926. Trots det har länsstyrelserna de senaste åren börjat ge tillstånd till skyddsjakt om stora ansamlingar av sångsvan orsakar allvarlig skada på fält med växande gröda. I detta fall, liksom i de flesta andra, handlar det om höstraps.
– Höstsådda grödor har ökat våldsamt, så man har indirekt matat in fåglarna, säger Kenneth Bengtsson, vice ordförande i Skånes ornitologiska förening.
Enligt beslutet har lantbrukaren försökt komma till rätta med problemet genom olika förebyggande åtgärder utan att dessa haft varaktigt verksam effekt. Länsstyrelsens så kallade skrämselkonsulent, som ger råd om hur fåglar kan skrämmas bort från odlingar, har besiktigat skadorna och bevakat utvecklingen.
– Genom besiktningarna är verifierat att stora flockar av sångsvanar uppehåller sig på dina åkerfält. Betydande skador på växande gröda kan nu konstateras, skriver länsstyrelsen.
Länsstyrelsen tillåter en begränsad skyddsjakt som komplement till andra åtgärder. Lantbrukaren får tillstånd att fälla två sångsvanar på sin fastighet till och med den 15 april.
Ett antal villkor måste följas. Jakten ska ske i skrämselsyfte. Endast en sångsvan åt gången får skjutas och effekten ska därefter utvärderas innan nästa skjuts. Bara grå ungfåglar får skjutas och bara när de befinner sig på marken. Jakten begränsas till besådda fält där svanarna börjat slå ned och det finns risk för skador. Jägaren måste särskilt se till att fågel av arten mindre sångsvan inte fälls.
Skånes ornitologiska förening har skickat in en generellt yttrande med krav på avslag på skyddsjakt på svanar. I det aktuella fallet skriver föreningen också att den redovisade tiden för insatta skrämselåtgärder är alltför begränsad för att kunna ge avsedd effekt, 60 minuter per dag.
Det generella yttrandet är skrivet i maj 2017. Där betonar föreningen att det krävs goda kunskaper för att kunna särskilja den mindre sångsvanen från den snarlika sångsvanen.
– Det föreligger en uppenbar risk för att skyddsjakt drabbar en starkt skyddsvärd art, skriver föreningen.
SKOF konstaterar att antalet svanar som betar på odlade fält i Skåne är avsevärt lägre än antalet gäss och änder. Dessutom bör det vara praktiskt ogenomförbart att skilja betesskador från svanar från betesskador som orsakats av andra arter.
– Därmed kan jaktskyddsförodningen inte anses vara uppfylld. Skyddsjakt ska bara beviljas för att förhindra allvarlig skada. Vidare anger EU-domstolen att undantagsmöjligheterna från naturvårdsdirektiven bör tolkas restriktivt, skriver föreningen.
Enligt jaktskyddsförordningen får skyddsjakt dessutom bara tillgripas om det inte finns någon annan lämplig lösning. SKOF föreslår att hund används för att störa svanar och andra arter som betar på odlade fält.
Kenneth Bengtsson nämner även attrapper och ljudeffekter för att skrämma fåglarna.
– Men det gamla är att de ska ut med bössan, säger han.
Enligt Kenneth Bengtsson är den bästa metoden att hitta en yta där man tillåter svanarna att vara, liksom för tranorna som på många håll blivit en turistattraktion under vårflytten. Längre norrut har dock skyddsjakt tillåtits även mot tranor i några fall.
– Egentligen borde det vara samma med gässen. Om man skrämmer dem flyger de bara därifrån och landar på andra ställen, säger han.
Länsstyrelsen konstaterar att sångsvanens bevarandestatus i landet är gynnsam. Enligt Kenneth Bengtsson finns dock bara cirka 50 häckande par i Skåne. Sångsvanen häckar främst i norra Sverige, men vintertid kan stora flockar uppehålla sig i Skåne och då ställa till skada på höstsådda grödor.
Kenneth Bengtsson säger att föreningen inte kommer att överklaga beslutet.
– Det är hopplöst att få gehör, säger han.
I det aktuella fallet anser han att det inte är någon större mening med att skjuta två svanar.
– Det hade varit lika effektivt att skjuta i luften eller använda hund för att skrämma dem, säger han.
Han menar också att tillstånd för skyddsjakt till den 15 april är onödigt länge.
– Då ska sångsvanarna redan ha lämnat Skåne, säger han.
Berit Önell