KOMMUNVALET 2018. Frilagts intervjuer med toppnamnen på valsedlarna fortsätter med Centerpartiets Lena Svensson.

Vilken fråga är viktigast för dig och ditt parti?

– Att det finns tillgång till service i alla delar av kommunen. Kommunen kan inte överge vissa orter och hänvisa till centralorten. När det gäller kommunikationer måste kommunen jobba aktivt i dialog med regionen. Ett steg var att få pågatågen att stanna, sedan gäller det också att se till att det på ett enkelt sätt går att ta sig till stationerna. Människorna ska inte bli strandsatta som till exempel i Finja kyrkby där det nu är väldigt långt till närmaste busshållpats och inte heller finns cykelväg eller ens vägren. Det skulle gå att lösa genom en ringlinje som samlade upp resenärer från flera byar och körde till stationen. Vissa sträckor kan kommunen få köpa till bussar. Vi vill också titta på att om möjligt samordna med skolskjutsar.

Hur ska det bli ordning i den politiska röran i Hässleholm?

– Det gäller att efter valet finna en majoritet som håller, utifrån hur väljarna röstar. Med en osäker majoritet har det varit svårt att föra frågor från beredning till beslut. De enda som vi inte på några villkor kan samarbeta med är Sverigedemokraterna. I lokalpolitiken är det annars väldigt mycket fråga om personliga relationer. Man måste ha tillit till samarbetspartnern. Det gör att vi är väldigt tveksamma även till Folkets väl. De svänger väldigt i många frågor. Hur vi i Centerpartiet väljer att samarbeta beror också på hur valet slår ut i riksdag och region.

Borde ni ha varit bättre på att förhandla innan ni avgick den 1 mars 2017, efter att budgeten fallit?

– Jag har personligen lite svårt att säga något om det, jag kom in i kommunstyrelsens arbetsutskott först i december 2017 (efter att tidigare C-kommunalrådet Mats Sturesson lämnat sina uppdrag, red:s anmärkning). Men det är inte bara den ena sidans fel. Vissa saker ville vi inte backa ifrån och då fick vi lämna styret. Det handlade främst om målen som de borgerliga satt i budgeten, pengamässigt var det inte så stora skillnader.

Hur ska skattemedlen användas, det vill säga hur vill du prioritera i den kommunala verksamheten?

– Idag prioriterar vi mest de mjuka verksamheterna, skola, social och omsorg, och där avviker vi inte jämfört med andra kommuner. Men budgeten håller inte när det gäller skolan. Nu har vi tagit fram en annan fördelningsnyckel som tar hänsyn till att det blir fler barn och vi hoppas att den ger bättre möjligheter. Vi har de skattemedel vi har och det finns inte så mycket att omfördela. Vi får se till att det byggs fler bostäder så att det flyttar hit fler som kan betala skatt.

Vad vill du göra åt skolans underskott?

– Vi har en analysgrupp som tittar på den konsultrapport där det sägs att det går att dra ner på kostnaderna, men det går inte att lösa på kort sikt. Det finns de som tror att underskottet kan lösas genom större enheter, men det tror vi inte på. Det är klart att vi måste förändra, men vi vill inte lägga ner småskolor så länge det finns barn. Skolan måste arbeta inom sin budgetram, men nästa år, om vi får inflytande, ska ramen bli större.

Var går gränsen för hur få barn en skola får ha?

– Det vet jag inte, men om föräldrar bönfaller att vi ska lösa skolsituationen på annat sätt gör vi såklart det. Det gäller annars att ha lite is i magen om det blir en tillfällig nedgång i barnantalet. Småskolorna behövs också nu när det blir fler barn.

Vad vill du göra åt mobbningen i skolorna?

– Mobbning får inte förekomma. Vi ska följa skollagen och också bygga bort alla skrymslen i miljön där personalen inte kan se vad som händer. Vuxennärvaron måste öka. Jag jobbade mycket med frågan tidigare, som ordförande i barn- och utbildningsnämnden. Nu finns en strikt ordning för rapportering och uppföljning av mobbning till politikerna i nämnden. Vi har också ett samarbete mellan tre förvaltningar i bland annat dessa frågor (omsorg, skola och social).

Vill du rädda Finjasjön, i så fall hur?

– Absolut! Men vi får lita på vattenexperterna. Jag tycker inte att vi ska skynda på med fler våtmarker eller stoppa jordbruket vid Hovdala. Det måste utredas.

Men dina partikamrater röstade nej till att utreda jordbrukets eventuella påverkan på sjön?

– Vi vill inte peka ut lantbruket innan vi vet om det påverkar. Det får utredas, nu när det är beslutat så.

Hur ska kommunen klara framtidens omsorg med ökande behov, personalbrist mm?

– Vi vill satsa mer på förebyggande insatser och ny teknik, till exempel handläggarrobotar. En riktig människa måste förstås också kontrollera och det kanske inte spar jättemycket pengar, men gör att handläggarna kan jobba mer med andra saker. Prognoserna för äldreomsorgen utgår ifrån att behoven är lika som idag. Men det är inte säkert att vi i framtiden har samma behov vid samma ålder som idag. Kanske fler trygghetslägenheter med nära till service och fler digitala hjälpmedel förändrar det. Kanske fler också önskar ett mer kollektivt boende redan innan de blir gamla, ett antal vänner som vill hjäpa varandra och sedan kan bo kvar på det sättet.

Vad säger ni nu om LOV, lagen om valfrihet, där ni förra mandatperioden röstade för och denna emot och sedan ändrade er?

– Vi säger ja till LOV. Det var ett misstag att rösta för avveckling av LOV och det kommer aldrig att hända igen, men jag röstade själv emot. Det finns inte så många sådana frågor, men vi röstar i sådana fall för C-politik och följer inte våra lokala samarbetspartners.

Hur anser du att Hässleholms centrum ska utvecklas (biltrafik, cykeltrafik, handel, tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar, otrygghet)?

– Inriktningen är att man inte ska köra bil rakt in i centrum och parkera utanför en butik. På sikt vill vi ha ett bilfritt centrum. I min stad finns ingen fram- och baksida. Miljön är inte så inbjudande på västra sidan idag, men folk vet nog inte heller att där finns fem-sex parkeringsplatser där de kan släppa av och hämta upp folk. Staden kommer att växa mer på västra sidan och vi ska nu förstärka tillgängligheten, skylta bättre och se till att det blir mer upplyst där. Det skulle vi gjort tidigare, tajmingen var fel, men det som har hänt kan vi inte ändra på.

Vi vill öka tryggheten genom mer liv och rörelse. Centrum ska i första hand vara upplevelsebaserat med aktiviteter och kaféer. I framtiden kanske vi inte handlar så mycket där. I första hand ska det vara trevliga och inbjudande miljöer i centrum, tryggt och upplyst. Om människor ändå är i stan och rör sig kanske de slinker in i butikerna också. Det är en framtidsbild som vi bara kan sia om, men näthandel och köpcentrum tar över handeln allt mer. Det behövs en mix.

Vi måste också jobba mer med tryggheten på stationen. Polisen bör vara mer synlig. Det är inte kommunens ansvar utan statens, men även ordningsvakter behövs. Vid ombyggnaden har man försökt tillgänglighetsanpassa i centrum, men jag tror inte att det är färdigt utan behöver uppmärksammas ytterligare. Tillgänglighetsrådet bör titta över det regelbundet.

Hur ska orterna utanför Hässleholm utvecklas?

– Den kommunala servicen är jätteviktig och det måste byggas i kransorterna också. Detaljplaner och fördjupade översiktsplaner ska tas fram. Vi säger ja till ett nytt badhus i Hässleholm men de övriga ska också vara kvar. Levande kransorter är en styrka för kommunen.

Hur vill du förbättra integrationen?

– Integration sker i mötet mellan människor. Jag jobbar i en grannkommun med ett förhållandevis stort mottagande av nyanlända. Där organiserar kommunen gemensamma projekt med frivilliga, föreningar och företag. Jag skulle vilja se en sådan utveckling i Hässleholm, att kommunen tog mer ansvar för att skapa möjligheter till möten. När människor inte lär känna varandra skapas främlingsrädsla.

Vad anser du om böneutrop?

– De muslimer jag känner, som utövar sin religion, har en app i sin telefon med bönetiderna. Imamer har också sagt att de kan använda appen, så böneutrop är kanske inte aktuella i vår tid. Jag tror egentligen att det är en ickefråga. Men jag är väldigt skeptisk om det skulle komma en sådan förfrågan. Vi kan inte jämställa böneutrop med till exempel kyrkklockor. Det handlar lite om integritet, att bli påtvingad saker som man inte önskar.

Hur anser du att kommunen ska hantera våldsbejakande extremism?

– Vi har en handlingsplan och det är viktigt att kommunen följer den. Det trycks mycket på, både från Säpo och forskare, att det är de anhöriga vi behöver stötta. Det är de som ofta först upptäcker radikalisering, till exempel mammor som är oroliga för sina ungdomar. Det är ett utvecklingsområde. Vi får inte heller avrusta det förebyggande arbete vi har, såsom socialtjänstens familjesupport. Lokala Brå, där C har ordförandeskapet, måste bli mer utåtriktade, så att medvetenheten ökar. Vi har försökt verka för mer pengar till Brå. Det har gjorts en del, exempelvis en föreläsningsserie, men det kan bli bättre. Centerkvinnorna har ett program mot extremism och vill bland annat ha en särskild brottsrubricering för hedersbrott. Det här är inget vi vill se i vår kommun. Det är en jätteviktig fråga.

Anser du att bostadssegregation är ett problem i Hässleholm och vad vill du i så fall göra åt det?

– Vi ser att det finns segregation inte bara i centralorten utan kanske ännu mer tydligt i kransorterna. Det är ett tecken på det vi i C flaggat upp för, att samhället gilder isär. Klyftorna ökar. Det måste byggas mer, framförallt fler enkla hyresrätter. Den som har jobb har större möjlighet att få bostad, därför tycker vi att tröskeln till första jobbet måste sänkas. Lönen kan vara lite lägre och får kompletteras med bidrag om det behövs.

Vad vill du göra åt det bristande förtroende för lokala makthavare som många invånare, enligt SCB, upplever? Hur ska tillgänglighet, insyn och information förbättras?

– Det konstiga valresultatet 2014 har gjort det omöjligt att föra en vettig debatt och förra mandatperioden hände en del skandaler som skadade förtroendet. Det är svårt att bygga upp det igen. Kanske ska vi jobba mer med att förankra besluten bland invånarna. Men vi behöver också vara mer överens politiskt, till exempel om den fördjupade översiktsplanen som är ett viktigt strategiskt dokument. Kanske ska vi ha öppna nämndssammanträden i framtiden. En del river upp gammalt, som paviljongfrågan, och smutskastar motståndarna. Vi behöver göra bokslut över vad som hänt, men vår slutsats är att vi vill gå vidare framåt och se till att det som blev fel inte händer igen. När det gäller tillgänglighet är nummer ett att den som söker svar ska få det, politiker och tjänstemän ska ringa tillbaka, det måste finnas rutiner för det. Vi kunde också förankra frågor hos medborgarna på mer moderna sätt, till exempel med omröstningar på hemsidan. Vi ska inte ha medborgarinitiativ i kommunfullmäktige, men ändå vara lyhörda. Jag tror vi ska jobba mer med medborgardialog i kommundelarna, det personliga mötet är viktigt.

Försvarar du att politiker offentligt uttalar sig om eller försöker påverka media om det blir för mycket negativa rubriker eller ”svartmålning” av politiker, tjänstemän eller kommunala beslut?

– Nej, det är inte vår uppgift. Å andra sidan blir jag väldigt upprörd när politiker och media ger sig på tjänstemän, speciellt planchefen som blivit påhoppad från talarstolen i fullmäktige. Yttersta ansvaret har alltid nämndsordföranden. Men pressen har sin roll. Tjänstemän kan också ha rätt att låta bli att svara på frågor från personer med ett rättshaveristiskt beteende som till exempel envisas med att upprepa samma fråga.

Men både politiker och tjänstemän måste ju tåla granskning i media och journalisten avgör väl om det finns skäl att ställa fler frågor?

– Ja, vi kan ju aldrig förbjuda media att ställa frågor. Jag lägger mig inte i journalisters arbete. Vi ska inte försöka påverka och att misskreditera är inte ok.

Hur ser Centerpartiet idag på det som hände 2014 då ett C- och ett M-kommunalråd fick kritik av Justitiekanslern för att ha uttryckt sig på ett sätt som kunde tolkas som försök till påtryckningar mot den fria pressen?

– Det var en tråkig situation och vi har reflekterat över den. Det var en ganska stor och infekterad debatt. Vi har frågat oss vad som hände och vad som gick fel. Det blev någon slags haveriutredning.

Berit Önell

FAKTA:

Centerpartiet.

Bildades 1913, då som Bondeförbundet och har varit representerat i riksdagen sedan 1918. Partiet var först ett rent intresseparti för landsbygden, men breddades efterhand. I Hässleholms kommun var C under många år det ledande partiet med som mest 22 mandat 1973. På senare år har partiet, trots vikande röstetal, suttit vid makten i samarbete antingen med det borgerliga eller det rödgröna blocket. I valet 2014 fick Centerpartiet 7,19  procent av rösterna i kommunen och därmed fyra mandat. Inför årets val heter valprogrammet ”Vi för Hässleholms kommun framåt”. Partiet vill bland annat verka för rättvisa mellan stad och landsbygd, bra förutsättningar för företagande, meningsfull fritid med föreningsliv och kultur, attraktivt boende och närodlad mat. Det ska vara lätt att resa kollektivt avsett var man bor i kommunen. Några konkreta förslag är att buss via Finja kyrkby ska återinföras liksom via Farstorp-Verum och Nävlinge som ”ringlinjer”, en gymnasiebuss via Häglinge och Brönnestad och en stadsbuss som stannar vid Hässleholms kyrka, ny skola och förskola i Ballingslöv, öka föreningsstödet, mer flexibelt strandskydd, ställplatser för husbilar vid Hovdala och Björkviken och prioritering av lokalproducerat vid upphandling av mat till skola och omsorg.

Lena Svensson.

59 år. Äldrepedagog i Östra Göinge. Gift, två barn ett bonusbarn och två katter. Bosatt i villa i Tyringe, tidigare lantbruk utanför Ballingslöv där hon också drev ett gårdsbageri. Liten avstyckad gård i Kvistalånga som fritidshus. Kör en Renault clio 2017 och åker motorcykel med maken. Politiska uppdrag: ledamot i kommunstyrelsens arbetsutskott, kommunfullmäktige, krisledningsnämnden, personalutskottet, Hibab, Hässleholm Norra Station AB, Hässleholm M6 AB, Hässleholm Byggaren AB och Kommunförbundet Skåne, ersättare i kommunstyrelsen, valberedningen och Inera AB, ombud i Kommuninvest och huvudman i Sparbanksstiftelsen Röke. Tidigare bland annat ordförande i barn- och utbildningsnämnden.