Nästan 90 procent av de, närmare 500, ungdomar som intervjuats säger ja till ett centralt beläget Ungdomens Hus i Hässleholm. Och om allt går enligt planerna ska tekniska nämnden senast den 30 april nästa år ha tagit fram olika lokalalternativ som svarar mot de behov som den nu slutförda utredningen visar.
Målet har varit att kunna lägga fram utredningen, som påbörjades hösten 2017, till kommunstyrelsens augustisammanträde. Därefter blir det kommunfullmäktiges uppdrag att ta ställning till de förslag som läggs fram av utredarna.
ANNONS
Utredningen har gjorts av Catharina Hjalmarsson, kulturförvaltningen, och Markus Jensen Hässleholms Fritid. Även ungdomsambassadörerna Malin Tillman och Omar Al-Ganas har varit delaktiga, bland annat genom att intervjua närmare 500 ungdomar i åldrarna 13-25 år och från alla delar av kommunen. Det har också gjorts studiebesök på nio olika platser, med Ungdomens Hus eller motsvarande, runt om i landet.
Utredarna vill se ett blivande Ungdomens Hus där verksamheten skapas utifrån en dialog med ungdomarna och där flexibiliteten är en viktig ingrediens. Bakom utredarna finns också en arbetsgrupp bestående av, bland andra, t f kommundirektören Karina Hansson och kulturchefen Anders Rosengren samt en politisk styrgrupp med Robin Gustavsson (KD), Joachim Fors (S) och Hanna Nilsson (SD).
I nuläget finns inga konkreta tankar på var ett Ungdomens Hus skulle kunna placeras. Intentionen är dock att det ska vara i centrum. Närmast kommer nu tekniska nämnden att se över möjliga alternativ. När detta är gjort ska kulturnämnden ta fram kostnader, vad gäller såväl drift som inventarier, för de olika alternativen och senast den 30 juni nästa år ska man ha tagit fram ett beslutsförslag där de olika lokalalternativen prioriteras.
För att ett nytt Ungdomens Hus i Hässleholm ska bli en lyckad satsning krävs inte bara att det är centralt beläget. Det måste också finnas en bredd i verksamheten och en balans mellan organiserad verksamhet och att ”bara vara”. Dessutom måste såväl lokaler som verksamhet vara flexibla och utvecklingsbara. Krav på rätt kompetens hos de som arbetar i verksamheten är också ett måste liksom att de unga får vara delaktiga hela vägen.
Kostnaderna för tekniska nämndens och kulturnämndens arbete beräknas uppgå till 700 000 kronor. De 400 000 till tekniska nämnden ska tas från kommunstyrelsens anslag för oförutsedda investeringar medan 300 000 kronor ska arbetas in i kulturnämndens driftbudget för 2019 och 2020 (och framåt) för en tjänst på 50 procent som processledare.
När sedan ett centralt Ungdomens Hus blir verklighet beror på om man lyckas hitta befintliga lokaler eller om man måste bygga nytt.
– Det är viktigt att det resulterar i något bra, säger styrgruppens Robin Gustavsson som också ser hela projektet som ett utmärkt tillfälle att låta kommunens ungdomar komma till tals.
Det ”nya” tänket kan också, enligt utredarna, leda till bildandet av ett ungdomsråd eller ungdomsparlament i Hässleholms kommun. Något som kommunfullmäktige så småningom kommer att ta ställning till.
För Markan innebär det förslag som nu läggs fram att man kommer att integreras i det nya Ungdomens Hus. Eller som det heter i förslaget att ”satsa på ett centralt Ungdomens Hus och låta Markans verksamhet utvecklas vidare inom ramen för detta”.
Tanken på ett Ungdomens Hus i Hässleholm är långt ifrån ny. Redan 2007 lyftes frågan av såväl socialnämnden som av Kulturföreningen Markan och 2008 genomför fritidsförvaltningen en utredning om ett ungdomens hus i centrum. 2015 görs en ny utredning, denna gång av kulturchefen Anders Rosengren, på uppdrag av kommunstyrelsen. Samtliga gjorda utredningar visade på behovet av en central mötesplats för unga i Hässleholm. Men det alltså först nu som en utredning tycks leda till konkreta åtgärder. Inte bara genom att inrätta ett centralt beläget Ungdomens Hus utan också genom att göra kommunens ungdomar mer delaktiga.
Gert Jacobsson
