Kommunekologen Lars-Erik Williams får numera bara värna den allra mest värdefulla naturen, så kallad klass ett-natur. Därför har han inga invändningar mot planförslaget för bostäder i den fuktiga skogen vid Pollenvägen.
Förslaget ifrågasätts däremot av miljönämnden som efterlyser en geoteknisk och hydrogeologisk undersökning som visar om marken alls är lämplig för byggnation. Det kan krävas tillstånd till markavvattning om bäcken, som inte ens omnämns i planbeskrivningen, påverkas. Ytterligare bullerutredning behövs eftersom området gränsar till ett verksamhetsområde för småindustri och handel. Dessutom bör det framgå hur barn kan ta sig över den breda Kristianstadsvägen till skolan på ett säkert sätt.
Frilagt avslöjade för några veckor sedan de många missarna i stadsbyggnadskontorets samrådshandlingar angående ny detaljplan för området. Nu är samrådstiden slut och de 20 yttranden som lämnats in ska användas som underlag när förslaget omarbetas.
ANNONS
Kommunekolog Lars-Erik Williams har inte skrivit något yttrande. Han säger till Frilagt att han har informerat handläggaren Marie Nilsson som kommer att föra in hans synpunkter i det omarbetade dokumentet.
Först den 15 mars, efter samrådstidens utgång, var han på plats tillsammans med kommunens miljöinspektör och exploateringsingenjör.
Lars-Erik Williams säger att han inte kan skydda all natur utan måste välja den mest värdefulla.
– Vi har diskuterat det här mycket och kommit fram till att göra så. I den nya grönplanen och den fördjupade översiktsplanen har vi styrt om och värnar bara de riktigt fina områdena, de som kallas klass ett och klass ett med stjärna, sådana som ska bli kommunala naturreservat. Vi har plockat bort de tidigare klass två, tre och fyra i grönplanen. Det känns viktigare att få gehör för att bevara de riktigt höga naturvärdena, säger han.
I de bevaransvärda områdena ska det inte byggas, men i de övriga kan det alltså bli aktuellt.
– En stad behöver utvecklas och då måste det byggas, säger Lars-Erik Williams.
Räcker det inte att bygga där det inte finns några naturvärden?
– Det är svårt att säga att det inte finns några som helst naturvärden. Det är en gradskillnad. Alltid finns det några växter, kanske något ogräs som är värdefullt. Men alla klass ett-områdena är på rätt stora arealer. Sedan tillkommer många parker som också är med i grönplanen, säger Lars-Erik Williams.
Kommunen planerar ju att bygga i parker också, till exempel i Paradiset?
– Jo, ibland, men det är ändå mycket av parkerna kvar. Det är svårt att förtäta staden utan att något stryker på foten. Jag värnar naturligtvis det gröna och naturen, men samtidigt måste man vara lite realistisk och inte lägga krutet på områden som inte har så höga naturvärden, säger han.
Lars-Erik Williams var inte imponerad av naturen vid Pollenvägen.
– Det finns vissa naturvärden, men de är inte exceptionellt höga, säger han.
Några fladdermöss kunde han inte se eftersom de är i dvala så här års.
– De kan säkert flyga här, men jag såg inga träd med håligheter där de kan tänka sig att bo på dagarna, säger han.
Han uppskattar att träden inte är så gamla, cirka 50-70 år.
– Jag ser det här som igenväxningsmark. Resten av skogen söderut är äldre och lite annorlunda med mer tall och lite torrare. Här naggar man i kanten av ett större område. Ett större naturområde är ofta mer värt än flera mindre. Men här är inga värden som sticker ut, säger han.
Värre med exploatering på andra sidan Åsvägen
Han är medveten om den tidigare exploateringen på andra sidan Åsvägen.
– Det tycker jag var ett större problem just för att där var större naturvärden. Kärnområdet är kvar med bland annat en ganska stor alsumpskog som är nyckelbiotop, men hunddagiset som byggdes där tyckte jag var olämpligt. Det var olyckligt. Men fortfarande finns väldigt höga naturvärden kvar och större kontinuitet med gamla och grova ekar där det kan bo fladdermöss, säger han.
En del av det kvarvarande området ska nu bli kommunalt naturreservat.
Samtliga grannar, med Cristel och Mikael Andersson som talespersoner, har protesterat mot byggplanerna vid Pollenvägen. De är mycket kritiska till hur ärendet hanterats, främst att naturen med bäcken och de många djuren, bland annat fladdermöss, inte nämns i planbeskrivningen.
Dessutom är de oroliga för att den 48 meter höga telemasten intill, som inte heller nämns, ska påverka de nya bostäderna och även dem själva om skogen försvinner. De hävdar att kommunen tidigare lovat att skogen skulle få vara kvar ”tills vidare” om de gick med på bygglov för masten, men detta är inte dokumenterat. Trots att varken kommunekologen eller någon annan tjänsteman varit på plats för en bedömning står det i handlingarna att det inte behövs någon miljökonsekvensbeskrivning.
LSS-boende skyndar på
Stadsbyggnadskontoret hade också glömt att berätta att en av de planerade bostäderna är ett LSS-boende i kommunens regi och att det är en av anledningarna till brådskan.
Miljönämnden konstaterar i sitt yttrande att planhandlingarna inte beskriver hur vattendraget ska hanteras vid exploateringen.
– Om det krävs en varaktig avvattning av marken för att bebygga området kan det krävas dispens från markavvattningsförbudet samt tillstånd till markavvattning, skriver nämnden.
Inga uteplatser på grund av buller
Det nya villaområdets nordvästra del påverkas av mest vägtrafikbuller samtidigt som det är mest utsatt för eventuellt buller från verksamhetsområdet i väster. Uteplatser är därför inte lämpliga där och den bullerutredning som redovisats är inte tillräcklig.
– Bullerutredningen bör redovisa det sammanlagda bullret, skriver miljönämnden.
Miljönämnden hänvisar också till barnperspektivet när det gäller barns skolväg och påpekar att Kristianstadsvägen är en bred 70-väg.
Hässleholms vatten skeptiska om dagvatten
Hässleholms vatten har synpunkter på att ett nytt verksamhetsområde för dagvatten föreslås.
– En förprojektering krävs för att undersöka om det finns möjlighet att avleda dagvattnet till nedströms liggande verksamhetsområde, skriver bolaget.
Länsstyrelsen skriver ingenting om bäcken, men delar inte kommunens bedömning att förslaget är förenligt med översiktsplanen, om området förändras i så stor omfattning som enligt intentionerna i planförslaget. Därför vill länsstyrelsen att kommunen ska göra en särskild kungörelse om att förslaget avviker från översiktsplanen.
Länsstyrelsen vill också se en redogörelse för markens lämplighet med anledning av de omfattande markföroreningarna på den närliggande fastigheten Lansen 1 där det tidigare var bilskrot. Dessutom påminner länsstyrelsen om de krav på avvägningar som ska göras för att exploatering av jord- och skogsmark ska begränsas, men har annars inte några synpunkter.
Bara ett politiskt parti, Folkets väl, har yttrat sig över detaljplaneförslaget.
– Vi kan inte se att det finns någon anledning till att denna etablering, av några enstaka hus, ska ske på bekostnad av orörd natur och därtill med strålningsrisker. Vi avstyrker därför samrådsförslaget och hänvisar till redan detaljplanelagd mark inom staden, skriver gruppledaren Björn Widmark.
Kommunledningen, i form av kommunstyrelsens arbetsutskott, har också yttrat sig, dock utan synpunkter.
Berit Önell
Läs tidigare artikel i ämnet:
