– Gifta barn bör skiljas från sina makar och placeras på annat sätt. Det är svårt att hitta något fall där de skulle få leva tillsammans, säger Vidar Albinsson, folkhälsostrateg och också en av Hässleholms kommuns fyra barnrättsstrateger.

Han tycker att perspektivet barnets rättigheter saknas i debatten och hänvisar bland annat till Barnombudsmannen, FN:s barnkonvention och generalförsamlingens linje att barnäktenskap är en skadlig sedvänja som ska avskaffas.

Men ingen av kommunens barnrättsstrateger var delaktiga i socialnämndens utredning angående motionen om placering av minderåriga i äktenskap. På måndag får kommunfullmäktige åter ärendet på sitt bord.

Barnombudsmannen, som är en statlig myndighet, har uppmärksammat att Sverige brister i skyddet för asylsökande barn som kommer till Sverige och uppger att de är gifta. I de flesta fall har socialtjänsterna låtit barnet bo tillsammans med den de uppgett sig vara gift med. JO har konstaterat stora brister i utredningar om gifta barn i Malmö.

Förslaget i motionen i Hässleholm är att inga barn som säger sig vara gifta i fortsättningen ska placeras av socialtjänsten tillsammans med sina vuxna makar i Hässleholms kommun och att en redovisning av antalet fall där gifta barn placerats hos sina makar de senaste fem åren ska ske i kommunfullmäktige. Den redovisningen som skett visade bara ett fall.

Socialnämnden föreslår att motionen anses besvarad, det vill säga läggs till handlingarna utan ytterligare åtgärder. Kommunstyrelsen instämmer.

– Vad som är barnets bästa kräver en bedömning i varje enskild situation, konstaterar socialnämnden i sin utredning och hänvisar till att barnets bästa ska vara avgörande för vilken placeringsform som är lämplig.

Barnkonventionen nämns dock inte, inte heller barnrättsstrategerna.

Kommunjurist Magnus Gjerstad hänvisar i sin tjänsteskrivelse i ärendet också till en dom i migrationsöverdomstolen som säger att en ålder av 15 år inte i sig är grund för att ett äktenskap ska anses ogiltigt.

Lämpligt att anlita barnrättsstrateger

Vidar Albinsson tycker att det är lämpligt att barnrättsstrateger anlitas i frågor av det här slaget.

Han ser det som problematiskt att barnkonventionen inte används i argumentationen inför beslutet.

– En stat som har ratificerat den, vilket Sverige har gjort, har begränsade möjligheter att göra nationella eller kommunala tolkningar av vilka rättigheter ett barn har, förklarar han.

– Vi vuxna har ett stort ansvar att företräda barns behov, leva oss in i deras situation och skydda dem då de inte själva fullt ut kan föra sin talan och då de är beroende av vuxnas beslut. Barn ska inte vara gifta, säger han.

Han betonar att frågan är viktig såväl ur ett barn-, jämställdhets- som ett hälsoperspektiv.

– Då sannolikt mörkertalet är stort är det viktigt att Hässleholms kommunalt anställda är vaksamma för att upptäcka barn i barnäktenskap samt att tillräcklig kompetens i barnkonventionen finns, menar han.

– Visst är det problematiskt att lagen är så bristfällig, men barnkonventionen står över den nationella lagstiftningen. Lagen ska anpassas efter konventionen och där har man två – tre år på sig, men oavsett går det att redan nu tillämpa barnkonventionen fullt ut. Det går att pröva rättsligt. Dessutom har vi EU-lagstiftningen som ger barn rättigheter och även den står över nationell lagstiftning, säger han.

I princip tvångsäktenskap

Barnombudsmannen har flera gånger uttalat sig mycket tydligt mot barnäktenskap, att ett barn inte är moget och inte heller har rättshandlingsförmåga till att samtycka till äktenskap. I princip är det därför ett tvångsäktenskap.

– Barnäktenskap anses av såväl barnrättskommittén som CEDAW-kommittén (mot diskriminering av kvinnor) vara en form av tvångsäktenskap eftersom en eller båda parter inte har uttryckt sitt fulla, fria och informerade samtycke, skriver Barnombudsmannen Anna Karin Hildingsson Boqvist i ett remissvar till Socialstyrelsens förslag till ny vägledning för socialtjänsten den 19 januari i år.

De båda kommittéerna säger att äktenskap som ingåtts mot någon form av ekonomisk ersättning för en av familjerna ska kallas kontraktsäktenskap och jämställas med människohandel.

Till skillnad från Socialstyrelsen anser Barnombudsmannen att barn som är gifta när de kommer till Sverige som huvudregel ska separeras från sin ”maka” eller ”make” under utredningstiden.

– Det är inte rimligt att socialtjänsten ska avgöra om äktenskapet är ett ”kärleksäktenskap” eller ett ”arrangerat äktenskap”, skriver Barnombudsmannen och betonar att mänskliga rättigheter inte är relativa.

Stater som ratificerat barnkonventionen åtar sig att vidta alla åtgärder för att avskaffa traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa. FN:s barnrättskommitté har slagit fast att barnäktenskap är en sådan sedvänja. Äktenskap är på flera sätt skadligt för barns utveckling och hälsa.

Vidar Albinsson hänvisar till FN-uttalanden om att barnäktenskap kan ha negativ inverkan på det enskilda barnets möjligheter att tillgodogöra sig sina mänskliga rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnets rätt till sina föräldrar och olaga intrång i familjelivet kan också påverkas, då till exempel ett barn som är gift inte har rätt till familjeåterförening med sina föräldrar. Barnäktenskap kopplas också till tidiga och täta graviditeter. Graviditetsrelaterade dödsfall är den vanligaste dödsorsaken för flickor i åldern 15-19 år över hela världen. Särskilt i fall då maken är mycket äldre än hustrun och hon har begränsad utbildning har hon också generellt begränsad beslutsmakt över sitt eget liv.

Vet inte vilka strategerna är

Varken socialchef Sus Lantz Eriksen eller Annette Ekenberg, enhetschef för ensamkommande, som undertecknade socialnämndens utredning om barnäktenskap, vet vilka kommunens barnrättsstrateger är.

Ingen barnrättsstrateg var involverad i utredningen som är daterad den 30 mars 2016.

– Men jag kan inte minnas när vi fick barnrättsstrateger, om vi hade sådana då, säger Annette Ekenberg

Enligt Frilagts uppgifter hade kommunen åtminstone två barnrättsstrateger vid tidpunkten för utredningen.

Annette Ekenberg kan inte svara på frågan om det hade varit till nytta för utredningen om en barnrättsstrateg varit delaktig.

– Det är svårt att säga i efterhand. Men det kan alltid vara ett stöd att någon bevakar frågan ur det perspektivet, säger hon.

Hon tycker att det är bra att personalen får mer utbildning i frågor om barnets rättigheter.

– Det är viktigt för att få mer fokus på barnets rätt. Det kan vi bli bättre på, säger hon.

Annette Ekenberg tycker att det är bra om socialtjänsten får tydligare riktlinjer att förhålla sig till när det gäller hur barnäktenskap ska hanteras. Hon är också positiv till Barnombudsmannens uttalande om att minderåriga gifta som huvudregel inte ska placeras med sina makar.

– Jag delar den uppfattningen i de allra flesta fall, säger hon.

När utredningen gjordes hade kommunen bara haft ett fall med en minderårig som var gift vid ankomsten till Sverige. Det var en 17-årig flicka som var gift med en 22-årig man och hade ett litet barn. De placerades tillsammans och en utredning inleddes, men innan den var avslutad drog de tillbaka sin asylansökan och lämnade landet.

Nu har ytterligare ett fall blivit aktuellt. Det gäller också en flicka som är 17 år, men gift med en äldre man och socialtjänsten placerade dem därför separat redan från början.

Ingen övergripande plan

Sus Lantz Eriksen säger också att hon håller med om att det behövs tydligare riktlinjer och att barnrättsperspektivet bör betonas mer.

Hon tror inte att det finns någon övergripande plan för hur kommunens barnrättsstrateger ska användas, men säger att alla som arbetar inom socialförvaltningen ska ha ett barnrättsperspektiv.

Hon betonar att intentionen är att barnäktenskap inte ska förekomma.

– Om barn som kommer hit har gift sig i hemlandet kan vi inte ta hänsyn till det. Det barnet ska ändå inte fara illa i vårt land. Självklart ska vi följa barnkonventionen, säger hon.

Samtidigt talar hon om att risk- och skyddsbedömning måste göras i varje enskilt fall och att det inte är självklart att skilja en 17-årig flicka från hennes 22-årige man, särskilt inte när de har ett litet barn.

– Men vi öppnar alltid en utredning, säger hon.

Berit Önell