Sötekärrsbäcken nära reningsverket i Hässleholm har onaturligt gulgrönt vatten med en hinna på ytan och mätstickor visar höga nivåer av de frätande ämnena klor och brom. Dessa märkliga fenomen i bäcken, där giftiga ämnen tidigare uppmätts, fick Linus Jepsson att slå larm till miljökontoret på måndagsmorgonen. Senare samma dag upptäckte han att det var nästan lika illa i hans egen före detta dricksvattenbrunn i närheten och informerade miljökontoret även om det. Föroreningen har därmed av allt att döma spritt sig i grundvattnet. Dessutom verkar ämnena ha nått ut i Finjasjön. Miljökontoret ska imorgon, torsdag, komma ut och titta på plats, men någon provagning blir det inte förrän eventuellt senare.

Flera utredningar har tidigare gjorts av både vatten och sediment i Sötekärrsbäcken som växlar färg då och då och ofta inte frusit under kalla vintrar. Döda, bleka grodor har hittats. Den här våren har Linus Jepsson inte sett några grodor alls i området.
Konsultföretaget Regito upptäckte 2019 bland annat dioxiner, ftalater, PFAS och fenol. Det har diskuterats om gifterna skulle kunna komma från en gammal olaglig deponi nära bäcken, men denna har inte utretts närmare. Miljökontorets tidigare försök att få reningsverket eller kommunens tekniska förvaltning att stå för vidare utredningar har misslyckats eftersom det är oklart vem som ansvarat för tippen och även hur bäcken använts.
I mitten på januari anmälde Linus Jepsson att vattnet i en bäck som rinner till dagvattendammarna vid Hassellunden var onaturligt grönfärgat med vit botten. Där gav hans mätstickor utslag för brom. Det kommunala bolaget Hässleholm Miljö meddelade först att bäcken troligen påverkats av en läcka av fjärrvärmevatten som grönfärgas just för att läckor ska kunna hittas. Senare tog bolagets företrädare tillbaka detta och menade att vattnet bara sett grönfärgat ut i ljuset av en trasig uv-lampa.
Då visade stickorna inte lika höga värden som nu. Den här gången hade de aktuella ämnena högsta möjliga värden, det vill säga det gick inte att se hur hög halten var eftersom mätomfånget inte räckte till. Men klart är att det är långt över gränsvärdena. Mätstickorna gav nästan lika stort utslag i Linus Jepssons brunn. Grannen Jan Tillgrens tidigare dricksvattenbrunn var också påverkad, men betydligt mindre.
Linus Jepsson har inte sett att bäcken vid Hasselbäcken har varit grönfärgad sedan i januari. Däremot hade dagvattendammen förhöjda värden och våtmarksfiltret vid reningsverket ännu högre, men inte så höga som i Sötekärrsbäcken.

Linus Jepsson är medveten om att stickorna inte ger exakta värden. Han förväntade sig att miljökontoret skulle ta hans uppgifter som en indikation på att det inte stod rätt till med vattnet i bäcken och att nya vattenprover skulle tas enligt alla konstens regler. Istället verkar det som att han ifrågasätts.
I ett mejl till honom ställer miljökontoret detaljerade frågor, bland annat om vad det är för testkit han använder, om det är avsett för poolvatten eller representativt för ytvatten, vilken mätosäkerhet som anges och vilka halter han jämför med när han anger att det är höga värden.
– Jag har ju redan skickat bilder på både burk och stickor. Det som är allvarligt är att groddjuren verkar ha försvunnit. De är viktiga i naturen eftersom de är både predatorer och bytesdjur. Problemet är att ekosystemet är påverkat över ett väldigt stort område. Det finns inte så många biotoper kvar och att de få som finns slås ut är allvarligt.
När Frilagt sökte miljöchef David Lindsjö på måndagen svarade han via sms.
– Vi kommer att undersöka vilken metod uppgiftslämnaren har använt samt utreda ärendet vidare utifrån det. Finns vissa oklarheter vilka referensvärde som används och som det hänvisas till, skriver han sent på eftermiddagen.

Frilagt frågar om det inte är bättre att någon åker ut och kollar hur det ser ut, tar riktiga prover, försöker spåra utsläppet och eventuellt varnar allmänheten.
– Det kan bli att vi åker ut till platsen under utredningen, svarar David Lindsjö.
På tisdagen kontaktar Frilagt länsstyrelsens miljötillsynsenhet där Jens Artin förklarar att det är kommunens miljökontor som har tillsynsansvaret. Länsstyrelsen ger dock tillsynsrådgivning till kommuner. I det här fallet anser han spontant att en undersökning på plats borde göras med anledning av de uppgifter som kommit in.
Borde resultatet på mätstickorna vara en indikation som ger anledning att kolla rätt snabbt?
– Det låter det ju som. Någon borde ha åkt ut och tagit prover och tittat på plats, säger han.
Själv arbetar han med tillsyn av företag med miljöfarlig verksamhet och kan inte hitta något företag längs bäcken som skulle vara misstänkt för utsläppet. Han skickar därför över frågorna till kollegor på vattenstrategiska enheten och fiskeenheten.
På onsdagen får Linus Jepsson besked om att miljökontoret ska komma på tillsynsbesök på torsdagsmorgonen.

David Lindsjö förklarar att inga prover ska tas vid besöket, möjligen senare.
– Det kan bli aktuellt, men innan vi gör någon provtagning vill vi göra en utredning om vad vi i så fall ska provta. Så vid första besöket när vi åker ut i morgon ska vi skaffa oss en uppfattning på plats.
Hur ska ni få en uppfattning om vad ni ska provta för ämnen?
– Det är det vi får titta på när vi gör vår utredning. Det finns ju också gamla ärenden på platsen så man får se över om det är något utifrån dem som gör att vi behöver titta på några specifika ämnen.
Han syftar på Regitos omfattande undersökning som ingick i ett treårigt forskningsprojekt om Finjasjön, delfinansierat av länsstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten.
Om man inte kan ställa någon ansvarig till svars och kräva att denna tar prover kan miljökontoret väl göra det eller anlita ett externt företag?
– Absolut, säger David Lindsjö.
Är det en senare fråga?
– Ja. Om vi ska ta prover behöver vi veta vad vi ska titta på. Där känner vi inte att vi är just nu utan då behöver vi göra ytterligare utredning för att det ska ge någonting.
Ska ni testa om vattnet är frätande eller göra någon annan undersökning på plats?
– Man kollar om det finns något specifikt, någon lukt, något okulärt eller något som ser konstigt ut, säger David Lindsjö.
Han känner till de tidigare försöken att få den gamla tippen utredd.
– Vi kommer såklart att titta på det ärendet också, säger David Lindsjö.
Berit Önell

Läs mer:
2017-03-31 Länsstyrelsen ger bakläxa om förorenad bäck
2017-05-05 Miljöinspektörer grävde fram soptipp vid Sötekärrsbäcken
2018-01-05 Risk för explosivt och giftig avfall från tipp vid uppvärmd bäck
2018-01-20 Var inte behörig att överklaga krav på provtagning i tippen vid Sötekärrsbäcken
2018-04-10 Kommunen slipper utreda misstänkt fenoltipp
2018-11-29 Extra pengar till undersökningar kring mystisk bäck
2019-05-16 Mycket höga halter uran i brunnsvatten Dioxin i bäckens sediment
2023-12-07 Ingen sanering av tipp vid reningsverket – men detaljplanen kan ändras