INSÄNDARE. Detta som jag skriver i denna text är min personliga åsikt, även om jag är medlem och aktiv i ett parti inom kommunen.

I min förra insändare, Borde inte ansvarstagande partier säga ja till folklig demokrati? – Frilagt Hässleholm, så tog jag upp frågorna kring de demokratiska principerna och hur kommunens politiker, i sina uttalanden, agerar motsägelsefullt mot just dessa.

Personligen började jag engagera mig politiskt inom Vänsterpartiet (V), på grund av hur beslutsprocessen och de ekonomiska frågorna kring badhusfrågan på Österås och kransorterna hade gått till.

Det var allt som hände innan, under och efter beslutet samt omkring första spadtaget men också utlåtanden och uttalanden från politiker och tjänstemän som gjorde att jag ville förstå hur allt hade gått till.

Vi väljare fick höra, vid flera tillfällen, att vi inte hade hela bilden klar för oss, att besluten som togs var baserade på underlag som politikerna och tjänstemännen använde sig av och som inte var tillgängliga för allmänheten.

Efter alla år av diskussioner så togs till slut ett enhälligt beslut i kommunfullmäktige, av alla partier utom FV, att starta projektet. Budgeten presenterades i olika steg för hur det skulle se ut i 40 år framåt. Redan då var det många som var oroliga för hur ekonomin skulle klara sig då beräkningarna visade en förlust på 24 miljoner om året. Men vi blev lugnade med att detta hade redan tagits med i beräkningarna och kransorternas badhus skulle inte påverkas.

När beslutet om första spadtaget sedan togs så gick allt väldigt snabbt. Ungefär en vecka efter politikernas slutgiltiga beslut så var kommunalråden, tekniska förvaltningen och Peab nere på Österås och satte spaden i marken. Det var också starten för avtalet mellan Peab och kommunen som då blev oåterkalleligt. Det fanns ingen återvändo, något som också kommenterades av vissa jordslängare till media på plats.

Vi var ett antal medborgare som höll på att förbereda en överklagan av detta beslut med bland annat ekonomin och det stora negativa resultatet som grund för ett ifrågasättande. På grund av att man då var så snabb med att sätta spaden i marken och påbörja avtalet med Peab så bortsåg man från de tre veckors överklagningstid som medborgare har.

Men det blev ju också tydligt för oss att det var för sent eftersom kommunen nu hade ingått ett avtal med leverantören som inte skulle kunna återkallas, oavsett vad en eventuell överklagan skulle utmynna i.

Så varför skulle vi då fortsätta?

Istället tog jag mig in i politiken för att skapa en djupare förståelse av situationen och processen. Vad var det egentligen som hände, varför och hur kunde saker ske som de gjorde?

Och det blev en intressant resa.

Nu hävdar beslutsfattare att det är ekonomiskt oansvarigt att behålla badhusen i kransorterna. Detta trots att deras egna ekonomiska kalkyler visar på att efter renovering av både Tyringe och Bjärnum så blir driften av verksamheterna hälften så dyra som Österåsbadhusets senaste godkända kalkyl i kommunfullmäktige.

Så är det verkligen ekonomiskt ansvarstagande att satsa på ett bygge, som kommer konkurrera med Kristianstads Badrike och Perstorps Ugglebad om besökare och är beräknat gå back 24 miljoner om året i 43 år framåt, efter intäkter, ej inräknat kostnadsökningar?

Det kan det ju inte direkt räknas som. Så snälla, ni måste sluta att använda ekonomiskt ansvarstagande som ett incitament till att stänga badhusen i kransorterna. Den rätten förlorade samtliga politiker, som röstade för det nya badhuset, den sekunden de tryckte på grön knapp vid omröstningen.

Detta inkluderar även Hanna Nilsson och Sverigedemokraternas representanter i kommunfullmäktige. Det glädjer mig trots allt att jag lyckades med att motivera och påverka politiker att arbeta för kransorterna och deras betydelse för kommunen och jag tackar er för det förtroendet.

Motionen som Hanna Nilsson nu skickat in för beredning inför kommunfullmäktige, innehåller många av de punkter som jag tog upp i min förra insändare. Och jag tycker att det är väldigt intressant och anmärkningsvärt att Sverigedemokraterna, med nämnda Hanna Nilsson i bräschen, väljer att hålla en så hård linje mot bygget av Österås som man faktiskt gör.

Speciellt eftersom Hanna Nilsson själv medverkade nere på Österås vid det “första spadtaget” och gladeligen basunerade ut “Det har varit en väldigt bred enighet om vad vi vill ha i badhuset”.

Så Sverigedemokraterna har hela tiden varit medvetna om vad det kostar att få det som politikerna ville ha i det nya badhuset och vilka effekter detta skulle ha på badhusen i kransorterna. Att i efterhand gå ut och försöka få det till att se ut som att man inte var medvetna om det och göra en politisk karusell av det är bara tråkigt, pinsamt och direkt farligt för kommunens ekonomi, med tanke på den stora investering som man aktivt deltagit i och ställt sig positiv till.

Och det är just detta som jag vill försöka vara en drivande kraft till att få bort ifrån politiken i kommunen. Att involvera och lyssna på medborgare redan från början, att sluta skylla ifrån sig när felbeslut eller felaktigheter händer (för det gör det för alla, det kallas att vara människa) och att sluta klaga över att medborgare blir arga när man agerar kontraproduktivt eller dumförklarar väljarna på grund av bristande insyn.

För det är just det man har gjort inom kommunen i många år nu. Man säger en sak för att lugna medborgare, man gör en annan bakom stängda dörrar och när det kommer ut i det offentliga så ger man en massa olika svepskäl och bortförklaringar till varför man inte kunde hålla sitt ord eller löfte i sakfrågan.

Det är synd.
Det är tråkigt.
Det är oansvarigt.
Det är absolut odemokratiskt.

Claus Bonde (V)
Styrelsesuppleant Vänsterpartiet Hässleholm