Kommunalråden Lena Wallentheim (S) och Joakim Karlsson (M) vill inte kritisera mark- och exploateringschefen Jonatan Jeppsson Norbergs uttalande om värdering inför eventuell inlösen av bostäderna vid reningsverket. Det handlar om att kommunen vill betala så lite som möjligt istället för marknadsvärdet och att taxeringsvärdet är orimligt eftersom det ligger flera hundra procent över en tidigare värdering som byggde på felaktiga uppgifter.

– Vi kan inte gå in och peta i precis hur de ska agera i detta. Men alla ska behandlas lika, säger Joakim Karlsson.

Kommunalråden markerar inte heller mot att fastighetsägarna har hindrats att prata med berörda tjänstemän och politiker i frågan.

Frilagt berättade i förra veckan om mark- och exploateringschefens syn på värdering av fastigheterna som grundlöst hotas av inlösen på grund av närheten till reningsverket. Vi publicerade även ljudklipp från hans samtal med Linus Jepsson som äger den ena av de två berörda bostäderna.

När Frilagt frågade först frågade Lena Wallentheim och Joakim Karlsson hur de såg på uttalandena hade de inte hunnit läsa Frilagts artikel.

Men ni kan väl ändå svara på om det är så här det ska gå till när kommunen gör anspråk på enskildas hus och hem?

– Jag utgår ifrån att om vi köper in fastigheter värderar vi dem. Ibland görs flera värderingar och då går man på ett mellanting. Är det så att man löser in så lägger man ibland till de här 25 procenten, det är vad jag känner till. Jag kan inte svara på om vi skulle agera annorlunda när det gäller de bostäderna, sa Lena Wallentheim då.

Men som Frilagt tidigare berättat värderar kommunen i de flesta fall inte alls före sina fastighetsköp.

”Från fall till fall”

Är syftet att man ska komma fram till ett marknadsvärde eller ska man köpa så billigt som möjligt? Kan ni inte svara på en sådan fråga?

– Jag vet inte vad jag ska svara, sa Joakim Karlsson.

Är det inte självklart att det ska vara marknadsvärdet?

– Jo, det kan jag väl tycka. Men det kan vara mycket som spelar in, sa han.

Att betala så lite som möjligt är väl inte korrekt?

– Det får man ta från fall till fall, sa Joakim Karlsson.

Fall till fall, det kan lukta lite godtycke också? Det måste väl finnas någon linje, oavsett det är någon säljare man tycker mer eller mindre om?

– Det ska inte ha någon betydelse. Sedan kan jag inte gå in i enskilda förhandlingar. Men det är klart att människor ska behandlas på ett likvärdigt sätt, sa Lena Wallentheim.

Har pratat ihop sig

De lovade att återkomma. Men när Frilagt några dagar senare söker dem är det bara Joakim Karlsson som svarar.

– Jag har pratat ihop mig lite med Lena. Vi kan inte gå in och peta i precis hur de ska agera i detta. Men alla ska behandlas lika och det förutsätter vi, säger han.

Han har nu läst artikeln och lyssnat på inspelningarna. Men han verkar inte riktigt vilja tro att Jonatan Jeppsson Norberg menade det han sa.

Det kan väl inte vara så att kommunen har som mål att betala så lite som möjligt när man gör anspråk på enskildas egendom och framförallt på bostäder? Då brukar man väl gå efter expropriationslagen som säger att det ska vara marknadsvärdet plus 25 procent så berörda får viss kompensation för att de hamnar i den här situationen? Här låter det mer som att man försöker pruta, det är väl ändå inte meningen?

– Helt spontant, jag lyssnade på inspelningen och det lät mer som att Jonatan sa det i affekt. Utgångspunkten är säkert fortfarande att det ska vara så rättvist som möjligt, säger Joakim Karlsson.

Då ska man inte pruta utan hitta marknadsvärdet?

– Ja.

När de pratar om taxeringsvärdet låter det som att det är helt orimligt att ens hamna i närheten av det eftersom det var flera hundra procent över den lägsta värderingen. Men taxeringsvärdet ska väl ändå vara ett riktmärke? Att taxeringsvärdet ändrats är väl inte så konstigt när det gått många år och man renoverat och byggt om?

– Nej, men som sagt där kan vara mycket som spelar in.

Men om det är så som det låter på inspelningen är taxeringsvärdet inte relevant, de gamla värderingarna som delvis byggde på felaktiga uppgifter skulle vara mer relevanta, det är väl konstigt?

– Det har jag jättesvårt att uttala mig om. Vår hållning får vara att alla ska behandlas lika och att de får sköta det på den avdelningen och ta ansvar för det.

Och om det är så att man inte behandlar alla lika, då har ni sista ordet om det kommer till er?

– Blir det ett ärende till oss får vi sätta oss in i det. Just nu har vi inget ärende.

Då får ni väl se till att alla behandlas lika?

– Det utgår jag ifrån.

Vill försöka snabba på processen

Är det inte rimligt att de får prata med er, tidigare hörde exploateringsavdelningen till tekniska nämnden, nu ligger den under kommunledningen?

– Jag vet inte hur länge de försökt och hur många gånger de har pratat innan. Men jag kan liksom inte hjälpa dem ändå, känner jag. Jag har inget att tillföra i sakkunskapen.

– Som kommunalråd har vi det övergripande och det ringer väldigt mycket folk och vill diskutera allt möjligt samtidigt som kalendern är som den är. Det blir lite tidsnöd också.

Det har varit ett långdraget ärende, borde ni inte se till att hitta en lösning?

– Jo, jag hoppas att det löses ut snart, antingen på ena eller andra hållet. Antingen att de får vara helt i fred så de kan släppa det här eller att man kan komma överens, men det känns inte riktigt som att de är på samma nivå.

Är det inte en viktig fråga att lösa?

– Jo. Det har vi pratat med tjänstemännen om, att vi måste försöka lösa detta. Att det inte kommit längre är beklagligt faktiskt. Vi får gå på dem igen och försöka få dem till att snabba på processen, säger Joakim Karlsson.

”De bryter mot lagen för att bli av med mig”

Linus Jepsson har tröttnat på kommunens agerande. Han har spelat in när kontaktcenters personal berättar att han inte får pratat med vissa politiker och tjänstemän och att han inte kan bli framkopplad på miljö- och stadsbyggnadsförvaltningens telefontid. När han ringde upp igen och förställde rösten gick det bra. Nyligen var beskedet att han inte fick prata med någon annan än bygglovschefen Katarina Finyak, som inte svarade och inte ringde tillbaka när han lämnade meddelande.

– Jag vill inte klaga på snöröjning, det är de som gör anspråk på min och min grannes fastigheter, då får de väl svara.

– Det handlar inte om myndighetsutövning längre, det är bara korruption alltihop. Nu vill jag inte prata med dem mer, jag vill bara bli lämnad i fred. Tar de huset är det stöld eftersom lagen är på min sida. Både Boverket och andra experter har redan gett mig rätt, så jag vet inte varför kommunen fortsätter att slänga miljoner på detta, säger Linus Jepsson.

Han konstaterar att kommunen inte är konsekvent.

– De bryter mot plan- och bygglagen för att bli av med mig. Samtidigt kan de bryta mot samma lag på andra hållet för att hjälpa sina vänner.

Frilagt har sökt Katarina Finyak.

Berit Önell