Kommunens egna politiskt tillsatta revisorer riktar en anmärkning mot styrelse och vd i fiberbolagen efter de stora underskotten som drabbar hela kommunens ekonomi. Båda bolagen, Hässleholms fibernät AB och dess moderbolag Hässleholms Fibernät Holding AB, har samma ledning som enligt granskningsrapporterna allvarligt brustit i styrning och kontroll. Dessutom har de in i det sista försökt dölja krisen.
Även Hibab får en anmärkning för bristande intern kontroll på grund av sina olagliga inköp som uppdagades av visselblåsare. Men detta ses inte lika illa.
– Fiberbolagen och Hibab spelar inte i samma division, säger revisorn Christer Karlsson (S).
Hässleholm Miljö får också kritik, men ingen anmärkning.

Hässleholms Fibernät AB, där själva fiberverksamheten bedrivs, får största delen av kritiken. Revisorerna klandrar tidigare vd:n Tony Hadarson och styrelsen med ordförande Joachim Fors (S) för att inte ha vidtagit åtgärder efter de påpekanden som gjordes redan i granskningsrapporten för ett år sedan, alltså för 2023.
– Givet de höga affärsriskerna underströk vi också risken för att ägaren skull behöva bidra med ett kapitaltillskott, skriver revisorerna.
Ändå informerade bolaget inte om risken för nedskrivning, varken på kort eller lång sikt.
Redan förra året noterade revisorerna det som ledde till krisen: svårigheten att få ekonomi i fiberutbyggnaden på landsbygden och behovet av en ny affärsstrategi för att öka anslutningsgraden. Den sammanfattande bedömningen var att bolaget varit alltför sent med att kommunicera den akuta finansiella situationen och därmed de ekonomiska konsekvenserna för ägaren. Bolaget gick dock plus med 1,3 miljoner kronor 2023.
– Det är egentligen det allvarligaste, man har inte varit tydlig och inte kommunicerat detta med ägaren på ett sätt som är rimligt och som ligger i deras uppdrag. Styrelse och vd har ett ansvar gentemot ägaren och det ansvaret har man inte fullgjort, säger Christer Karlsson.
Fick tvingas till värdering
Bolaget fick dessutom tvingas till den externa värdering av fiberanläggningen som ledde till en nedskrivning med 169 miljoner kronor, vilket ledde till att hela aktiekapitalet befanns förbrukat.
Redan för ett år sedan krävde den auktoriserade revisorn också en extern värdering av fiberbolaget. Efter ett halvår upptäckte lekmannarevisorerna att det ännu inte gjorts och påtalade det för dåvarande vd Tony Hadarson. Den 3 februari i år var fortfarande ingen värdering gjord. Då blev det panik.
– Framförallt reagerar den externa revisorn som kräver en värdering av bolaget innan han skriver sin revisionsrapport. Han sa “jag skriver inte under om ni inte gör detta”. Då gavs ett jättesnabbt uppdrag till PWC, berättar Christer Karlsson.
– Om man haft en tydlig och bra dialog med ägaren och tydligt kommunicerat sina behov och påtalat svårigheterna så kanske den här situationen hade kunnat undvikas. Jag säger inte att den hade kunnat undvikas, men man hade haft mycket större möjligheter tidsmässigt att hantera det här. Nu är det den här paniklösningen.

Krisen har alltså uppdagats alldeles nyligen. Tony Hadarson fick sparken och kommunens skrev om sitt bokslut.
Kommunen kan behöva tillskjuta 132 miljoner bara i år
Hässleholms Fibernät AB går enligt årsredovisningen 184 miljoner back 2024. Med avdrag för ett eget fritt kapital på 52 miljoner kronor återstår ett minus på 132 miljoner som förs över till 2025. Det är detta belopp som ägaren, alltså kommunen, måste skjuta till i år för att väga upp underskottet, om verksamheten ska fortsätta i nuvarande driftsform. Den frågan snabbutreds nu.
Moderbolaget Hässleholms Fibernät Holding AB, som får kritik för bristande styrning av sitt dotterbolag, hade andelar i detta till ett bokfört värde av 107 miljoner kronor. De har nu skrivits ned till 0 till följd av att dotterbolaget förbrukat hela sitt eget kapital. Samma belopp belastar kommunens bokslut för 2024. 107 miljoner är hela det aktieägartillskott som kommunen gav till holdingbolaget vid starten 2022.
Revisorerna konstaterar att Hässleholms Fibernät AB:s nedskrivning påverkar kommunens ekonomi både 2024 och 2025. Men det räcker inte med en nedskrivning av kommunens resultat på 107 miljoner 2024 och ett aktieägartillskott på 132 miljoner 2025. Dessa summor behövs för att återställa fiberbolagets underskott till 0. De kommande åren behövs ytterligare tillskott.
– När det gäller kapitaltillskott vill vi understryka att ägaren måste beakta inte bara nedskrivningen utan även hur bolaget ska kunna hantera, enligt sin egen prognos, de fortsatta underskotten under kommande femårsperiod, skriver revisorerna.
100 miljoner till?
Christer Karlsson hänvisar till att bolaget själv uppskattat behovet av tillskott från ägaren till cirka 20 miljoner kronor per år. Om det gäller i fem år behövs alltså 100 miljoner kronor till.
Revisorerna beklagar att kommunen först nu är på väg att besluta om ett nytt ägardirektiv där fiberbolaget får lättare att ändra sin affärsstrategi och inte blir bundet till att alla ska betala samma avgift. Men Christer Karlsson menar att det hade gått att göra även utan ändring i ägardirektivet.
Inte akut likviditetsproblem
Kommunens ekonomichef Eva-Lotta Svensson förklarar att fiberbolaget idag har pengar till att betala räkningarna. Kommunen behöver inte låna pengar för att kunna tillskjuta 132 miljoner.
– Det handlar inte om ett akut likviditetsproblem. Det blir snarare tal om en reversfordran, vilket innebär att pengarna inte behöver betalas ut, säger hon.
Men ägarna måste återställa bolagets eget kapital för att det ska kunna drivas vidare. Rent juridiskt måste det finnas ett aktiekapital på 50 000 kronor. Därutöver måste bolaget givetvis ha ett större eget kapital.
Enligt kommunallagens balanskrav måste kommuner upprätthålla en ekonomi i balans och får inte ackumulera underskott utan att vidta åtgärder för att återställa dem. Underskott ska normalt sett återställas inom tre år, men fullmäktige får besluta att en reglering av ett negativt balanskravsresultat inte ska göras om det finns synnerliga skäl. Detta får Hässleholms kommunfullmäktige inom kort ta ställning till när det gäller nedskrivningen på 107 miljoner för 2024. På det sättet drabbas de kommunala verksamheterna inte av sparkrav på grund av underskottet.
Eva-Lotta Svensson säger att kommunfullmäktige kan besluta att göra så även för 2025.
– Man ska vara försiktig med att åberopa synnerliga skäl. Men i en sådan här situation kan det vara motiverat. Att genomföra besparingar inom omsorg och skola med anledning av den här nedskrivningen känns inte rimligt för denna händelse är inte en följd av ett strukturellt underskott i kommunens ekonomi, säger hon.
Hibabs styrelse och vd får också en anmärkning av revisorerna för bristande intern kontroll, men kritiken är inte i närheten av den mot fiberbolagen.
– Vi finner det problematiskt att bolaget årligen har gjort direktupphandlingar med samma bolag för samma tjänster utan att teckna ett längre ramavtal, vilket är i strid mot interna policys och riktlinjer, eftersom sådana upprepade upphandlingar normalt bör annonseras. Vi bedömer att jävssituationen inte hanterats på ett tillfredsställande sätt, även om det inte finns några indikationer på oegentligheter. Bolaget har därvidlag öppnat upp för oönskade spekulationer. Sammantaget visar den externa granskningen att det finns betydande brister i Hibabs interna rutiner för inköp och upphandling. Även om flera av avvikelserna i förhållande till upphandlingslagstiftningen är hänförbara till tidigare år visar granskningen att bristerna kvarstått även under 2024, skriver revisorerna.
Bedömningen blir att bolaget med få anställda behöver stöd från kommunkoncernen när det gäller mer komplicerad lagstiftning såsom lagen om offentlig upphandling.
Revisorerna ser brister även i Hässleholm Miljös interna kontroll av inköp, men bolaget får ingen anmärkning. Anledningen är främst att avvikelserna huvudsakligen skett före 2024, även om det finns tveksamheter i tolkningen av undantag på grund av synnerlig brådska. Bolaget får i granskningsrapporten kritik för otillräcklig intern kontroll, men beröm för skyndsam och transparent redovisning av olagliga inköp.
Berit Önell
Läs mer:
2025-03-04 Fiber-vd sparkas med omedelbar verkan – får drygt en miljon
2025-03-06 Olaglig upphandling för 6,5 miljoner – ”i god tro”
2025-03-12 Utredning visar: 94 av Hibabs fakturor var olagliga
2025-03-13 Fiberkrisen: Alternativa driftsformer ska utredas
2025-03-11 Kris för fiberbolaget – hela aktiekapitalet förbrukat