Sjuksköterskorna inom omsorgsförvaltningen i Hässleholms kommun är ständigt överbelastade och hinner inte med sina uppgifter inom ordinarie arbetstid. Stoppet för hyrsköterskorna den 1 november förvärrade situationen, precis som skyddsombuden befarade. Bristerna har redan lett till ohälsa. Det konstaterar Arbetsmiljöverket som nu har beslutat om ett vitesföreläggande på 200 000 kronor för att tvinga kommunen att vidta tillräckliga åtgärder.

Arbetsmiljöverket har under de senaste månaderna utrett två ärenden mot omsorgen i Hässleholms kommun. Som Frilagt berättat är ett av dem, där främst enhetschefernas arbetsmiljö berörs, på väg mot ett föreläggande. I fallet med arbetsbelastningen efter hyrstoppet, som skyddsombuden slog larm om, fattades beslut om vitesföreläggande på torsdagen.
Arbetsmiljöverkets bedömning är att det fortfarande finns brister som kan leda till att personal blir sjuk eller skadar sig. Nio sjuksköterskor saknas. Tre är rekryterade och ska börja i mars. Att invänta pågående rekryteringar räcker inte utan andra åtgärder krävs.
Myndigheten konstaterar i sitt beslut att arbetsbelastningen under flera år varit hög. Sjukfrånvaron har ökat, från 7,1 procent 2023 till 9,1 procent hösten 2024. Ungefär hälften är långtidsfrånvaro och denna ökade med tio procent från 2023 till 2024. Vid inspektionerna nämndes flera exempel på sjukskrivningar på grund av arbetsbelastningen.
Personalomsättningen har också varit stor. Under 2024 sa 15 sjuksköterskor upp sig på egen begäran. Enligt skyddsombuden beror många av uppsägningarna på den höga arbetsbelastningen. Sjuksköterskorna har haft flera tusen timmars övertid per år eftersom övertid och mertid systematiskt används för att täcka vakanta arbetspass. Eftersom enhetscheferna är överbelastade har sjuksköterskorna inte heller tillräckligt chefsstöd.
Trots dessa kända brister beslöt kommunen att stoppa all användning av bemanningssjuksköterskor vid ett bestämt datum, den 1 november. Skälet var att de kostade för mycket pengar. Planen var att det skulle ske en utfasning där hyrsköterskorna ersattes med tillsvidareanställda sköterskor. Men på grund av för få sökande till tjänsterna och redan hög arbetsbelastning behöll kommunen hyrsköterskorna fram till det sista datum som var beslutat. Nio hyrsköterskor slutade då samtidigt.
En handlingsplan togs fram, men alla åtgärderna genomfördes inte. Exempelvis lades inte alla arbetsuppgifter som inte kräver legitimerad personal över på andra anställda – enligt arbetsgivaren på grund av att det inte fanns tillräckligt med personal att lämna över till. Sjuksköterskorna hann inte heller delegera. Åtgärden att strukturera administrationstid för sjuksköterskorna har inte heller lyckats eftersom de knappt haft tid att administrera.
Täta avstämningar har gjorts, dock utan att det kontrollerats om åtgärderna hjälpt. Arbetsmiljöverket konstaterar att dessa åtgärder inte haft någon direkt effekt på den höga arbetsbelastningen. Bedömningen blir att situationen alltjämt är mycket ansträngd.
Kommunen måste nu agera snabbt om vite ska undvikas. Sjuksköterskorna ska senast den 17 mars få besked om vilka arbetsuppgifter de ska prioritera bort när tiden inte räcker till för allt. De ska också få klargjort vad som händer med det som prioriterats bort.
– Ovisshet i båda dessa avseenden utgör ytterligare belastande faktorer för sjuksköterskorna och då de inom ramen för sin legitimation också har kvar ett ansvar för dessa bortprioriterade uppgifter, skriver Arbetsmiljöverket.

Arbetsgivaren ska följa upp om handlingsplanen från risk- och konsekvensanalysen vid organisationsförändringen den 1 november har fått den effekt som avsågs. För varje arbetsställe måste en bedömning av om krav och resurser är i balans göras. Det får inte kvarstå någon risk för ohälsosam arbetsbelastning.
Med balans menar Arbetsmiljöverket att sjuksköterskorna minst ska hinna med arbetsuppgifterna i arbetsbeskrivningen inom tidsgränserna och utan att använda mertid eller övertid.
Om effekterna inte är tillräckliga måste ytterligare åtgärder sättas in. Om det inte går att sätta in tillräckligt med personal ska åtgärderna vara att antalet arbetsuppgifter eller andra krav minskar.
Berit Önell
Läs mer:
2025-01-03 Arbetsmiljöverket överväger stränga krav på omsorgen
2025-02-20 Arbetsmiljöverket sätter ned foten – omsorgen riskerar vite