INSÄNDARE. Min nu avlidna hustru var för ett tiotal år sedan anställd som tandläkare på folktandvården. Hon kom en dag upprörd hem från sin arbetsplats. En nytillträdd klinikchef (tandläkare) kom efter en ”konferens” hem med synpunkter på tandläkarnas tidsåtgång vid olika åtgärder i munhålan. Vi måste här förstå att behandlande t a n d l ä k a r e är den som har det yttersta ansvaret för sina patienter.
Undertecknad föreslog min hustru att säga upp sig om saken efter samtal med klinikchefen inte kunde klargöras. Nå, uppsägning blev inte aktuellt. Det fastslogs att behandlande tandläkare har det yttersta ansvaret för sina patienter. Tidsåtgången för olika åtgärder i munhålan kan givetvis skilja från en patient till en annan.
Undertecknad vill här med kraft understryka att enskild vårdpersonal med patientkontakt inom sjukvården i regel gör mycket goda och kärleksfulla insatser till fromma för sina patienter. Detta trots mer eller mindre tokiga utspel från en växande administration.
ANNONS
Undertecknad något till åren kommen och många med mig kan dessvärre i vår kontakt med landstingen konstatera att vi måste vara ”friska” för att orka med olika ”turer” inom sjukvården.
I media och annorstädes har framkommit att lä k a r e och t a n d l ä k a r e på vårdcentraler helt enkelt upplever att man ”saknar tid” för sina patienter. Detta låter skrämmande då behandlande läkare som tidigare sagts har det yttersta ansvaret för sina patienter.
-Klinisk undersökning och diagnostik innefattar att tolka patientens anamnes (sjukhistoria) samt fynden (kliniska tecken) från den kroppsliga undersökningen och uttrycka detta i en diagnos eller ett sjukdomstillstånd.-
Läkaren har att utföra vad som ovan sägs vid möte med sin patient. Att detta tar tid och framför allt att tidsåtgången kraftigt kan skilja sig åt från patient till patient kan var och en förstå.
Många kliniker-vårdmottagningar har idag dessvärre ”klinikchefer” administrativa sådana ”utan läkarkompetens” som har synpunkter på ansvariga läkares och tandläkares tidsåtgång i olika sammanhang. Patientsäkerheten tycks därvidlag helt åsidosättas. Reaktioner från socialstyrelsen och respektive läkarförbund med flera tycks lysa med sin frånvaro.
”Privata” vårdcentraler ska också nämnas. En rubrik i KB-NSK 20250114 kan vara belysande:
Åtta läkare flyr från Kristianstad –
kliniken: “Tyvärr fler än vanligt”
Privata aktörers cyniska spel med sjuka och svaga fortsätter med våra politikers goda minne.
När psykiatrimottagningar kommer på tal har var och som tar del av media förstått att krisen är synnerligen allvarlig. Många läkare har gett upp inför patienttillströmningen. Det som kan erbjudas synes i huvudsak vara psykofarmakas för att om möjligt dämpa symtom.
Det är oacceptabelt att en destruktiv administration tillåtits växa fram med en syn på kostnadseffektivitet som går stick i stäv med nära, säkert och kärleksfullt patientarbete.
Se till att administrationen minskar! Personal kan då frigöras och ägna sig åt den kärleksfulla omvårdnad av sjuka och svaga som uppenbarligen borde vara det i grunden landstingen ska ägna sig åt.
Ronny Larsson i Kvistalånga
