120 ton rötslam från reningsverket i Hässleholm placerades nära bostäder i Tormestorp i två månader. Avsikten var att det skulle spridas på åkrar i vår. Plötsligt en dag i januari flyttades det under stor brådska tillbaka till reningsverket – efter att det uppdagats att det var olagligt på flera vis.

Hässleholm Miljö har inte den rekommenderade Revaq-certifieringen som ställer högre krav på slammets kvalitet. Men bolaget anlitar entreprenören Ågab syd för att hämta och köra ut slammet till lantbrukare som får betalt för att sprida slammet på sina åkrar. Det som är för förorenat för att lägga direkt på åkrarna använder Ågab till jordtillverkning efter att det blandats ut – bland annat med förbrukad sand från reningsverkets sandfilter.

Kommunens miljöinspektörer åkte den 8 januari ut och letade efter högen med rötslam efter tips om att det inte stod rätt till. Lantbrukaren som äger marken mellan Norra Byvägen och järnvägen fick veta att han riskerar föreläggande om att flytta avloppsslammet till en tät och hårdgjord lagringsyta. Miljökontoret ställde också en rad frågor i en mejlväxling som pågick under en dryg vecka.

Ågab svarade och uppgav först att det handlade om mellanlagring av 120 ton slam från reningsverket. Sedan kom uppgift om 50 ton som i vår skulle spridas på det fält där det låg samt ett fält på andra sidan vägen. Fälten är på cirka två hektar totalt och en normal femårsgiva är cirka 25 ton per hektar, så 50 ton hade kunnat spridas där. Men entreprenören fick medge att det var 120 ton.

Ågab hänvisade också till Jordbruksverkets information om gödselstukor som får mellanlagras under längre tid. Men avloppsslam räknas inte som gödsel utan som avfall. Det får lagras max två veckor utan tätt underlag och bara på den mark där det ska spridas.

Direkt olämpligt – nära Finjasjön och bostäder

– Vi vill vara tydliga med att vi bedömer det som en direkt olämplig lagringsplats för slammet. Slam som ska lagras innan spridning ska göra det på tät, hårdgjord yta och inte där det kan ske näringsläckage till miljön. Närheten till Finjasjön, som redan har en övergödningsproblematik, och närheten till bostäder och gångbanan gör det till en ännu sämre lagringsplats, skriver miljöinspektör Sanne Tägtström.

Hon undrar också vilket slam sanden som Ågab tagit emot från reningsverkets sandfilter ska blandas med och påminner om att metallhalterna kan öka vid blandning beroende på halterna i sanden.

Dessutom ligger fälten mindre än 100 meter från detaljplanerat området, vilket gör att spridning av slam kräver tillstånd från miljönämnden enligt hälsoskyddsföreskrifterna.

Den 16 januari hölls ett möte på Hässleholm Miljö där ansvariga gick med på att ta tillbaka slammet till reningsverket. Detta godkändes också av miljökontoret. Slammet fick mellanlagras i ett slamfack på reningsverkets område. Ågab får stå för en extra provtagning innan det hämtas igen, senast den 30 april.

Enligt protokollet låg slammet på en backe i Tormestorp och det fanns inget inläckande vatten. Men diket som ligger nedanför lutningen och mynnar i Finjasjön nämns inte, trots att risken är uppenbar att ämnen från rötslammet hamnat där.

Marika Rylander, miljöingenjör på Hässleholm Miljö, skriver till miljökontoret att bolaget bedömer att mellanlagringen har inneburit låg risk för förorening. En extra provtagning ska nu göras på slammet för att säkerställa att föroreningar inte tillkommit.

Ställer inga krav

Miljöchef David Lindsjö verkar inte heller särskilt oroad.

– Vi bedömer inte att något stort näringsläckage skett, säger han.

Någon provtagning i diket blir det inte.

– Det är inget vi kommer att ställa krav på. Vi har bedömt att det inte behövs, säger han.

Johnny Nilåzen, terminalchef på Ågab, försäkrar miljökontoret att även sandens föroreningshalt tas med i beräkningen av mängden slam per hektar. Marken provtas också före spridning genom en så kallad markkartering. Han meddelar att han söker efter en ny mellanlagringsplats och att det kan bli så att slammet måste flyttas utanför kommunen.

Johnny Nilåzen föreslår sedan en kopp kaffe med diskussion om Ågabs hantering av slammet.

– Jag och mina kollegor vill ju att allt ska gå rätt till så att denna typen av missförstånd inte uppkommer igen. Vi på Ågab tar ju hand om mycket avfall från Hässleholms kommun. Och vi är även en av de största kunderna på Vankiva, skriver han.

Men miljöinspektören tackar nej.

– Vi har tyvärr mycket att göra så här i början på ett nytt år och har därför svårt att hinna med en fika. Tror dock att vi kan lösa de flesta problemen via mejl, skriver hon.

Efter att slammet flyttats den 17 januari skriver Nilåzen ett mejl till en företrädare för Flexilast som utförde transporten. Han undrar hur det gick med slammet och berättar att han själv var på plats på reningsverket klockan 09-10 då han bjöd 24 anställda där på frukost.

– Mycket uppskattat, skriver han.

Han får svar med bilder som visar att allt är klart. Han vidarebefordrar mejlet till Sanne Tägtström.

”Gäller i andra kommuner”

Johnny Nilåzen säger till Frilagt att Hässleholm har speciella riktlinjer.

– Vi följde Jordbruksverkets rekommendation om mellanlagring av slam i stack, säger han.

Men den gäller väl inte mellanlagring av rötslam?

– Den gäller i andra kommuner, men inte här.

Visste ni inte det?

– Nej. Men vi fick reda på det och därav har vi flyttat det med omedelbar verkan.

Enligt lagen, förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, krävs dock anmälan eller tillstånd, beroende på mängd, för mellanlagring av mer än 10 ton slam vid något enskilt tillfälle.

Regler om närhet till detaljplanerade områden kan kommunen däremot bestämma om.

– Normalt får man inte ha det inne i detaljplanelagt område. Men detta var angränsande.

Det var väl för stor mängd också?

– Lantbrukaren har mer än två hektar att sprida på. Vi vet inte ännu hur stor yta som krävs för vi har inte gjort markkarteringen.

– Vi valde den högsta punkten för att det inte skulle kunna samlas vatten.

Såg inget dike på kartan

Men där är ett dike intill, som går ner mot sjön, såg du det?

– Nej, där är inget dike inritat på kartan.

Jag har bild på det. Hade det varit ett skäl att inte lägga slammet där?

– Ja, det hade det ju varit.

Nu får slammet ligga minst till den 1 mars i slamfacket vid reningsverket. Där finns åtta sådana fack som vart och ett rymmer en månads rötslam, 100-120 ton. Innan åtta månader har gått måste ett eller flera fack tömmas. Johnny Nilåzen säger att slammet ska ligga minst en månad. Hässleholm Miljö ansvarar för provtagning.

Späder ut det som är för förorenat

Ågab syd vann för ett år sedan upphandlingen om transport och omhändertagande av slammet. Hässleholm Miljö betalar 250 kronor per kubik slam till Ågab. Uppdraget innebär bland annat att Ågab förhandlar med lantbrukare och betalar spridningsersättning till dem för att de tar emot slam till sina åkrar.

– Vissa säger 25 kronor per ton, vissa 50 kronor. Det är förhandlingar hela tiden, säger Johnny Nilåzen.

Slam som har för höga föroreningshalter för att spridas direkt på åkrarna används till jordtillverkning.

– Det kan vara högre värden på det. Vi späder ut det. Det är ren matematik, säger Johnny Nilåzen.

Slammet blandas med bland annat halm och sand från reningsverkets sandfilter.

Slam med exceptionella värden eldas upp i värmeverk i Malmö. Hässleholms fjärrvärmeverk eldar inte med slam.

Johnny Nilåzen förklarar att denna jord också går till åkrar. Ågab tillverkar även jord utan avloppsslam och med köpt sand. Den packas i säckar, ett 30-tal olika sorter, som säljs i butiker.

Ökat intresse för rötslam

Han berättar att intresset för rötslammet har ökat enormt.

– Det är oerhört bra gödning. Problemet i Sverige, framförallt i Skåne, är att vi har en extremt låg djurtäthet. Förr hade varje gård djur, nu är det bara enstaka. De andra förlitar sig på konstgödsel och efter kriget bröt ut i Ukraina har konstgödseln, som till största delen kommer från Ryssland, blivit väldigt mycket dyrare. Då har det blivit en större efterfrågan på näring från andra håll.

Han berättar att Ågab har många avtal med andra reningsverk och även hanterar slam i andra hand. Reglerna i Hässleholm tror han att han satt sig in i nu, men förklarar att han ville träffa miljöinspektören personligen för att prata om det.

Hässleholms reningsverk levererade 410 ton rötslam till lantbrukare 2023. Till jordtillverkning gick 1 117 ton. Inget slam gick till förbränning.

Avloppsslam innehåller näringsämnen som fosfor och kväve, men också föroreningar, bland annat tungmetaller. Hygienisering av slammet, behandling så att risken för smittspridning minimeras, är inte lagstadgat i Sverige. Revaq kräver hygienisering genom minst sex månaders lagring och att slammet är fritt från salmonella. Allt slam från Hässleholms reningsverk var salmonellafritt 2023, men inga andra bakterietester gjordes. Tungmetaller höll låga halter. Tidigare forskningsrapporter från SVA har visat att smittämnen som virus, bakterier och parasiter och även läkemedelsrester med mera i stor utsträckning finns kvar i rötslam från reningsverk.

Berit Önell