Väg 2026 mellan Ignaberga och Lommarp klarade sig mirakulöst från att slukas sedan ett gigantiskt jordskred förflyttade oräkneliga ton massor ned i kalkbrottet.

Sedan incidenten, som inträffade den 8 januari, fortgår arbetet med att återställa vägen. Den beräknas öppnas i slutet av kommande vecka.

Hur skredet kunnat ske och vilket ansvar kalkbrottets ägare bär är inte helt klarlagt, men kommunen, som är tillsynsmyndighet, kommer endast ställa Nordkalk AB till svars utifrån de uppgifter de själva lämnar. Platschef Roger Olsson var i samband med händelsen villig att medge visst ansvar, men vägrar nu helt att prata med media.

Enligt mejlväxling mellan miljökontoret och Nordkalk har bolaget i åratal varit medvetna om att vatten blir stående på platsen, vilket medför risk för ras och skred. Åtgärder var planerade, men dröjde tills dess att naturkatastrofen redan var ett faktum.

Trafikverkets underhållsingenjör Per-Olov Nilsson, som besökte platsen dagen efter raset, häpnade inför hur landskapet hade möblerats om.

– Man har ju aldrig sett något liknande, mer än på TV, säger han till Frilagt.

Han kunde konstatera att det var nära ögat att vägen skadades, men vill samtidigt avdramatisera incidenten.

– Det gick en halvmeter in under vägen! Men det kommer att lösa sig. Det var ingen fara för allmänheten. Såvida man inte kört av vägen. Då hade det varit ett hål rätt ned, säger han.

Har Nordkalk gjort något allvarligt fel som orsakat detta?

– Jag kan inte utifrån min kunskap säga det. Det är vattnet som orsakat detta under lång tid, och plötsligt släpper allting, säger han.

– Vattnet är vår värsta fiende, det säger vi alltid. Det förstör vägen om vi inte håller undan vattnet.

Finns det inte tydliga regler, säkerhetsavstånd till väg, dränering och så vidare, som skall se till att detta inte kan hända?

– Det känner jag inte till. Men de får ju inte orsaka skador på vår väg.

Men det har man ju ändå gjort…

– Det vet vi egentligen inte, om det är det som det berott på.

Nordkalk har dock, enligt honom, tagit på sig att betala för återställningen.

Nordkalk lägger locket på

När Norra Skåne i förra veckan skrev om händelsen var Roger Olsson, platschef, frispråkig om händelsens orsaker, och vad bolaget gjort och inte gjort för att förhindra ett skred.

– Jag tyckte att vi tog extra höjd för att det inte skulle kunna hända. Men vattnet har ätit sig igenom, sa han då till Norra Skåne.

– I somras när vi tog bort massor så sparade vi rätt mycket mot diket för att detta inte skulle hända. Men vatten är vatten, det tar sig igenom, sa han också.

När Frilagt kontaktar honom en vecka senare är det helt andra tongångar.

– Jag har inga kommentarer överhuvudtaget, säger han direkt.

Var det inte du som var intervjuad i Norra Skåne?

– Ja, men vi har inte mer att säga och arbetet fortsätter.

Är det rätt uppfattat att ni skall stå för kostnaden för att återställa?

– Inga kommentarer.

Inte ens om enkla sakförhållanden?

– Jag tänker inte svara på en enda fråga.

Har du fått direktiv om det ovanifrån?

– Jag har blivit intervjuad och har gett våra sakliga svar om hur statusen var, och inget har ändrats mellan då och nu.

Okej. Det är dock normalt att mer än en tidning kan komma med frågor…

– Ni får gärna ha kontakt med Trafikverket eller kommunen eller vem ni vill.

Har ni någon kommunikationsavdelning?

– Du kan prata med dem, men de vet inte mer än vad jag gör.

De kanske kan svara på normala frågor.

– Vad är normala frågor?

Som om den om vem som är skyldig att betala för återställningen. Och om ni håller er själva ansvariga.

– Det beror på vad man menar med normala frågor…

Kommunikationschef Tiina Roine svarar inte i telefon och verkar vara på semester.

Kommunen ifrågasätter inte Nordkalk

Hässleholms kommun är tillsynsmyndighet för täkten. Anmälan inkom till miljökontoret den 9 januari. Anmälare var Nordkalk själva.

– Det vi utreder är vad det berott på, och vi utreder också vad man gör för att det inte skall uppstå ytterligare problem, säger miljöchef David Lindsjö.

Vad har ni kommit fram till?

– Nordkalk har redovisat att de skall genomföra vissa åtgärder, dels att återställa massorna som rasat, men också att anlägga ett dike så att problem inte skall återkomma.

Vad har kommunen gjort?

– Vi har följt upp de uppgifter som vi fått in. Vi gör en bedömning om det de gjort är tillräckligt.

Skall ni inte bedöma vilket ansvar Nordkalk har?

– Själva ansvarsdelen är inte vårt fokus, utan det är att se till att det inte skall hända igen.

Sådant här skall inte få hända överhuvudtaget, skulle nog allmänheten tycka. Om systemet för tillstånd är riktigt utformat.

– Det stämmer som du säger att tillstånden skall vara utformade så att den här typen av ras eller skred inte uppstår.

Om det ändå händer, borde man inte nästan automatiskt ha begått något fel?

– Vi har inte kommit så långt i utredningen att vi kan se exakt vad man gjort för något fel, i så fall får det komma i ett senare skede.

Har ni varit där?

– Vi har inte varit där med personal, utan anser att vi fått tillräcklig information med bilder och liknande.

Men nu är de ute i backen och återställer, hur skall ni i efterhand kunna bedöma om de gjort allt korrekt utifrån tillstånd och regler?

– Det blir en juridisk fråga.

Det är väl er uppgift som tillsynsmyndighet att bedöma den saken och sedan ta den vidare rättsligt?

– Precis, och det är något vi börjat titta på.

Har ni tillräckligt med information från Nordkalk för att bedöma det?

– Utifrån vad vi fått in hittills är det inget som indikerar att de inte följt sitt tillstånd, men det är något vi fortsätter titta på, så ser vi vad det landar i.

Är det inte problematiskt att det är Nordkalk själva som lämnar in underlaget för er tillsyn istället för att ni gör en oberoende bedömning?

– Inte direkt. Det är ett ganska vanligt sätt att hantera olyckor och tillsyn, att man får in svar eller rapporter och så gör man en bedömning utifrån det. Jag ser inte det som något konstigt.

Jonathan Önell