Hässleholms tingsrätt ser över möjligheten att stoppa utlämnande av brottmålshandlingar digitalt till Frilagt och andra med så kallat frivilligt utgivningsbevis. Papperstidningar med obligatoriskt utgivningsbevis undantas. Syftet uppges vara att skydda känsliga personuppgifter enligt GDPR. Men för detta finns inget lagstöd. Både utlämnande av allmänna handlingar och journalistik är undantagna från GDPR.

Lagman Kristina Andersson förklarar att domstolen har börjat granska alla som brukar göra omfattande beställningar av brottmålshandlingar. Hon hänvisar till att flera andra tingsrätter nekat digitalt utlämnande och att det finns pågående rättsfall, men de gäller inte journalister.

– Fullständigt bisarrt, kommenterar Nils Funcke, expert på tryck- och yttrandefrihet.

Frågan om digitala register med känsliga personuppgifter har debatterats ett tag. Flera tingsrätter har nekat bland andra söktjänstföretag som Lexbase och rekryteringsföretag att få ut exempelvis domar. Även nyhetsbyrån Sirén nekades, men valde att stänga sin söktjänst och fick då ut handlingarna. Lexbase-fallet är på väg till EU-domstolen. I november presenterades en regeringsutredning med förslaget att begränsa söktjänsterna genom att exkludera dem från grundlagsskyddet för medier. Därmed skulle GDPR gälla trots frivilligt utgivningsbevis och personuppgifterna kan inte hanteras i digitala register. Syftet är bland annat att motverka att kriminella kartlägger personer.

Hittills har det inte framkommit att rent journalistisk verksamheter med frivilligt utgivningsbevis, som Frilagt, skulle vara hotade. Men på Hässleholms tingsrätt ingår nu både Frilagt och poddar i en översyn som på sikt kan strypa möjligheterna att få ut brottmålshandlingar. Vi får också besked om att allmänheten och andra utan utgivningsbevis redan idag i princip bara kan få ut handlingar på papper.

Oklara riktlinjer i mejlväxling

Frilagt begärde i mellandagarna via mejl ut två förundersökningsprotokoll. Sådana har i nästan tio års tid mejlats till oss utan problem och utan kostnad, förutom särskilt känsliga uppgifter som har varit sekretetessbelagda, exempelvis vid sexualbrott mot barn.

Den här gången ombeds vi skicka in utgivningsbevis, “om sådant finns”, för att få ta del av förundersökningsprotokollen digitalt. Vi informeras om att vi har rätt att ta del av handlingarna i pappersformat.

– Handlingar som innehåller så många personuppgifter skickar vi inte per e-post, skriver den anonyme registratorn motsägelsefullt.

Vi upplyses också om att det kostar sammanlagt 990 kronor att få ut handlingarna på papper.

Frilagt meddelar att utgivningsbevis finns, men undrar om det är lönt att skicka det och ber om förtydligande av vad som gäller.

I nästa mejl får vi veta att handlingar “med hänsyn till GDPR” företrädesvis skickas till parter i mål samt de med utgivningsbesvis. Allmänheten kan därmed i de flesta fall inte få ut handlingar på mejl.

Dyrare för allmänheten

Dessutom gäller en annan taxa för handlingar som lämnas ut digitalt. Parter och medier ska betala två kronor per digital aktbilaga medan de som hänvisas till pappershandlingar får nio sidor gratis, sedan tio för 50 kronor och resterande sidor för två kronor styck.

De två förundersökningsprotokollen som Frilagt begärt ut innehåller bara fyra aktbilagor och skulle alltså kosta åtta kronor att få ut istället för 990. Men när vi får veta det är vi redan på tingsrätten för att läsa handlingarna på plats, vilket alla har rätt till utan kostnad.

Mejlväxlingen fortsatte med att Frilagt skickade in utgivningsbevis. Vi fick då veta att kostnaden på 990 kronor inte gäller oss eftersom vi har utgivningsbevis, men att uträkningen gjordes för att vi inte bifogade utgivningsbeviset.

Vi har aldrig tidigare ombetts att bifoga utgivningsbevis och undrar när den regeln kom.

I det sista mejlet står: “För svar angående våra nya riktlinjer, se nedan”.

Men några riklinjer presenteras inte.

– Hässleholms tingsrätt ser över E-postriktlinjerna. Tingsrätten har uppmärksammat att du gör återkommande beställningar och kommer därför att fakturera dig för de beställningar av handlingar du gör, står det.

Mejlet avslutas med den mest anmärkningsvärda informationen.

– Tingsrätten erinrar vidare om att omfattande beställningar av handlingar tillhörande brottmål, så som exempelvis domar och förundersökningsprotokoll, kan innebära att utlämnandet inte är förenligt med EU:s dataskyddsreglering och därför kan sekretess enligt 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen råda för uppgifterna, avslutas mejlet.

Det sista kan inte uppfattas som annat än en varning till Frilagt om att vi inte ska göra omfattande beställningar av brottmålshandlingar. Detta påstås då kunna strida mot dataskyddslagstiftningen, det vill säga GDPR.

Hävdar krav på utgivningsbevis

Enligt tingsrättens lagman Kristina Andersson finns inga nya riktlinjer.

– Vi har tydliggjort våra e-postriktlinjer, säger hon.

– Vad vi gör just nu är att vi undersöker de som begär ut mycket handlingar av oss.

Hon hävdar att utgivningsbevis behövs för att journalistik ska undantas från en sekretessbestämmelse för utlämnande av handlingar.

– Det kräver då att man har ett utgivningsbevis, säger hon.

– Om man begär ut många handlingar utan utgivningsbevis, som många gör, så finns en sekretessbestämmelse som gör att vi inte kan lämna ut de handlingarna. Därför ställer vi frågan. Det finns ju också många poddar och appar där vi inte riktigt vet vad de har för någonting.

Hon får medge att lagen inte kräver utgivningsbevis.

– Det är ett sätt för oss att kontrollera.

Underskrift om användande

Hon berättar att det ska finnas möjlighet till så kallat förbehåll i Hässleholms tingsrätts nya riktlinjer som hittills inte använts.

– Det handlar om att det inte ska vara sökbart, att man förpliktas att använda uppgifterna i journalistiskt syfte. Man får ut uppgifter mot att skriva under förbehållet.

Gör tingsrätter på samma sätt över hela landet?

– Jag kan ju inte alla domstolar. Men jag har varit i kontakt med, jag tror, sju domstolar där de här frågorna diskuteras.

Diskussionen om Lexbase vill hon inte ge sig in i.

Kan du inte säga om det är den typen av verksamhet man vill hindra?

– Absolut och det är det vi håller på och undersöker. Det finns ju ett pågående mål som handlar om just frivilliga utgivningsbevis, hur man gör i de situationerna.

Hon ser en skillnad mellan sajter som har som idé att göra uppgifter sökbara för allmänheten och sådana som arbetar med rent journalistisk verksamhet, som Frilagt. Men både Frilagt och poddarna ingår i tingsrättens kartläggning över aktörer som beställer många handlingar.

– Eftersom ni också är med så är det väldigt brett och det är det som jag tittar på, hur ser det ut?

Vad är omfattande beställning?

Frilagt beställer inte mycket handlingar från tingsrätten jämfört med traditionella tidningar, exempelvis Norra Skåne, som har särskilda kriminalreportrar. Kristina Andersson menar ändå att vi gör omfattande beställningar.

Kan du säga var den gränsen går?

– Jag kan inte göra det. Vi kan ha en riktlinje om att beställning av förundersökning i kanske fler än ett mål vara omfattande. Men vi har precis börjat med den här verksamheten.

– Våra riktlinjer är inte fastslagna än för vi behöver veta hur det ser ut i vår verksamhet. Men generellt sett är jag helt säker på att man kommer att försöka strama åt och det handlar framförallt om poddar där våra förhandlingar läggs ut som kan strida mot GDPR och omfattas av sekretess.

Kristina Andersson säger att det är en brist i rutinerna att Frilagt sluppit betala för domstolshandlingar. Det ska nu ses över så att alla behandlas lika.

Det sista mejlet Frilagt fick av tingsrätten hotar med att om vi beställer mycket skulle det vara skäl till sekretess – det kan ni inte mena gäller vår journalistiska verksamhet?

– Det är precis det här som prövas nu.

Kristina Andersson menar att det avgörande kan bli om media har frivilligt eller obligatoriskt utgivningsbevis.

Men det är väl ändå en väldig skillnad, oavsett typ av utgivningsbevis, om man ser att det är ren journalistisk verksamhet eller inte?

– Jag vill bara säga att det är under prövning.

Kan du säga om det fallet gäller en journalistisk publikation?

– Så som jag har uppfattat det så handlar det om frivilligt utgivningsbevis.

Att begränsa antalet handlingar media får begära ut låter väldigt orimligt. Vi förväntar oss ju faktiskt att bli behandlade som att vi arbetar med journalistik, liksom alla andra som gör det.

– Ja. Jag kan inte ge dig några förhandsbesked utan vi samlar in uppgifter just nu och sedan ser vi hur vi kommer att agera i våra e-postriktlinjer, helt enkelt.

Men ni får väl behandla alla lika utifrån det som gäller i nuläget?

– Alltså, det är det som vi vill. Om vi kommer att göra åtskillnad mellan ett obligatoriskt utgivningsbevis och ett frivilligt, det kan jag inte svara på.

Kan besluta i förväg

Men ni kan väl inte göra det innan ni fått klarhet i vad som gäller, eller hur?

– Jag kan ju fatta ett enskilt beslut, säger Kristina Andersson.

– Det är våra riktlinjer, det är inte riktlinjer i förhållande till er. Det är så vi arbetar och de kommer naturligtvis att sättas ihop för att vi ska behandla alla lika, alla inom varje grupp.

Utifrån samma förutsättningar? I dagsläget finns inga andra förutsättningar så då är det ju det som gäller?

– Jag kan idag fatta ett beslut utan att våra interna riktlinjer är färdiga. Det kan jag absolut göra. Än så länge har jag inte behövt göra det eller inte funnit anledning att göra det, men det kan jag ju förstås göra.

– Det här är väldigt intressant och väldigt omtalat på domstolarna idag och det finns önskemål om tydliggörande från vår sida.

Ska inte göra skillnad

Nils Funcke är mycket kritisk till krav på utgivningsbevis för utlämnande av handlingar.

– Offentlighetsprincipen är en medborgerlig rättighet, det är ingen skrårättighet för personer som har utgivningsbevis eller skaffat ett frivilligt utgivningsbevis. Det är flera domstolar som gör på det här viset, säger han.

– Alla ska behandlas lika.

Han betonar att utgivningsbevis ger automatiskt grundlagsskydd.

– Jag förstår inte det här trixandet med GDPR. Dataskyddslagen är ett komplement till GDPR som inte ska tillämpas för rätten att begära ut handlingar, säger han.

Journalistiken är dessutom helt undantagen från GDPR. Obligatoriskt eller frivilligt utgivningsbevis ska inte spela någon roll.

Kan de delas upp så det är mer journalistik i det ena fallet än det andra?

– Nej! Det är fullständigt bisarrt, säger Nils Funcke.

Detta har han inte hört talas om tidigare.

– Att göra skillnad var inte tanken med lagstiftningen. De som inte har tryckpress, radio- eller tv-kanal ska kunna skaffa frivilligt utgivningsbevis och det ska vara likställt, säger Nils Funcke.

Han betonar att myndigheter inte kan hänvisa till pågående rättsfall.

– De måste utgå från den lag som gäller nu och den praxis som finns.

– Det här borde bli en fråga för JO, tycker jag, säger han.

Debatten om söktjänsterna är han också engagerad i. Han har just skrivit en artikel om regeringens utredning i Dagens Juridik, en av många etablerade webbtidningar med frivilligt utgivningsbevis.

Han skriver där att drygt 60 databaser berörs av förslaget om undantag från grundlagsskydd.

– Databaserna är idag en förutsättning för den granskande journalistiken, skriver han och berättar att en enkät till ett tiotal massmedier visade att databaserna används för faktakontroller i det dagliga nyhetsarbetet.

Dessutom har journalister med hjälp av dem kunnat avslöja systemfel, korruption och maktmissbruk. Även andra kan använda dem för att motverka kriminalitet, exempelvis för att minska risken att göra affärer med företag som drivs av kriminella nätverk.

Berit Önell