Jan Tillgren, 81, har blivit magsjuk av sitt dricksvatten. Han är övertygad om att brunnen blivit förorenad av Hässleholms reningsverks utsläpp av orenat avloppsvatten. Ett vattenprov visar också att dricksvattnet är otjänligt på grund av höga halter tarmbakterier. Enligt analysrapporten kan de komma från utsläppen. Jan Tillgren anser därför att han borde ha rätt att få kommunalt vatten inkopplat utan kostnad. Men miljökontoret, som har tillsyn över reningsverket, skriver till honom redan innan en utredning startat att inga krav på åtgärder kommer att riktas mot va-bolaget Hässleholm Miljö. Istället lägger de ansvaret på Jan Tillgren att själv se till att hans brunn är i ordning. Han funderar nu på att polisanmäla bolaget.
Jan Tillgren är både ledsen och arg. Han har varit utan rent vatten i kranarna i en hel månad. Utan grannen som bär vatten i dunkar till honom vet han inte vad han skulle gjort.
– Mycket svårt är det, säger han.
Vattnet går inte ens att duscha i
När vattnet hälls upp i en flaska är det tydligt gulfärgat jämfört med rent vatten.
– Det går inte att duscha i det ens, säger Jan Tillgren.
Han har varit sjuk i två omgångar. Sedan han slutade att använda vattnet överhuvudtaget mår han bättre.
Han visar sin brunn intill huset nära reningsverket. Vattnet där nere ser gulbrunt ut och har en hinna på ytan. Brunnen är rejält murad och ett finmaskigt rostfritt nät täcker de två urgröpningarna som används som handtag när locket ska lyftas av. Jan kan inte tänka sig att brunnen skulle vara otät. Både han och grannen har slutna avloppstankar och några andra avlopp, förutom reningsverkets, finns inte i området.
Han har bott i sitt hus i 23 år och trott att vattnet var bra. Enligt en provtagning som gjordes av det tidigare va-bolaget Hässleholms vatten var det “ganska bra”. Men nu tänker han att grundvattnet gradvis kan ha försämrats och påverkat även hans brunn. Den stora översvämningen i början på året kan också ha bidragit.
Då trängde stora mängder Finjasjövatten och regnvatten in genom otäta avloppsledningar. Reningsverket kunde inte ta emot allt och hundratals miljoner liter avloppsvatten bräddades därför, det vill säga släpptes ut i naturen. Det mesta var helt orenat även om det var utspätt. Trots bräddningarna havererade delar av reningsprocessen, vilket ledde till att gränsvärdet för det som gått igenom reningsverket överskreds. Miljökontoret polisanmälde det, men åklagaren beslöt om åtalsunderlåtelse och menade att straffet kunde ingå i en företagsbot på 100 000 kronor som Hässleholm Miljö just fått för ett annat miljöbrott.
Det bräddade avloppsvattnet kan även enligt Hässleholm Miljö innebära smittorisk. Därför gav bolaget i våras ersättning till lantbrukare i Finja och Ballingslöv för plöjning och nysådd av mark, alternativt att låta marken vara orörd i tio månader.
”Kan ha förorenats vid den stora översvämningen”
På grund av sina magproblem anlitade Jan Tillgren Vittsjöföretaget Regito för att få ett tillförlitligt vattenprov. Provet från den 17 oktober visar att halten koliforma bakterier var 727 MPN per 100 milliliter. Gränsen för otjänligt vatten i enskilda brunnar går vid 500, i kommunala vattenverk 10.
– Koliforma bakterier finns i avföringen från människor och djur, skriver Regito i en kommentar till provsvaret.
Vattnet bedöms också tjänligt med anmärkning på grund av färgen och COD-halten som tyder på organisk förorening.
– Brunnen kan ha förorenats vid den stora översvämningen av Finjasjön vårvintern 2024 då sjövattnet omringade brunnen och vattenytan enligt uppgift nådde upp till ett fåtal decimeter under själva brunnslocket, skriver Regito.
– Under vårvintern bräddades det ut stora mängder orenat avloppsvatten vid Hässleholm Miljös avloppspumpstation längre ned på vägen till fastigheten. Detta och annat avloppsbelastat vatten, jämte ytvatten från marker runt omkring avloppsreningsverket och gödslad jordbruksmark, kan ha påverkat brunnen.
Fastighetsägaren rekommenderas att kontrollera så att ytvatten inte kan tränga ner i brunnen genom otätheter och om möjligt tömma och rensa brunnen. Brunnen kan eventuellt desinficeras och UV-ljus kan installeras mot bakterier.
– Ett alternativ för en säkrare vattenförsörjning är att ansöka om att koppla in fastigheten på kommunal dricksvatten. Sådant lär finnas i närheten, skriver Regito också.
Regito betonar vikten av att en dricksvattenbrunn försörjs underifrån med grundvatten som filtrerats genom marklager.
Påverkat grundvatten
Frågan är vilken kvalitet det är på grundvattnet i området. Hässleholm Miljös egen utvärdering visar att bräddningarna under översvämningen påverkat grundvattnet. Dock hävdar utredaren felaktigt att inga dricksvattenbrunnar finns inom området och menar att den påverkan som skett inte har någon betydelse på lång sikt just eftersom grundvattnet filtreras genom marklagren. Men i området kring reningsverket är grundvattennivåerna höga och marken sandig och genomsläpplig.
Hässleholms reningsverk hade under många år dessutom ett bräddmagasin utan tät botten. Några uppgifter om hur mycket orenat avloppsvatten som infiltrerat därifrån finns inte. Bolaget har nyligen också fått frågor från miljökontoret om infiltration till grundvattnet från Magle våtmark och svarat att man anser sig ha fått rätt att infiltrera 30 miljoner liter per år. När Frilagt frågar bolagets kommunikatör Anton Henryson hur mycket som faktiskt infiltreras blir svaret att det inte går att mäta.
Tvingade kommunen koppla in vatten till grannen
Jan Tillgrens enda kvarvarande granne Linus Jepsson fick kommunalt vatten efter att länsstyrelsen tvingat kommunen att koppla in honom. Det är fem år sedan. Då hade han varit utan vatten i åtta år.
Kommunen och Hässleholms vatten ansåg att han inte skulle ha något vatten eftersom de vill lösa in båda husen på grund av närheten till reningsverket. Men detaljplanen som ska ge kommunen den rätten är fortfarande inte klar och kanske aldrig blir det. I vilket fall har Boverket redan sagt att det inte finns laglig grund för att expropriera bostäderna på grund av närheten till reningsverket. Luktutredningen som kommunen beställde för ett par år sedan för att motivera att bostäderna skulle bort gav inte heller önskat resultat. Det trots att det luktade mer än det skulle eftersom reningsverket bröt mot miljötillståndets villkor om slamhantering, något som ledde till att bolaget i somras dömdes för otillåten miljöverksamhet.
Fastighetsägarna har flera gånger krävt att antingen få vara i fred eller få sina hus inlösta till marknadsvärdet plus 25 procent, enligt expropriationslagen. Men hittills har det inte lett någon vart.
– Det hade varit det bästa, att komma härifrån, säger Jan Tillgren nu och grannen instämmer.
Men han befarar att det kommer att dröja och under tiden anser han att han borde ha rätt till rent vatten. Den rätten bedömde länsstyrelsen också att Linus Jepsson skulle ha eftersom hans brunnsvatten var otjänligt. Ett föreslaget skyddsavstånd till reningsverket var då inte relevant.
Praxis för utbyggnad är egentligen att det ska vara så kallad samlad bebyggelse med 20-30 fastigheter. Men länsstyrelsen slog fast att närheten till andra verksamhetsområden för kommunalt dricksvatten gör att en enstaka fastighet kan kopplas in. I detta fall har andra verksamhetsområden för enstaka fastigheter tillåtits strax intill. Ett av dem omfattar ett numera rivet bostadshus där kommunen nekade en tidigare ägare kommunalt vatten, men efter att ha köpt huset för att hyra ut det ändå drog fram vatten. Ett annat verksamhetsområde gäller reningsverkets egen kontorsbyggnad.
Jan Tillgren har anmält sitt vatten till miljökontoret och även skickat in vattenprovet. Ett tillsynsärende om förorening av vattentäkt har startats.
Men det verkar vara avgjort i förväg att inga åtgärder ska vidtas.
– Vi vill redan nu klargöra att miljö- och stadsbyggnadsnämnden inte kommer att ställa krav på Hässleholm Miljö AB att vidta åtgärder gällande din vattenbrunn eller ansluta fastigheten till kommunalt dricksvatten, skriver miljöinspektören i ett brev till Jan Tillgren.
En remiss har skickats till Hässleholm Miljö som har möjlighet att lämna synpunkter på “klagomålet” senast den 27 november.
Brevet betonar att den som har egen brunn är ansvarig för att vattnet har god kvalitet och är säkert att dricka. Jan Tillgren får veta att miljö- och stadsbyggnadsnämnden inte kan ställa krav på kommunen att ansluta en fastighet till kommunalt vatten. Han hänvisas istället att ansöka hos Hässleholm Miljö.
Kommunens ansvar enligt lagen
Enligt lagen om allmänna vattentjänster är det kommunen som ansvarar för att “ordna vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang om det finns ett behov med hänsyn till människors hälsa eller miljön”. Beslut om verksamhetsområden för vatten och avlopp fattas av kommunfullmäktige. Men en fastighetsägare kan också vända sig direkt till länsstyrelsen som kan tvinga kommunen genom ett föreläggande. Ett avtal om anslutning utanför verksamhetsområde är en annan möjlighet.
– Vanligast är att man först hör med sin kommun. Men man kan också gå direkt till länsstyrelsen och väcka frågan, berättar Åsa Gunnarsson på Havs- och vattenmyndigheten som ansvarar för tillsynsvägledning till länsstyrelserna om hur lagen ska tillämpas.
Hon förklarar att miljökontoret inte kan besluta om anslutning till kommunalt vatten, men brukar höras i sådana ärenden. Miljökontoret har däremot ansvar för tillsyn och utreder vem som eventuellt har orsakat en förorening.
Även Trine Gadmar på länsstyrelsen i Skåne betonar att det är två olika frågor. Hon säger att Jan Tillgren kan vända sig till Hässleholm Miljö, men välkomnar honom också att mejla till länsstyrelsen och skriva att han vill kopplas in på det kommunala vattnet. Hur lång tid det kommer att ta kan hon inte säga i förväg, inte heller om det kan gå snabbare eftersom grannen fått vatten av liknande skäl.
– Jag känner inte bakgrunden och lagstiftningen är ändrad, säger hon.
Den nya lagen säger att kommunen ska ta särskild hänsyn till förutsättningarna att tillgodose behovet genom en godtagbar enskild dricksvattenanläggning. Det innebär en större tonvikt på fastighetsägarens möjlighet att själv lösa problemet.
Trine Gadmar uttalar sig försiktigt om brevet från miljökontoret till Jan Tillgren.
– De kan ställa krav på Hässleholm Miljö i tillsynen. Man kan begära ett beslut och att de motiverar sitt beslut, säger hon.
Ovanligt med avtal om dricksvatten
Stefan Lindgren på Hässleholm Miljö säger att avtalslösningar är ovanliga.
– Vi tecknar något avtal om året, säger han.
Kriterierna för att få ett avtal är, förrutom behovet, mest att de praktiska hindren ska kunna lösas.
– Vi är inte så jätteangelägna att gå över stock och sten och inte gärna över andras fastigheter för att komma fram, säger Stefan Lindgren.
Den som vill ha ett avtal om kommunalt vatten kan skicka in en anmälan via bolagets hemsida.
– Den är inte bindande. Men när vi svarat och talat om vad det kostar och vilka juridiska förutsättningar som gäller får man beställa och då blir det bindande.
Han hänvisar också till miljökontoret när det gäller att bedöma behovet utifrån miljö och hälsa.
– De har den kompetensen, säger han.
”Ville vara tydliga mot fastighetsägaren”
Miljöchef David Lindsjö hänvisar direkt till länsstyrelsen för frågor om vattenanslutning, trots att kommunen alltså har ansvaret.
– Jag anser inte att vi har möjlighet att ställa krav, säger han.
Hur kan ni bedöma det i förväg, enligt brevet?
– Vi ville vara tydliga mot fastighetsägaren i ett tidigt skede så vi inte ger honom falska förhoppningar.
Det enda som kan ändra hans uppfattning är om det kommer in mer information antingen från fastighetsägaren eller bolaget.
Varför fattar ni då inte beslutet direkt så han kan överklaga?
– Just nu gör vi ingen utredning. Den är inte avslutad men vi väntar mer information, säger han.
Jan Tillgren är besviken.
– Det värsta är att de inte vill erkänna att de förorenat vattnet. Det är som om någon stulit min bil och sedan ska jag betala för att få den tillbaka, säger han.
Berit Önell
Läs mer:
2019-11-28 Ja till kommunalt dricksvatten till slut
2024-10-13 Ifrågasatt smittorisk efter översvämningen – bönder ersattes för plöjning och nysådd
2024-10-28 Lagbrott på reningsverket under översvämningen – slapp åtal
2024-11-12 Sällan värdering inför kommunens köp – men de tvingas till dubbla