Det var fullsatt i Farstorps bygdegård på söndagskvällen när bygdens son Ola Engkvist rätade ut frågetecknen om den artificiella intelligensens väsen, dess historia och dess framtid.

Ola Engkvist som är hög chef på Astra Zeneca och professor vid Chalmers har gjort en imponerande karriär inom både akademin och näringslivet i skärpunkten mellan kemi och datorteknik.

Forskningstjänsten vid Cambridge i Storbritannien var särskilt formativ.

– Det var den värsta, ursäkta bästa, forskningsmiljön att verka i om man behöver veta vad som krävs för att bli en av de främsta.

I uppdraget för Astra Zeneca ingår inte minst att arbeta strategiskt för att stärka företagets, och i förlängningen Sveriges, ställning inom området artificiell intelligens.

– Det är viktigt för svenskt välstånd att vi hänger med, säger han.

Kina är duktiga på implementering av AI-teknik, men världsledande är utan tvekan USA, mer specifikt Kalifornien där storföretagen Google, Meta (Facebook) och Microsoft är baserade.

Ola Engkvist hävdar att AI kommer bli lika samhällsomvälvande som datorerna och internet.

– AI är den tredje digitala revolutionen, säger han.

”En (förhoppningsvis) lättsam introduktion till AI” var anförandets titel. Ola Engkvist är på det hela taget positiv till tekniken och dess möjligheter, inte minst inom medicinens område, där han själv verkar.

– Jag är optimist av naturen, säger han.

Utifrån Ola Engkvists yrkesroll är det kanske inte förvånande att han inte är någon domedagsprofet.

Eftersom AI är bra på att upptäcka mönster är tekniken redan mycket bra på att hitta blodproppar och tumörer som människor har mycket svårt att identifiera. Arbetet med att upptäcka eller skapa nya molekyler som kan användas som läkemedel är ett annat område där AI kommer att leda till stora landvinningar.

AI har även stor positiv potential inom miljöarbete, automatisering, riskbedömning, logistik med mera.

Ola Engkvist har dock förståelse för dem som oroar sig, såväl som för dem som avfärdar hela saken.

– Det finns inte mycket som polariserat vanligt folk och forskare så mycket som AI, säger Ola Engkvist.

Falska profetior om en ny tidsålder?

För Ola Engkvist har revolutionen varit ett faktum sedan 2015.

– Det är en fantastisk tid att jobba med detta just nu. Nya idéer kommer nästan dagligen, säger han.

Han avslöjar dock att det inte är första gången det våras för AI och som forskare, investerare och företagare gemensamt förkunnat att en ny tidsålder nalkas.

Begreppet ”artificiell intelligens” myntades 1956. Då trodde många att man med befintlig teknik snart skulle kunna återskapa funktionaliteten hos en mänsklig hjärna. När de förhoppningarna inte infriades ledde det till vad Ola Engkvist kallar en ”AI-vinter”, där de flesta gav upp och tekniken hamnade i vanrykte.

På åttiotalet kom en ny vår, då trodde många man att man skulle kunna skapa intelligens genom komplexa regelsystem. Men även det blev en flopp.

– Det visade sig att det inte fungerar, säger Ola Engkvist.

Det blev vinter igen. Så såg det ut när han själv började med AI kring millenieskiftet.

– Det var ingen som kallade det artificiell intelligens. Det var ett fult ord. Maskininlärning hette det.

Det är den typ av AI-teknik som idag fått stort genomslag. Principen är att ”träna” ett datorprogram, det vill säga låta det pröva sig fram genom ett stort datamaterial. Genom trial and error, ett slags naturligt urval, avgörs efterhand vilka lösningar som får uttryck i den färdiga modellen.

Att teknikens genombrott sker först nu beror enligt Ola Engkvist inte minst på att man nått en kritisk massa datorkraft och att man nu har tillgång till enorma mängder kvalitativa data på internet. Mångmiljardsatsningar på såväl hårdvara som utvecklandet av bättre algoritmer har också spelat stor roll.

Att somliga tog ut segern långt i förskott menar Ola Engkvist är rätt naturligt.

– Det är lätt att överskatta ny teknik på kort sikt, men att underskatta den på lång sikt, säger han.

Det givna exemplet på detta är internet som redan vid 90-talets början spåddes kunna göra hela världen till en liten by. Övertro på tekniken ledde inte minst till den så kallade Dotcom-bubblan i början av 2000-talet.

– Men i det längre perspektivet har internet egentligen levererat vad det lovat. Idag är vi alla uppkopplade, konstaterar Ola Engkvist.

Hur mänsklig är ”artificiell” intelligens?

Maskininlärningen är dock inte nödvändigtvis de vises sten för AI-teknik. Ola Engkvist är skeptisk till tanken om att den skulle kunna skapa ”verklig” intelligens.

– Mycket talar för att nuvarande teknik inte har den förmågan, säger han.

För det krävs sannolikt fler landvinningar.

Det talas dock ofta om ”neuronnätverk” och att maskininlärningen fungerar på liknande sätt som vår egen lärandeprocess.

– Maskininlärning ser samband och förutser nya egenskaper. Djupinlärning är en speciell arkitektur för hur man beräknar detta och som liknar hur neuroner fungerar. Om det är så likt är oklart, men det stämmer att man försöker efterlikna detta.

Modellernas brister märks tydligt i de sammanhang där det blir fel. De producerar hallucinationer och nonsens, eller visar sig oförmögna att dra uppenbara logiska slutsatser. Som att en vit älg faktiskt är en älg, och att det vore olämpligt att köra på den.

– AI har bra minne, men saknar sammanhang och sunt förnuft, säger Ola Engkvist.

Alltså raka motsatsen till oss människor.

Oavsett finns det en sak som människan aldrig kan överlåta till tekniken, nämligen etiken. Det är avgörande inom AI, såväl för hur man hanterar träningsdata, vad modellen används till och vad som händer när något oförutsett sker.

– Vem har ansvaret när något blir fel?

Kommer AI ta våra jobb?

Liksom det finns AI-optimister finns det pessimister. Googles Geoffrey Hilton sade upp sig på grund av de risker han ser med AI, både på kort sikt, som spridandet av desinformation, och lång sikt, när AI blir smartare än människan. Max Tegemark, professor i fysik, som forskar om AI, menar att risken är överhängande att AI så småningom utplånar oss.

Ett mer omedelbart men nog så svårbedömt problem är följderna för arbetsmarknaden. Även här går spekulationerna i olika riktningar.

Det kan inte uteslutas att de jobb som försvinner blir fler än de som tillkommer, men det kommer sannolikt inte bli så stor skillnad som många tror, menar Ola Engkvist.

– Inga direkta framsteg har gjorts inom robotik, konstaterar Ola Engkvist.

Enligt somliga ekonomer kommer AI bara att påverka världsekonomin på marginalen.

Programmerarna är en yrkesgrupp som uppenbart påverkas av utvecklingen. Men även inom detta område är följderna inte helt uppenbara.

– Med AI som hjälpmedel kan en programmerare göra så mycket mer. Det kan bli att det behövs fler programmerare än tidigare för att göra saker som tidigare inte ens var möjligt, säger Ola Engkvist.

Frisk diskussion

Efter sitt femtio minuter långa anförande svarade Ola Engkvist på åhörarnas frågor.

Hur menar du att AI kan hjälpa till att rädda miljön?

– Med AI kan vi hitta nya material och energibesparingar.

– Effektiviseringar och optimering av system är något AI är bra på.

Vad kan du säga om humor och ironi i förhållande till AI?

– Modellerna har svårt för humor, eftersom de inte har något sunt förnuft. Men de har ändå blivit bättre på det efterhand.

Kan AI ersätta djurförsök?

– Digitala kloner av människokroppen är väldigt mycket science fiction.

– Kroppen är komplicerad, och det är mycket vi inte förstår hur det fungerar. Vi kommer inte dit de närmaste åren.

AI används för att förvilla och bryta ned människor psykiskt genom propaganda. Används den också konstruktivt, som mot psykisk sjukdom?

– Det finns i alla fall ett par företag som tagit fram appar för det.

För den som är mer intresserad av AI-teknikens möjligheter rekommenderar Ola gratiskursen Starta din AI-resa eller Peter Gärdenfors bok Kan AI tänka.

Föreläsningen var den andra av tre programpunkter på Farstorps föreläsningsförenings höstschema. Nästa tillfälle blir den 17 november, 18:00, då Uno Johansson berättar om och visar bilder från en ”Gammalsvenskby i Ukraina”.

Jonathan Önell