BioaktuellaSå länge hjärtat slårutspelar sig på ett vårdboende mitt under pandemin. Kan en sådan film vara sevärd? Absolut! Den har en hel del viktigt att säga till oss alla, men den är dessutom riktigt spännande.

Att filmmakarna lyckats med detta kan de till stor del tacka Bianca Kronlöf för, som spelar huvudrollen.

Vårdbiträdet Hanne trivs tillsammans sina demenssjuka på äldreboendet. Men så kommer coronaepidemin smygande. Plötsligt befinner sig vårdboendet i en situation med akut brist på skyddsutrustning och personal. Smittan drabbar de redan bräckliga vårdtagarna. Besöksförbud införs. Men utåt kommunicerar det privata vårdbolaget att allting är under kontroll.

Hanne blir alltmer frustrerad över bristerna. När hon inser att hennes närmaste chef varken agerar tillräckligt kraftfullt eller är uppriktig, kan hon till sist inte vara tyst. För sina vårdtagares skull måste hon gå ut i media. Att Hanne väljer att följa sitt samvete måste vara det enda rätta? Men det visar sig få allvarliga konsekvenser både för henne själv och andra inblandade. När någon visar civilkurage, hur angeläget det än är, blir man kanske beundrad – men knappast populär och omtyckt av alla.

Filmen ger en realistisk bild av äldreomsorgen, av personal som verkligen vill göra allt de kan för dem de vårdar. Stressen finns där, men också de där korta stunderna när Hanne hittar tid till att förgylla den grå vardagen för sina åldringar. Här tecknas porträtt av demenssjuka som visserligen är vimsiga, men samtidigt så charmiga. Dessutom skildras de anhörigas situation, inte minst deras frustration när de inte längre blir insläppta på boendet, på grund av förmodad smittorisk.

Artisten Eric Bibb gör en minnesvärd roll som den åldrade artisten. Trots sina kroppsliga begränsningar och ett sviktande minne, kan han fortfarande hantera sångrösten och gitarren. I musiken hittar han och Hanne varandra, de korta stunder då inte vårdsysslorna kallar på henne.

Tyvärr visas denna sevärda och tänkvärda film inte i Hässleholm. Parkbiografen meddelande mig att den är för smal för att visas här. Jag delar inte alls den uppfattningen. Det är en film som många borde se och lära av. Inte minst beslutsfattare inom vård- och omsorg.

Urban Önell

Så länge hjärtat slår har inspirerats av verkliga händelser som skildrats i radiodokumentärenDet illojala vårdbiträdetsom sändes i P1. Det programmet handlar om Sabbatbergsbyns vårdboende i Stockholm som drivs av Attendo. Vårdbiträdet Stine Christophersen utnyttjade sin grundlagsskyddade meddelarfrihet för att kontakta media och slå larm om bristerna inne på vårdboendet där hon arbetade. För den sakens skulle ville arbetsgivaren bestraffa henne. Detta i strid med det grundlagsskyddade repressalieförbudet, som gäller i all offentligt finansierad verksamhet. Radiodokumentären, som nominerades till en guldspade 2021, går att lyssna på här:

https://poddtoppen.se/podcast/302534426/p1-dokumentar/del-12-det-illojala-vardbitradet

Uppdatering 2024-11-20: Cheferna döms i Högsta domstolen
Stine Christophersen, som utnyttjade sin demokratiska rättighet att slå larm om brister på det vårdhem där hon arbetade, får rätt i Högsta domstolen. Cheferna på Attendo som gav henne en erinran för att hon gick ut i media döms till dagsböter.

Offentligt anställda har grundlagsskyddad rätt att yttra sig i media. Men eftersom Stine Christophersen arbetade på ett privat vårdbolag är det istället den relativa nya lagen om meddelarskydd i vissa verksamheter som tillämpas. Den lagen är överordnad gängse lojalitetsförpliktelser som gäller i privata företag.

Läs mer här: https://www.dn.se/sverige/hogsta-domstolen-ratt-av-stine-att-larma/