INSÄNDARE. Som före detta chef för ekonomi, system och teknik på omsorgsförvaltningen i Hässleholms kommun så blir jag bedrövad när jag läser tidningsartiklar och återigen möts av bilden av en förvaltning som leker med människoliv och skattebetalarnas pengar. Så mycket lidande och så mycket pengar som kastas i sjön på grund av bristande ledarskap och en orättvis personalpolitik. Det har dessutom lett till en mycket ansträngd arbetsmiljö och rubbat arbetstagarnas rättigheter. Det är inte alls konstigt att Hässleholms omsorgsförvaltning har svårt att rekrytera personal, medan grannkommunerna inte har det problemet i samma utsträckning.

De senaste tre åren har omsorgsförvaltningen blivit alltmer benägen att inskränka medarbetarnas lagstiftade rättigheter. Flera har anklagats på falska grunder, tvingats säga upp sig och jobba övertid utan ersättning. Dessutom har flera anmälningar mot chefer aldrig utretts. Brott har begåtts mot anställnings- och kollektivavtal, grundlagen, arbetstidslagen och arbetsmiljölagstiftningen.

Till bristen på respekt för medarbetare, lagar och regler, kan läggas attityden om att glida på sanningen som borde besvära politikerna i Hässleholms kommun. Revisionerna har också lyft upp detta i vårens revisionsrapport där de skriver:

ANNONS

”Trots verksamhetens beskrivning av att köp utanför avtal numera endast sker i undantagsfall indikerar stickprovsgranskningen att en övervägande del av inköp av bemanningstjänster under 2023 gjorts utanför avtal.”

Sådana tendenser kommer alltid att ha allvarliga finansiella och etiska konsekvenser för kommunen, eftersom de genomsyrar tjänstemannaförslagen och gör det omöjligt för politiker att fatta korrekta beslut.

Jag har själv drabbats av den orättvisa personalpolitiken och fick en obefogad skriftlig varning som grundar sig på bristen på respekt för lagar och attityden att glida på sanningen. I stället för att hålla sig inom de ramar som lagen anger, har kommunens HR-chef visat sig oroväckande lyhörd och låtit sig påverkas av påståenden från den dåvarande omsorgsförvaltningschefen och avdelningschefen. Beslutet om tilldelning av skriftlig varning grundade sig enbart på påståenden från dessa två chefer. Ingen har kontrollerat sanningsenligheten i deras påståenden. Någon utredning genomfördes aldrig.

För ungefär ett år sedan lämnade jag in en begäran om att ompröva varningen eftersom arbetsgivaren inte hade uppfyllt rättssäkerhetskraven. Arbetsgivaren har enligt grundlagen en skyldighet att utreda och bevisa det som läggs någon till last, även när det gäller skriftliga varningar. Jag har fortfarande inte fått svar på min begäran och nyligen fick jag veta att den inte ens har registrerats av kommunen. Mitt ärende har blivit som en pingisboll som ingen vill ta ansvar för. En JO-anmälan om detta är redan inlämnad och jag är beredd att gå vidare om det behövs.

Jag är ingen rättshaverist men om inte jag som har både kompetens och kurage bestrider flagranta lagbrott, vem ska då våga göra det? Jag kommer alltid att kämpa för mina och andras rättigheter. Men jag trodde aldrig någonsin, att mina motståndare skulle vara tjänstemän i en av värdens mest demokratiska rättsstater där det är grundlagsfäst att myndighetsutövningen ska präglas av saklighet, opartiskhet och att alla ska vara lika inför lagarna.

Jag vill påminna omsorgsnämnden om att de stod upp och applåderade när jag presenterade ekonomirapporterna. Jag var alltid väl förberedd och jag lämnade alltid mina rapporter i god tid. Att vakta skattebetalarnas pengar i er kommun där en bristande personalpolitik råder, visade sig vara ett mycket riskfyllt uppdrag. Detta har jag aldrig upplevt tidigare. Som ekonomichef har jag många gånger påpekat brister i organisationer men jag har aldrig tidigare känt den utsattheten som jag upplevde i er kommun. Mina problem började i samband med att jag ifrågasatte de höga kostnaderna för bemanningstjänster, en fråga som nu återigen är högaktuell. Det är något som kommunens politiker allvarligt borde fundera på.

Geanina Jonsson