Det blev lite OS-glans när 200 barn och ungdomar var med och invigde en ny brottarmatta i sporthallen i Hästveda på fredagskvällen. De fick inleda sitt sommarläger med att träffa både Johanna Lindborg från Helsingborg, nyss hemkommen från sin OS-debut i Paris, och Ida-Theres Nerell, som tidigare tävlat för Hästveda brottarklubb och deltagit i två OS. Mattan har till största del bekostats av Sparbanksstiftelsen och ska användas av alla brottarklubbar i kommunen vid tävlingar. Men den tävlingsmatta som Hässleholms kommun köpte till klubbarna för över 20 år sedan behöver också bytas ut, något som kommunens företrädare hittills varit ointresserade av.
Invigningsbandet klipptes av Sparbanksstiftelsens Tomas Jensen, chef för Sparbanken Skåne i Osby. Stiftelsen har bidragit med 115 000 kronor till tävlingsmattan och skänker dessutom 24 000 kronor till klubben för tävlingskläder och annan utrustning. Hästveda Brottarklubb får själva betala 7 000 kronor för mattan.
26-åriga Johanna Lindborg, som började träna brottning som sexåring, berättade för lägerdeltagarna om sin väg till OS. Hon uppmuntrade dem att skaffa förebilder, tro på sig själva och träna målmedvetet.
– Min idol är du, sa en liten flicka.
28 OS-guld i brottning till Sverige
Johanna Lindborg nådde ett av sina mål när hon kvalificerade sig till OS i Paris, men hon förlorade i åttondelsfinal.
– Jag hoppas komma ännu längre om fyra år, sa hon.
– Om man vill bli absolut bäst kräver det mer. Man kommer till vägskäl och måste göra val. Oavsett om ni satsar på brottningen i framtiden eller inte, utmana er själva och gör rätt val! Funkar inte plan A så finns alltid en plan B.
Hon utmanade också barnen och ungdomarna på en frågesport om brottning. De lyckades svara på alla frågor, bland annat visste någon att Sverige tagit 28 OS-guld i brottning och någon annan att Ida-Theres Nerell deltog i OS redan 2004. Alla som svarade rätt fick en tröja.
Agne Nilsson, ordförande i Hästveda brottarklubb sedan 1968, är en av alla frivilliga som arbetar med lägret. Han berättar att det så kallade allianslägret hållits varje år sedan 1974.
Ett brottarläger som växt
Hästveda har en del fördelar som lägerplats, inte minst att brottarklubben förfogar över tio stugor i Barnens by där deltagarna kan inkvarteras.
Först var det bara medlemmar från klubbarna i Hässleholms kommun på lägren.
– Sedan har det växt och växt. I år kom även Örgryte IS från Göteborg till Hästveda.
De flesta av deltagarna kommer från Skåne, men även Blekinge är representerat. I år är 199 deltagare anmälda. Därutöver medverkar ett 50-tal ledare.
– Alla klubbar måste skicka minst en ledare, säger Agne Nilsson.
Men på torsdagen var det bara fyra Hästvedaledare som slet med att få de sex stora brottarmattorna på plats. Särskilt den äldsta mattan är tung att hantera.
– Varje del väger 15 kilo och det är 50 delar på en matta, berättar Agne Nilsson.
Den nya mattan är lättare och mer praktisk att flytta mellan tävlingarna. Hästveda brottarklubb äger nu den, men med förbehåll från Sparbanksstiftelsen om att den ska få användas av alla brottarklubbarna i kommunen, vilket är så det redan har fungerat i många år.
Agne Nilsson är glad efter invigningen när allt är på plats i sporthallen som är fylld av barn och ungdomar i åldrarna 7-17 år.
– Det är skitkul, säger han.
Kommunen känns inte vid utsliten matta
Men han är besviken på det han uppfattar som kommunens totala ointresse för klubbens verksamhet. Klubben ansökte i våras om utbyte av den tävlingsmatta som kommunen köpte till brottarklubbarna 2002-2003 och som nu är totalt uppsliten. Kultur- och fritidsnämnden sa i juni nej med motiveringen att kommunen inte ger bidrag till verksamhetsutrustning.
– Vi anser inte att mattor är verksamhetsutrustning. Gräset ligger väl på fotbollsplanerna, vatten finns i bassängerna och is i ishallarna utan att föreningarna betalar, säger Agne Nilsson.
Klubbarna vill att kommunen bekostar en likadan matta som den som Sparbanksstiftelsen nu sponsrat.
– Vi har till och med erbjudit dem att få kommunens logga på den, säger Agne Nilsson.
Klubben har också fått besked om att kommunen inte anser sig äga mattan utan att den har skänkts till klubbarna.
– Till vem, undrar Agne Nilsson.
Han har ingen kännedom om att den skulle ha skänkts till Hästveda brottarklubb och det har inte heller funnits någon gemensam organisation som kunnat ta emot gåvan. Han har haft kontakt med de tjänstemän på kommunen som hade uppdraget att beställa mattan och betala den. Den skulle användas av de sju brottarklubbarna och däremellan förvaras i Hästveda.
Klubben har också försökt få hyran av lokalen i sporthallen nedsatt från cirka 30 000 kronor per år till hälften eftersom skolan använder och sliter på utrustningen.
– Kostnaderna för hyra och städning är så höga att vi hade kunnat hyra en hel idrottshall som var städad, säger Agne Nilsson.
Kommunen menar att klubben får kräva hyra av skolan.
Brottarklubben har också vänt sig till kommunledningen och vädjat om stöd, bland annat med motiveringen att verksamheten ger marknadsföring och intäkter till kommunen. Kommunstyrelsens ordförande Lena Wallentheim (S) har tidigare inte svarat på klubbens mejl, men träffade Agne Nilsson på Hästveda marknad och lovade då att återkomma i augusti. När Frilagt kontaktade henne på torsdagen hade hon fortfarande inte svarat klubben, men på torsdagseftermiddagen svarar hon i samma ordalag som kultur- och fritidsnämnden och hänvisar frågan tillbaka dit.
Agne Nilsson, själv tidigare varit politiskt engagerad i kommunen för Centerpartiet, är förvånad över bemötandet.
– Men vi ger oss inte, säger han.
Frilagt får inte heller mycket svar av ansvariga politiker.
– Jag sa till Agne att jag måste kontrollera med förvaltnmingen och har nu stämt av med dem och kommunen äger inte någon matta och mattan är verksamhetsutrustning, skriver Lena Wallentheim i ett sms.
– I min värld är brottarmattor annorlunda än fotbollsplaner och vatten, säger Connie Asterman (S), ordförande i kultur- och fritidsnämnden.
Enligt Connie Asterman lämnade kommunen över alla brottarmattor till klubbarna att själva äga.
– I samband med det fick de också 25 000 kronor vardera, säger hon.
– Men jag förstår att de känner sig förfördelade.
Hon säger att det finns protokoll och lovar på torsdagen att leta fram dem. Men hon återkommer varken under torsdagen eller fredagen.
Text och foto: Berit Önell