Gruppen-3a-328x120

Villaägare annekterar kommunal mark vid strandområden – kommunen hjälper till

Villaägare annekterar kommunal mark vid strandområden – kommunen hjälper till

På en jordplätt nedanför en privat fastighet i Vittsjö finns en glänta där kommunen inte sköter skattebetalarnas skog. Istället röjer de undan den så att villaägaren får fin sjöutsikt och framkomlighet till stranden. På samma kommunala fastighet ligger flera olagliga anläggningar: strand, stenläggning, båt och gunga. Det är annektering och egenmäktigt förfarande. Men det besvärar kommunen inte ägaren med när de kommer för att sköta hans inofficiella bakgård. Nu ligger huset ute till försäljning – till rejält överpris.

Detta är bara ett av många exempel på hur husägare annekterar attraktiva strandområden, av allt att döma med kommunens goda minne.

Husägaren erkänner ingen inblandning i att kommunen gynnat honom. Tekniske chefen Mats Svensson lovar att undersöka vad de egentligen håller på med efter semestern. Nämndens ordförande Urban Widmark (M) ger inga relevanta svar på Frilagts frågor.

Villaägare röjer undan växtlighet för att skapa fin utsikt, ställer båtar och anlägger privata stränder och bryggor. Dessa olagliga anläggningar driver upp husens värde, till stort gagn för husägarna men på bekostnad av såväl allemansrätt som djur och natur, intressen som kommunen enligt jordabalken och strandskyddet är förpliktigade att försvara.

ANNONS

Annons om att annonsera i Frilagt

Sådan olovlig användning och direkt annektering av stränder är något som Hässleholms kommun länge sett mellan fingrarna med. Som Frilagt tidigare rapporterat arbetade kommunen tills nyligen inte aktivt med tillsyn. Fortfarande ligger hundratals ärenden utan åtgärd.

Många båtar ligger olagligt på kommunens mark i strid mot både strandskyddet och jordabalkens bestämmelser. Bild: Jonathan Önell.

En möjlig förklaring till förfarandet kan vara att strandskydd och allemansrätt inte prioriteras, en annan att många politiker och tjänstemän sympatiserar, inte minst eftersom en del bor vid en sjö. Det finns också alltid en frestelse att utnyttja sin ställning för att hjälpa privatpersoner, det vill säga korruption.

Den kommunala fastigheten Vittsjö 108:1 är ett exempel. Den utgörs mestadels av skog och löper inte minst mellan privata fastigheter och de förbundna sjöarna Oresjön, Pickelsjön och Vittsjön.

Några nyttjandeavtal som involverar fastigheten finns inte. Ändå syns massor med båtar på flygfoton, och även bryggor och privata stränder har anlagts på marken.

Frilagt beger sig på husvisning på Ringvägen Ringvägen 16 i Vittsjö. Huset marknadsförs av mäklarfirman Bjurfors som en ”sjönära idyll” med ”totalt sjöläge” och ”en av de bästa tomterna runt sjön”.

Annonsen ligger ute på Hemnet. Utropspris 3,5 miljoner, taxeringsvärde 1,4 miljoner.

Själva huset, som är en utbyggd sommarstuga ursprungligen byggd på 40-talet, är inte i den prisklass som annonsen gör gällande. Det är däremot sjöutsikten, tack vare att växtligheten på kommunens mark nedanför fastigheten mot sjön, cirka 40 meter, som egentligen borde vara skog, ständigt hålls i schack, av allt att döma av kommunen själv.

Tack vare stenläggningen är framkomligheten god nedför sluttningen mot sjön.
Någon har anlagt en privat sandstrand som utan tvekan bryter mot strandskyddet.
Det förefaller som att båt ingår vid husköpet, liksom en gunga, som hänger i ett av kommunens träd.

Mäklaren Pontus Andersson förutsätter att kommunen hanterar skötseln av sluttningen ned mot sjön. Vad gäller anläggningarna tror han inte att nuvarande ägare har med saken att göra.

– Det var nog förra ägaren, säger han.

Samtliga anläggningar på fastigheten är olagliga. Men knappast uppseendeväckande, många gör likadant.

Ägaren har aldrig varit där, ingen äger båten

Birger Gustafsson, som äger huset på Ringvägen 16, säger att han inte har haft något att göra med anläggningarna på kommunens mark.

– Jag har aldrig varit nere vid vattnet, säger han.

– Jag köpte huset för 25 år sedan och då låg de stenarna där. Vi har inte bott där, vi har haft det uthyrt i mer än tio år.

Birger Gustafsson har aldrig ägt båt, och vill inte heller tro att den skulle tillhöra hyresgästen.

– Det är möjligt den låg där när vi köpte huset för 25 år sedan, säger han.

– För min del får kommunen gärna ta den.

Fastigheten ägs av hans företag Mellomsjö AB, som egentligen sysslar med chefsrekrytering. Han har ingen uppgörelse med kommunen om skötsel av växtlighet.

– Kommunen brukar gå där och röja, med visst mellanrum. Det är möjligt att min hyresgäst bad kommunen att ta något extra vid något tillfälle, men det har varit öppet ner mot sjön hela tiden, i alla fall när vi köpte år 1999.

Den fina utsikten lär ha garanteras av kommunen på skattebetalarnas bekostad i många decennier.

Han tycker att Frilagt borde fokusera på viktigare granskningar.

– Kommunen har inte obegränsat med resurser. Det är viktigare att vård, skola och omsorg fungerar än att de tar bort några stenplattor.

Kommunen vet inte vad den gör

Tekniska nämndens ordförande Urban Widmark (M) vill bara svara på Frilagts frågor via mejl, med hänvisning till att han är på semester. På Frilagts raka, skriftliga frågor om kommunen känner till och har kontroll på problemet levererar han bara ickesvar.

– Om privatpersoner eller näringsidkare vill nyttja kommunal mark måste de teckna nyttjanderättsavtal eller arrendeavtal med kommunen. Kommunala tjänstemän kan inte i ingå muntliga avtal med privatpersoner eller företag gällande detta, säger han.

– Då jag saknar detaljkunskap i dessa frågor så får jag be dig att kontakta ansvariga tjänstemän på Tekniska förvaltningen.

Bilden visar Urban Widmark.
Urban Widmark (M), har inget att tillföra i frågan. Foto: Urban Önell

Mats Svensson är förvaltningschef på Tekniska förvaltningen.

Ger ni folk tillåtelse till att använda kommunal mark?

– Det är inget som jag vet att vi har gjort, eller lagt så mycket fokus på. Sen är det förståeligt att man vill fixa till. Jag skulle behöva kolla med någon på mark och exploatering, säger han.

Är det ens tillåtet för er att bevilja sådant?

– Realistiskt talat kan jag nog säga att man bara gör det. Min pappa bodde vid Sparrsjön, och man la bara båtar där, man hade inget tillstånd. Men vi har nog ingen direkt uppföljning på det.

Mats Svensson, teknisk chef i Hässleholms kommun.
Mats Svensson, teknisk chef i Hässleholms kommun.Foto: Lotta Persson

Ni har inte koll helt enkelt?

– Nej, det är mycket sjöar och mark, det skulle vara om någon är där och röjer.

När jag var på husvisning var det röjt på marken.

– Det borde vara vi. Det får andra absolut inte göra på kommunens mark, men jag vet att vi gjort en del naturåtgärder där vi röjt buskar och sly. Sen stör sig folk på att det ligger kvar, men det är för naturens skull och alla möjliga insekter. Det sköts enligt en skogsbruksplan.

Det här gör ni rutinmässigt. Borde man inte märka att folk annekterat kommunens mark när man gör de här åtgärderna?

– Jo. Det tycker man nog. Det är ju någon kille eller tjej från driften som varit ute… Nej, där har vi haft dålig koll, det kan jag nog erkänna.

Om du går in på Eniro, eller motsvarande, kan du se på deras flygfoton att det ligger massor med båtar och annat på kommunens mark.

– Nej, men absolut, vi borde göra någon sådan runda efter semestern. Kolla vilka som gör det och i vilken omfattning.

– Det är absolut inte okej att man tar mark i anspråk som man inte har rätt till. Det är kommunal mark som är till för allmänheten.

Har ni sett mellan fingrarna om det här?

– Det är inget man tänkt på helt enkelt.

Kan ni göra något?

– Vi hade ett fall för ett antal år sedan vid Luhrsjön. En person sågade ner rätt så många träd. Det blev dyrt för honom, kan jag ju säga. Det var en juridisk fråga, han fick bekosta det. Men det var ju grovt. Om någon gjort mindre saker kan det vara svårt att upptäcka.

Husägare har mycket att vinna på att göra intrång på kommunal mark. Stora pengar.

– Nu efter översvämningarna blir det nog mycket att följa upp på av det slaget. Folk kommer vilja säkra sina fastigheter, och det är förståeligt, men de får ju inte stänga av mot sjön så att det hindrar folk att komma fram, eller att göra vattenavledning in på någon annans mark.

Troligen inte straffbart

Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Lunds universitet, är kritisk till Hässleholm kommuns bristande hantering.

– Det blir problematiskt när man kan slå ut allemansrätten på det här olagliga sättet, säger han.

– Man skall skydda djur och växter, det är därför man har ett starkt strandskydd. Det är kommunens uppgift att se till att det inte blir så här, att man lägger under sig kommunal mark som ingår i strandskyddet. Det är kommunen, som i sin passivitet, inte gör vad den skall.

Olle Lundin. Bild: Berit Önell.

Tjänstemännen lär dock inte drabbas av några konsekvenser för sin slapphänthet.

– Det skall väldigt mycket till. Visst finns det en skyldighet från kommunen att sköta det här, men för att någon skall åtalas för tjänstefel har vi lagt ribban mycket högt i Sverige. Så att utkräva ansvar det tror jag inte är aktuellt.

Har husägarna inte gjort något verkligt allvarligt har de inte heller mycket att oroa sig för.

– Det som kan hända är att kommunen säger åt dem att de får ta bort de här grejerna.

Jonathan Önell

RÄTTELSE: I en tidigare version av artikeln stod att Urban Widmark (M) intervjuats av Norra Skåne trots semester, något han inte var villig att göra för Frilagt. Detta var felaktigt. Intervjun som publicerades i Norra Skåne den 17 juli hade i själva verket ägt rum flera månader tidigare.

Läs mer:
2021-04-17 Fritt fram för svartbyggen och ockupation av stränder

Uppskattar du Frilagt?
Frilagt behöver ditt stöd för att fortsätta granska!

Bankgiro: 
597-6535
Konto: 8403-8, 33 403 635-7
Swish: 0708938399
Kontakt: prenumeration@frilagt.se