Avancerade specialistsjuksköterskor skulle kunna förbättra den svenska hemsjukvården för äldre, fylla gapet mellan läkare och vanliga sjuksköterskor och erbjuda en karriärväg för sjuksköterskor. Det visar doktorsavhandlingen som Birgitta Ljungbeck, Hässleholms kommuns medicinskt ansvariga sjuksköterska, arbetat med i sex år. Hennes forskning har fått uppmärksamhet på nationell nivå och hon hoppas att den ska bli ett stöd för vidare dialoger och beslut om den nya sjuksköterskerollens framväxt i Sverige.

Ämnet är i högsta grad aktuellt. Behovet av medicinsk kompetens inom svensk äldreomsorg har diskuterats mycket de senaste åren, inte minst på grund av missförhållanden som uppdagades under pandemin. I Hässleholm har Inspektionen för vård och omsorg kritiserat en bristfällig patientsäkerhetskultur kopplad till sjuksköterskerollen.

Ska inte ersätta läkare

Birgitta Ljungbeck, 52, betonar att de avancerade specialistsjuksköterskorna inte ska ersätta läkare utan vara ett komplement i vårdteamet. Hon skriver i sin avhandling att de är “bryggan mellan dessa båda discipliner för att föra samman omvårdnad och medicin till en helhet utifrån ett person-centrerat och holistiskt förhållningssätt”.

Hon förklarar att de därmed tillför kvalitet för patienterna med bland annat ökad tillgänglighet till sjukvård, högre kontinuitet, personcentrerad vård och minskat antal sjukhusinläggningar och återinläggningar.

– Vi skulle få en helt annan och effektiv vårdkedja.

– Det är framförallt två perspektiv jag lyfter fram: det behövs en utökad kompetens i den kommunala primärvården. Man hänger inte med där och det gäller också att behålla duktiga sjuksköterskor, säger hon.

Hon förklarar att studier från andra länder visat att den nya sjuksköterskerollen förstärker patientsäkerheten, bland annat genom handledning av de andra i vårdteamet så att både kompetens och trygghet ökar.

Hon nämner den så kallade omställningen till god och nära vård, en överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och regioner, SKR, om en mer personcentrerad hälso- och sjukvård med större samverkan mellan kommuner och regioner. Den handlar också om att primärvård och kommunal omsorg ska samverka med avancerad sjukvård.

– Nationella rapporter lyfter att det inte går framåt i den takt som är nödvändig, säger Birgitta Ljungbeck.

En ny karriärväg

Hon är övertygad om att den nya sjuksköterskerollen också kan motverka svårigheterna att rekrytera och behålla kompetens genom att ge en ny karriärväg.

– Kompetensförsörjningen är en av de absolut viktigaste frågorna.

– Idag kan erfarna sjuksköterskor bli MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) eller chefer. Men kompetensen behövs egentligen ute i det patientnära arbetet.

Rollen som avancerad specialistsjuksköterska i vården av multisjuka äldre utvecklades redan under 1960-talet i USA och finns idag i flera andra länder. I Sverige har de försök som gjorts hittills inte lett så långt. Enligt Birgitta Ljungbeck beror det mycket på att det inte funnits nationella riktlinjer för rollen.

Redan 2004 hörde hon själv talas om avancerade specialistsjuksköterskor för första gången. Flera försök har gjorts runt om i landet, men lagts ned igen.

– Men rollen har utvecklats i ett par lokala kontexter. Linköpings universitet har lyckats med en utbildning där man utvecklar rollen inom kirurgi, förklarar hon.

Hon har nu gått hela vägen från vårdbiträde – via undersköterska, sjuksköterska, specialistsjuksköterska inom äldrevård och därefter ytterligare utbildning på mastersnivå – till doktorsexamen.

Arbetade mer holistiskt

Hon har också själv provat på att jobba i rollen som avancerad specialistsjuksköterska, under två år innan hon blev medicinskt ansvarig sjuksköterska. Hon arbetade då i hemsjukvården i Hässleholm med en läkare på Vänhems vårdcentral som mentor. Vissa juridiska hinder fanns, exempelvis för förskrivningsrätten. Annat, såsom sårodlingar, kunde hon komma överens med läkaren om.

– Jag kunde arbeta mer holistiskt. Till exempel om Agdas ben inte ser ut som vanligt, vad kan jag göra? Behöver jag ta en sårodling och eventuellt sätta in antibiotika? Som avancerad specialistsjuksköterska hade jag haft kompetensen att göra det, men inte som grundutbildad eller specialistutbildad även om de har en begränsad förskrivningsrätt .

– I denna roll kan jag bedöma och välja om jag ska sätta in antibiotika eller vänta och jag kan följa upp dagligen. Det är ju inte busenkelt att få tag i en läkare. Man ska kontakta en vårdcentral och sjuksköterska där först och det händer saker emellan. Det finns fall där vi inte fått tag i läkare och patienten har blivit så försämrad att den fått läggas in på sjukhus.

Hennes examensarbete på mastersnivå handlade också om rollen som avancerad specialistsjuksköterska. Hon fick då en artikel om det publicerad i en vetenskaplig tidskrift.

– Den dagen jag fick den publicerad var jag stolt. Jag fick blodad tand, jag kände att jag inte var färdig med det här, berättar hon.

Arbetsgivaren betalade

Hon vände sig då till sin arbetsgivare och fick möjlighet till betalda doktorandstudier på halvtid kombinerat med arbete på halvtid. Det är hon väldigt glad och tacksam för.

Genom kommunens avtal med Malmö universitet fick hon möjlighet att välja sitt eget ämne. Annars hade hon fått söka en doktorandtjänst, troligen med ett befintligt projekt.

Hon hade åtta år på sig för sin avhandling men blev färdig på sex år.

– Jag tycker om att ha många bollar i luften, säger hon.

Nationell förankring ger acceptans

Hennes slutsats efter att nu grundligt ha studerat rollen ur flera aspekter är att det behövs en nationell förankring.

– Annars blir det kanske bara att de får lite utökade befogenheter men inte den status och acceptans för den nya rollen som är viktig, säger hon.

Hon har fått gehör för detta hos Svensk sjuksköterskeförening som hon samarbetat med under doktorandtiden. Tillsammans med föreningen och facket Vårdförbundet var hon vid två tillfällen på möten i riksdagen där hon också träffade riksdagsledamöter från socialutskottet. Tillsammans med dem har hon tagit fram en publikation om vilken nytta avancerade specialistsjuksköterskor skulle göra för patienter och närstående.

Hon har även deltagit i möten med Nationella vårdkompetensrådet och talat om den nya sjuksköterskerollen vid ett Teamsmöte inför äldre- och socialminister Anna Tenje. Ministern skickade också blommor och gratulerade till disputationen som hon kunde följa digitalt.

– Det var lite målet för mig att väcka nationell uppmärksamhet, säger Birgitta.

Både verksamheten och det akademiska

Hon hoppas att få arbeta vidare med forskning på något sätt inom sin tjänst i kommunen där det inte finns mycket akademisk tradition.

– Vi måste våga börja prata om forskning och utveckla forskningsanknytning i kommunerna, säger hon.

Det kan handla om olika projekt för att förbättra äldreomsorgen. Stjärnmärkning av äldreboenden som uppfyller vissa krav har påbörjats i Hässleholms kommun och är enligt Birgitta Ljungbeck en bra början.

– Vi ska utvärdera om märkningen fått effekt, jag ska göra en liten observationsstudie om det till hösten. Kanske kan jag också skriva fram en studie som kan bli publicerad, säger hon.

Före publicering granskas en studie noggrant. På det sättet får den hög trovärdighet.

– För mig är det optimala en fot i verksamheten och en i det akademiska, säger Birgitta Ljungbeck.

Hon disputerade vid Malmö högskola den 24 maj, men doktorshatten får hon först den 25 oktober vid en högtidlig ceremoni på Malmö Live.

Dessförinnan blir det lite semester för bondtösen Birgitta, ursprungligen från Aska utanför Norra Sandby. Nu är hon bosatt på gård i Skoglösa med spannmålsodling och kycklinguppfödning, har man och tre barn, varav två bor hemma.

– Familjen tycker att det är skönt att jag är klar nu, säger hon.

Själv tycker hon att det känns konstigt att det är över.

– Jo, jag har lagt ner mycket tid. Men nästan ända sedan jag blev färdig sjuksköterska har jag läst någon kurs per år.

Text och foto: Berit Önell