INSÄNDARE. Sverige har varit ett, ur många aspekter sett, gott samhälle med laglydiga medborgare respekterande lag och ordning. Det samhälle vi nu ser förskräcker.
Det huvudlösa politikerbeslut som år 2015 ledde till att cirka 165 000 människor (flertalet utan flyktingskäl) okontrollerat välde in över våra gränser har fått konsekvenser. Resultatet av de kulturkrockar vi nu ser är otvetydigt. Politikerdrömmar om det mångkulturella samhället politikerna påtvingat oss ser vi nu resultatet av. Att media i många fall av oförnuft, rent oförstånd, naivitet eller vad det nu kan vara under lång tid undvek att rapportera om alla de problem inflödet av människor med exempelvis annan kulturbakgrund förorsakat är en allvarlig del av problematiken. Här skall särskilt SVT och SR nämnas.
Nå, idag ser vi i vårt land en maffialiknande våldsstruktur innebärande mord på öppen gata, sprängningar i bostadsområde och för landet skadlig grov organiserad ekonomisk brottslighet.
ANNONS
I en demokratisk stat förutsätts medborgarna kunna röra sig fritt och i trygghet på gator och torg. I delar av vårt land saknas dessa förutsättningar. Polisen-ordningsmaktens våldsmonopol är satt ur spel. Vi ser i det vi kallar vår demokratiska stat en konkurrerande femte kolonn eller ska vi kalla fenomenet en stat i staten.
Att Italien hade en ”stat i staten” utövande våldsmonopol blev på 1920-talet fascistdiktatorn Mussolini varse. Mussolini planerade en resa till Sicilien och säkerhetsarrangemang förbereddes. Den ”regerande” sicilianska maffian lät förstå att sådana var obehövliga. Mussolini blev medveten om statens frånvaro på Sicilien. Han tillsatte i raseri 1925 en man vid namn Cesare Mori till prefekt i Palermo med uppdrag att krossa maffian. ”Järnprefekten” använde helt klart metoder utanför lagens råmärken. Dock i Italien såväl som i Sverige finns och fanns lagar avseende skyddande av brottslingar. Mori tog fasta på bland annat detta slog till mot ”hemmen” och såg till att sätta maffiabossarnas hustrur och släktingar, som uppenbarligen skyddade brottslingar, bakom lås och bom. En av flera åtgärder som visade sig vara ytterst effektiva. Staten återtog kontrollen. Maffian slogs tillbaka och orsakades stor skada, nesa och skam.
Tillbaka till Sverige och de mycket unga mördare och våldsverkare vi ser uppträda i våra samhällen. Vart tar de vägen för att slicka sina sår efter utförda illgärningar? I många fall är den platsen familjebostaden med pappa, mamma och släkten-klanen. En plats som såvitt kan förstås svensk polis säger sig ha viss koll på. Att polisen, trots stöd i lagen, skulle ingripa förefaller dock osannolikt. Detta i ett sammanhang präglat av vad vi lärt känna som politisk korrekthet.
På tal om maffialiknande metoder nås vi nu dessvärre av nyheter om att polis och andra myndigheter infiltrerats av gäng-kriminella.
Nå, med tanke på det vi nu sett och ser utbreda sig i vårt samhälle, är ytterst vår demokrati hotad. Då hjälper föga politikers och sociala myndigheters orerande om så kallade förebyggande åtgärder i exempelvis familj, skola och så vidare. Deras orerande drunknar i ljudet av skottlossning och briserande sprängladdningar.
I Sverige gäller svensk lag. Polismakten har att fullt ut använda sitt våldsmonopol för att denna skall efterlevas och demokratin fullt ut ska kunna återupprättas.
Ronny Larsson i Kvistalånga
