Agnieszka Spirra och hennes son Robert stämde sin tidigare arbetsgivare Dagab i Hässleholm för brott mot anställningsskyddslagen efter att ha blivit uppsagda trots lång anställningstid och dokumenterat hög produktivitet. Men tingsrätten anser att företaget och facket hade rätt att välja vilka de ville säga upp. Enligt domen har Agnieszka och Robert inte lyckats bevisa att de sagts upp på grund av att de inte var medlemmar i facket och inte heller att uppsägningarna på annat sätt stred mot god sed. De döms att betala Dagabs rättegångskostnader på totalt 250 000 kronor, men ger inte upp.

– Vi ska gå vidare till Arbetsdomstolen, säger Agnieszka.

Dagab lade i januari 2023 ett varsel om att säga upp 25 personer i lagerverksamheten i Hässleholm på grund av arbetsbrist. Företaget och facket Handelsanställdas förbund kom överens om att frångå den vanliga turordningslistan vid uppsägningarna, något som i princip är tillåtet enligt kollektivavtalet. Istället för att anställda med kortast tid på företaget sägs upp först kan då andra faktorer som främjar företagets framtid avgöra. Men det får inte gå till hur som helst.

Enligt Agnieszka och Robert Spirra diskriminerade den överenskomna så kallade avtalsturlistan oorganiserade arbetstagare, vilket varken är tillåtet i svensk lag eller i Europakonventionen för mänskliga rättigheter. Éndast sex av de 25 var fackligt anslutna, 24 procent jämfört med enligt facket 70 procent på arbetsplatsen, och snarare 80-90 procent enligt Agnieszka och Robert.

Både företaget och facket förnekade att facklig tillhörighet hade någon betydelse vid förhandlingarna. Fackets ordförande hade berättat för dem att de organiserade medarbetarna hade skyddats genom avtalsturlistan, något han också bekräftade vid rättegången, men menade var helt i sin ordning. Det ansåg även tingsrätten.

Agnieszka och Robert hade längre anställningstid än flertalet arbetstagare som fick vara kvar, 14 respektive åtta år. Företagets mätningar visade att de båda arbetade upp till tre gånger så effektivt som den genomsnittlige arbetaren. De brukade också lära upp nyanställda.

Enligt kollektivavtalet får de lokala parterna komma överens om en avtalsturlista om företagets behov och krav inte kan tillgodoses genom turordningslista enligt lagen. Då ska de göra ett urval av de medarbetare som ska sägas upp så att företagets behov av kompetens särskilt beaktas liksom företagets möjligheter att bedriva konkurrenskraftig verksamhet och därmed bereda fortsatt anställning. Men urvalet verkar enligt Agnieszka istället ha gjorts för att bli av med vissa medarbetare, särskilt de som var obekväma och inte med i facket.

Varken facket eller arbetsgivaren hade tidigare berättat för Agnieszka, Robert eller några av deras uppsagda kollegor som vittnade vid rättegången i Hässleholms tingsrätt varför just de var med på listan över de som skulle sägas upp. De fick bara veta att det var arbetsbrist.

Men vid rättegången haglade anklagelserna mot de uppsagda, trots att Dagab hävdade att produktivitet och personlig kompetens avgjorde. Med personlig kompetens menade de “samarbete, påverkan på arbetsmiljö med mera”. De som sagts upp var enligt företaget antingen mindre produktiva eller hade samarbetsvårigheter eller negativ påverkan på arbetsmiljön. De smutskastades var och en under vittnesmålen från arbetsgivare och fack. Företrädare för facket berättade dock att ingen dokumentation om medarbetarnas fel och brister presenterats vid förhandlingarna.

– Det var bara rykten, säger Agnieszka.

Tingsrätten konstaterar att lagen inte tillåter avtalsturlistor med enda syfte att slå ut andra organisationers medlemmar eller oorganiserade arbetstagare. I praxis har fastslagits att det även är möjligt att ingripa mot en överenskommelse som helt eller delvis framstår som stridande mot god sed på arbetsmarknaden eller som på annat sätt framstår som otillbörlig, exempelvis om den innebär direkt diskriminering, att ovidkommande hänsyn tagits eller att det finns andra omständigheter som gör det stötande att tillämpa den.

– Om den oorganiserade arbetstagaren kan visa att han/hon har blivit missgynnad på grund av sitt ”ickemedlemskap” måste arbetsgivaren kunna bevisa att det inte är fråga om en föreningsrättskränkning, skriver tingsrätten.

Men den förflyttningen av bevisbördan är enligt domen inte aktuell här.

Tingsrätten anser det inte styrkt att arbetsgivaren känt till vilka som varit medlemmar i facket. Skillnaden mellan de två listorna var bara två personer.

– Redan på grund av dessa omständigheter menar tingsrätten att det måste antas att organisationstillhörigheten inte tillmättes någon avgörande betydelse när turordningsöverenskommelsen träffades, skriver tingsrätten.

Agnieszka är övertygad om att andra faktorer påverkat domen.

– Domaren vågade inte ta fajten mot ett stort företag, säger hon.

– Dagab kan alltså bara välja avtalsturlista och bli av med vilka de vill bli av med.

Hon berättar att de redan innan domen kom pratade med sin advokat om att överklaga till Arbetsdomstolen om de inte fick rätt i tingsrätten.

– Som min sambo sa, vi har förlorat nu, men kriget är inte slut.

Agnieszka och Robert ska enligt tingsrättsdomen betala Dagabs rättegångskostnader på totalt 250 000 kronor.

Berit Önell

Läs mer:

2024-04-08 De drar Dagab inför rätta för diskriminerande uppsägningar

2024-04-10 Anklagelser mot uppsagda från Dagab och facket i rättssalen