Dags för förhandling om rivning av Hammarmölledamm

Dags för förhandling om rivning av Hammarmölledamm

Efter att Hammarmölledamm på Hovdalaområdet dömts ut av mark- och miljödomstolen måste anläggningen rivas. Markägaren det kommunala bolaget Hibab, vars företrädare tidigare kämpat för att få ha både dammen och kraftverket kvar, har därför ansökt om utrivning hos samma domstol. Projektet lär godkännas, men inte få göras utan särskilda försiktighetsåtgärder eftersom det ger stor påverkan på naturen. Imorgon, torsdag, hålls offentlig förhandling på Norra Station i Hässleholm.

Hur det blir med de våtmarker som skulle ersätta dammen är oklart. Länsstyrelsen anser sig inte ha ansvar för mer än att ansöka om statsbidrag för dem. Enligt Hibabs vd Kent Johannesson har bolaget varken har råd eller rätt att göra något sådant i naturreservatet.

2017 beslöt länsstyrelsen att förbjuda verksamheten om inte fastighetsägaren sökte tillstånd. Hibab ansökte i första hand om godkännande enligt bestämmelserna om urminnes hävd eftersom det finns uppgifter om att vattenkraft utvunnits ända sedan 1600-talet. Det befintliga kraftverket var från 1916. Men mark- och miljödomstolen ansåg inte att det fanns tillräckligt stöd för att det var äldre och godkände inte heller laglighetsförklaring eftersom dess skick inte bedömdes följa tidigare lagstiftning. Det handlade redan där om att det inte fanns någon fiskpassage.

ANNONS

Annons om höstlovsaktiviteter på Hovdala
Bilden visar en informationsskylt.
Hammarmölledamms historia beskrivs på en skylt vid det gamla kraftverket. Foto: Berit Önell

Enligt domstolen kompenserade inte den ringa elproduktionen den stora påverkan på höga naturvärden, den hotade flodpärlmusslan, fladdermöss, utter med mera. En ombyggnad skulle både bli för dyr och för svår. Vattenflödet bedömdes för lågt för att räcka till både turbinerna och till skyddsåtgärder för fisken. Anläggningen är också i stort behov av renovering. Om bara dammen skulle vara kvar, utan kraftverk, hade den också behövt åtgärdas och domstolen bedömde inte heller det som lönsamt.

Hibab överklagade domen och hävdade att en utrivning skulle innebära risk att mycket höga befintliga naturvärden förstörs. Men efter några månader drogs överklagandet tillbaka efter en överenskommelse med länsstyrelsen om att istället ersätta den sex hektar stora dammen med två mindre våtmarker på totalt cirka 1,35 hektar. Länsstyrelsen hade redan utrett detta parallellt med rättsprocessen och Naturvårdsverket hade beviljat pengar. Men de hann brinna inne eftersom förberedelserna drog ut för länge på tiden med bland annat ansökan om artskyddsdispens – också det hos länsstyrelsen. Hibab har sedan på uppmaning av en annan avdelning på länsstyrelsen dragit tillbaka denna ansökan.

Bilden visar Hammarmölle damm.
Hammarmölledamm kan i framtiden ersättas av två våtmarker. Men vem som ska ansvara för det är inte bestämt. Foto: Johan Johnmark/Länsstyrelsen Skåne

Istället har bolaget begärt att mark- och miljödomstolen ger artskyddsdispens i samband med beslut om utrivning av dammen. Detta måste enligt bolaget ske under sommarhalvåret då det är låg vattenföring och efter att dammen sänkts till ett minimum. Hibabs ombud skriver i ansökan om utrivning att rätten till utrivning är absolut, såvida inte “det allmänna” tar över anläggningen. Utrivningen ska innebära en återgång till de naturliga förhållanden som fanns på platsen innan dammanläggningen byggdes.

En temporär väg ska enligt ansökan byggas till dammen för att fordon ska kunna komma fram. Dammen ska avsänkas i god tid innan utrivningsarbetena påbörjas för att risken för sedimentspridning ska minimeras. Hela dammanläggningen tas bort och utloppskanalen från kraftverket fylls delvis igen. Tilloppstuben pluggas i båda ändar och lämnas kvar i befintligt skick. Bortschaktade jordmassor planas om möjligt ut på plats för naturlig anpassning tilll omgivande mark.

Innan ansökan gjordes hölls samråd där myndigheter, organisationer, andra berörda och även allmänheten hade möjlighet att lämna synpunkter. Bland annat lyftes då risker för befintliga naturvärden i området, som förmodligen är Sveriges artrikaste fladdermusområde, och behovet av en övergång över vattendraget när den nuvarande bron rivits.

Länsstyrelsen, som ju drivit att kraftverket skulle förbjudas, skriver i ett yttrande efter Hibabs ansökan om utrivning att kompletteringar behövs. Det gäller bland annat påverkan på skyddade arter och eventuella kompensationsåtgärder.

Länsstyrelsen betonar att den inte åtar sig att anlägga våtmarker som kompensation för att dammens vattenspegel försvinner. Myndigheten anser att eventuella krav på kompensationsåtgärder ska riktas mot Hibab, men erbjuder sig att fortsätta försöka få bidrag för våtmarkerna.

Statens fastighetsverk, som äger Hovdala slott, avstyrker en utrivning av dammen. Motiveringen är att konsekvenserna för dammområdets kulturhistoriska värden och upplevelsevärden är otillräckligt redovisade i miljökonsekvensbeskrivningen, liksom föroreningar i dammens sediment.

Kent Johannesson ser inte längre någon möjlighet att bevara dammen. Hibab fick inget gehör för att ha den kvar för att skydda befintliga arter.

– Det var inget tungt vägande skäl för att låta dammen vara kvar. Men det är historia, säger han.

– Min uppfattning är att det kommer att bli en stor påverkan på miljön. Sedan kommer säkert naturen att läka. De ursprungliga förutsättningarna är de som ska återskapas, innan dämmet, säger Kent Johannesson.

Bilden visar Kent Johannesson.
Kent Johannesson, vd på Hibab. Foto: Berit Önell

Han konstaterar att domen nu måste följas.

– Frågan är nu mer hur utrivningen ska gå till. Syftet är att det ska bli så liten påverkan som möjligt.

Han förklarar att det i liknande processer kan vara 60-70 sidor om hur en utrivning får genomföras.

– Det är tämligen komplicerat.

Han anser inte att Hibab kan tvingas stå för bygget av våtmarker.

– Nej. Min uppfattning är att när vi rivit ut anläggningen blir resterna en del av naturreservatet. Om länsstyrelsen då önskar utföra åtgärder får de stå för dem, säger han.

Möjligheten att riva dammen och anlägga våtmarker är också inskriven i naturreservatets föreskrifter.

– Vi ansöker om utrivning, inte om våtmarker. Vi fullföljer det som åligger oss.

Däremot har Hibab intresse av att våtmarker anläggs.

– Vi är absolut intresserade av att få en så stor vattenspegel som möjligt för att få så liten påverkan på faunan som möjligt. Men vi kan omöjligt bekosta och göra de ingreppen i naturreservatet och Natura 2 000-området, säger Kent Johannesson.

Domstolen avslutar torsdagens förhandling på plats vid Hammarmölle damm.

Berit Önell

Läs mer:

2022-02-17 Dom sätter stopp för kraftverket vid Hammarmölledamm

2022-02-23 Statliga bidrag till våtmarker vid Hammarmölledamm

2022-06-02 Har gett upp Hammarmölledamm

2023-02-21 Förseningen bidrog till avslag för Hammarmölledamm

Uppskattar du Frilagt?
Frilagt behöver ditt stöd för att fortsätta granska!

Bankgiro: 
597-6535
Konto: 8403-8, 33 403 635-7
Swish: 0708938399
Kontakt: prenumeration@frilagt.se