Byggherrarna slipper stå för hela kostnaden när det sanka Björklundaområdet i Hässleholm förbereds för 300 nya bostäder. Kommunen väljer att subventionera tomtpriset. Annars skulle det bli för dyrt för exploatörerna. Varken politiker eller tjänstemän ser något fel i det, trots att kommunen enligt lag ska fördela kostnaderna på dem som har nyttan av utbyggnaden och inte heller får sälja till underpris.

En grov uppskattning av totalkostnaden på Björklunda är 150 miljoner kronor. Kommunen kommer att stå för någonstans kring hälften.

Ytterligare bebyggelse på det låglänta Björklundaområdet ökar risken för översvämningar vid skyfall. Marken måste därför höjas, hela två meter på vissa ställen. Kvarteren ska delas upp i flera avrinningsområden genom höjdsättning.

Viss fördröjning kan ske i befintliga dammar, men betesmarken, där avsikten är att kor ska fortsätta att beta, kan också behöva användas för dagvattenhantering. Anledningen är att Maglekärrsbäcken, som mynnar i den översvämningsbenägna Finjasjön, inte bör belastas med mer dagvatten från Björklunda. Ett befintligt dagvattendike blir dessutom till mindre nytta när det enligt detaljplanens direktiv måste kulverteras eftersom de återkommande bräddningarna av avloppsvatten i dagvattnet utgör en hälsorisk.

Kommunens tidigare beräkningar visade att det kommer att behövas 90 000 kubikmeter fyllnadsmassor till en kostnad av minst 130 miljoner kronor bara för att få marken på Björklunda byggbar. Men kostnaderna är svåra att uppskatta.

– Gator, vatten och avlopp är nog det dyraste, säger exploateringsingenjör Kristofer Olsson.

Han förklarar att 150 miljoner är en mycket grovt uppskattad kostnad.

– Det kan ändra sig. Vi har ingen kostnad klar eftersom vi inte har handlat upp arbetena än. Det är svårt att ge en siffra innan dess. Men siffran 150 miljoner har nämnts. Det ska vara allt utom byggkostnaderna, säger han.

Delar av kostnaden tas ut av byggherrarna när tomterna säljs. Men Kristofer Olsson säger att kommunen inte kan låta dem betala allt.

– Det blir för dyrt, säger han.

– Vi kan göra det i vissa fall, men här skulle det inte blir så lätt.

Dock menar han att marken inte säljs till underpris.

– Vi säljer till marknadspris, säger han.

– Kostnaden för att bygga ut är högre än marknadspriset.

Tomtpriset skulle därmed bli högre än rådande marknadspris för motsvarande mark om kommunen skulle få full kostnadstäckning.

– Vi förhåller oss till den budget vi får och säljer tomterna till marknadspris, säger Kristofer Olsson.

Han konstaterar att det innebär att kommunen subventionerar tomtpriserna.

Kommunen har alltså budgeterat hur stor subventionen ska vara. Men siffrorna är hemliga.

Kommunstyrelsens ordförande Lena Wallentheim (S) och kommunalrådet Lina Bengtsson (M) förklarar att de pengar som hittills avsatts enbart gäller den första etappen.

– Där har man redan till viss del fyllt upp, så det är bäst att börja med den, säger Lena Wallentheim.

Hon tror att det kommer att ta ett par år innan första etappen är klar med infrastruktur och gator och allt.

Lina Bengtsson förklarar att kommunen också vill se hur intresset är för de första bostäderna innan utbyggnaden fortsätter.

Är det inte säkert att allt blir utbyggt?

– Det är slutmålet, men allt är inte bestämt exakt i tid, säger Lina Bengtsson.

Hon återkommer efter att ha talat med exploateringschef Jonatan Jeppsson Norberg. Hon betonar att budgeten för projekteringen måste vara sekretessbelagd eftersom upphandlingen annars kan påverkas.

– Då blir det kanske inte korrekta anbud. Vi vill ha så lågt pris som möjligt, säger hon.

Frilagt påpekar att en uppskattning enligt lag måste ha gjorts innan detaljplanen antogs för att man ska kunna bedömna om det är rimligt att genomföra planen. Lina Bengtsson medger då att 150 miljoner kronor skulle kunna vara en uppskattning.

– Om man väger in precis allt skulle man hypotetiskt kunna hamna någonstans där, säger hon.

– Men det är inte siffror som är adekvata eftersom det ligger många år framåt, säger hon.

Det enda som det fattats beslut om är etapp ett och de siffrorna är hemliga.

Lina Bengtsson förklarar också att Hässleholms kommun brukar subventionera bostadsbyggande.

– Generellt blir det viss subventionering oavsett var vi bygger i kommunen. Vi kan inte ta ut full kostnadstäckning som man kan till exempel i Båstad. Vi har inte den prisbilden här. Men vi kan inte sluta bygga för det.

Men Björklunda blir väl dyrare än många andra bostadsområden?

– Björklunda blir något lite dyrare än det brukar vara, säger Lina Bengtsson.

Hon kan inte säga exakt hur stor andel av den totala kostnaden som kommunen, alltså skattebetalarna, kommer att subventionera.

– Någonstans i häradena hälften av de 150 miljonerna. Men det är ingen exakt siffra, säger hon.

Kommunen har kontaktat de sex företag som vann markanvisningstävlingen 2018 och även tre som fick option. De fick frågan om de fortfarande är intresserade och alla svarade ja. Vinnarna är Älvsbyhus, Skottenborg, Boklok, Klarabo, Svensk Husproduktion och Bomero. De andra tre är Hässlehem, Seniorvillan och 3Hus.

Kristofer Olsson kan inte säga när man kan sätta spaden i jorden, men det blir inte i år.

– Det beror lite på hur det går med upphandlingen, säger han.

Området delas nu in i etapper. De pågående förberedelserna gäller enbart etapp ett. Kristofer Olsson säger att det ännu inte är klart om det blir en eller två etapper till.

Etapp ett omfattar fem kvarter med cirka 200 bostäder i den norra delen av området, mellan torget och befintliga villor. Det blir flerfamiljshus i upp till tre våningar och marklägenheter, men inte friliggande villor. Resten av området ska främst bebyggas med radhus och villor.

En arbetsväg kommer redan inför etapp ett att byggas ner till Södra Kringelvägen för att minska störningarna i bostadsområdena på norra sidan. Den får samma sträckning som den kommande huvudvägen genom området.

Enligt detaljplanen ska vägen ha en tunnel eller annan passage för korna, något som kan bli kostsamt. Om även den ska göras från början är oklart.

– Vi tittar på den frågan ihop med berörda parter, förklarar Kristofer Olsson.

Lina Bengtsson förtydligar att arrendatorn som äger korna också är med i diskussionen.

– Någon typ av lösning ska det bli, säger hon.

Berit Önell

Läs mer:

2018-06-24 Vinnarna som får bygga på Björklunda är klara – men varken detaljplan eller översiktsplan

2020-09-28 Tuff debatt om utbyggnad av Björklunda

2022-12-12 Etappvis utbyggnad av Björklunda inte budgeterad – men bostad inlöst