Fem myndigheter deltog vid ett stort tillslag mot Åter Transport Hässleholm AB:s återvinningsanläggning. Företaget hotas nu av förbud vid vite mot viss hantering av farligt avfall eftersom tillstånd saknas. Brister i arbetsmiljö och brandskydd måste också åtgärdas.

Återvinningsbolaget ligger på Läreda industriområde och tar främst emot brännbart avfall som transporteras till värmeverk samt bygg- och rivningsavfall.

Verksamheten startade 2010 utan lagstadgad anmälan till kommunens miljökontor. Sedan dess har miljökontoret haft ett stort antal ärenden som rört anläggningen. De flesta har dock inte lett till någon åtgärd. 2011 förbjöds mottagande och mellanlagring av farligt avfall på fastigheten. Vid flera tillsynsbesök har miljöinspektörer ändå konstaterat att farligt avfall i form av främst elavfall hanterats. Men länsstyrelsen såg inget skäl att neka tillstånd för transport av avfall och farligt avfall till godkända mottagare när bolaget ansökte om det 2019. Samma år godkände miljökontoret en anmälan om att ta emot 40 ton elkablar och 15 ton blybatterier årligen för lagring.

Den 27 februari skedde den oanmälda samordnade insatsen på företaget, under ledning av länsstyrelsen som hade en vägledande roll till kommunens miljöavdelning. Även Arbetsmiljöverket, räddningstjänsten och gränspolisen medverkade. Polisen kontrollerade bland annat personalens identitet, men hittade inga oegentligheter där.

Miljöinspektörerna skriver i sin rapport om besöket att behandling av elavfall görs utan tillstånd genom att elkablar skalas för materialåtervinning. Annat farligt avfall än det tillåtna lagras också: hushållselektronik, elskåp, olika typer av kabel och transformatorer.

– Verktyg för att skala kablar samt granulat sågs vid besöket.

Detta skedde enligt inspektörerna i verkstadshallen, liksom vid ett besök i december.

– Elkabel ska som regel betraktas som farligt avfall då det kan innehålla farliga ämnen. Då kabel samlas in från flera olika källor är det mycket svårt att avgöra typ, ålder eller tillverkare på kablarna, skriver miljöavdelningen i en tjänsteskrivelse till politikerna i miljö- och stadsbyggnadsnämndens arbetsutskott.

Där hänvisas också till en dom i mark- och miljööverdomstolen och till Naturvårdsverkets vägledning. Enligt Emil Gunnarsson, som äger Åter Transport i Hässleholm AB, innehöll kablarna inga farliga ämnen och skulle inte ses som farligt avfall. Men kablarna provtas inte.

Inför sammanträdet på tisdag är förslaget att Åter förbjuds att återvinna eller bortskaffa elavfall eller annat farligt avfall samt att lagra och sortera annat farligt avfall än elkabel och blybatteri. Förbuden förenas med ett löpande vite på 50 000 kronor för varje punkt och enskilt tillfälle som de inte följs. Motiveringen till det är att verksamheten fortsatt trots påpekande om att tillstånd krävs. Vitesbeloppet har fastställts på en nivå som kan antas förmå verksamheten att följa föreläggandet.

Bolaget ska enligt förslaget också transportera bort allt farligt avfall förutom elkabel och blybatterier till godkänd mottagare senast fem veckor efter delgivning av beslutet. Dokumentation ska skickas till miljö- och stadsbyggnadsnämnden senast fem dagar efter att avfallet lämnats.

Arbetsmiljöverkets företrädare noterade att två vinkelslipar och en kompressor saknade skydd samt att en grävmaskin var obesiktigad. Dessa togs omedelbart ur bruk. Arbetsmiljöverket kräver nu att företaget tar fram instruktioner för underhåll och kontroll av arbetsutrustning. Hanterings- och skyddsinstruktioner för hantering av farliga kemiska riskkällor krävs också, särskilt för situationer när okända sådana risker kommer in till anläggningen. Utrustning för första hjälpen måste införskaffas. Bristerna ska vara åtgärdade och svar skickat till Arbetsmiljöverket senast den 14 maj.

Myndighetsgemensamma insatser av det här slaget sker i samarbete med AKC, regionalt center för arbetslivskriminalitet, där Arbetsmiljöverket är samordnande.

– Vi får in tips. Helt plötsligt kan det vara väldigt många i en viss verksamhet i en kommun och då kontaktar vi lokalpolisen. Det kan också vara så att länsstyrelsen eller kommunen kontaktar oss, som i detta fall, säger Lina Andersson, samordnare i Malmö.

Emil Gunnarsson konstaterar att det var ett stort pådrag på företaget den 27 februari.

– Det var inte så roligt, säger han.

– Jag blev stressad och hann inte lägga fram allting. Jag var helt själv mot 20 man. Då är man liten, säger han.

Han förklarar att han bland annat hade fler rutiner än han kunde visa Arbetsmiljöverket. Annars tyckte han att de uppträdde bra, liksom räddningstjänsten.

– Räddningstjänsten har ringt och pratat några gånger efteråt. De undrade om vi hade brandsläckare och instruktioner. En rapport ska komma, säger han.

Han beskriver miljöinspektörernas attityd som “fruktansvärd”.

– Det är väldigt otrevligt när de kommer så och tränger sig på.

– Det har blivit en helt annan mentalitet på miljö sista året. Innan var de mer hjälpsamma och berättade och vägledde. Nu letar de fel mer än hjälper till, säger han.

Emil Gunnarsson säger att Åter inte aktivt tar emot farligt avfall.

– Men när någon kommer med brännbart ligger där kanske en mikrougn, säger han.

Han anser att det är fel att bedöma all elkabel som farligt avfall.

– Men man ska ju kunna bevisa att det inte är farligt, konstaterar han.

Han förnekar att elkabel skalats på anläggningen vid inspektionerna.

– Det stämmer inte alls, säger han.

Däremot har det funnits planer på att göra det.

– När jag ansökte 2019 menade jag att vi ville skala kabel när jag skrev hantera, säger han.

Nu vill han inte ansöka på nytt.

– Man måste ansöka hos länsstyrelsen, det blir jättestort och dyrt. Det är för liten verksamhet för det. Det är inte så lätt att få ihop ekonomin.

– En halv miljon för ett tillstånd, säger han.

Han är besviken.

– Om jag hade fått reda på det när jag ansökte 2019 hade jag nog aldrig byggt den här hallen för då hade jag vetat att vi inte får skala kabel, säger han.

Byggdes den enbart för det?

– Nej, men en del av den. Det är alldeles vansinnigt. Nu skickas kabeln väl till något u-land där det inte är så hårda regler.

Åter Transport i Hässleholm AB hade enligt senaste årsredovisning en omsättning på 24,5 miljoner kronor och ett resultat efter finansnetto på 2,5 miljoner kronor. Medelantalet anställda var nio.

– Vi har bara cirka 15 miljoner i omsättning, 24,5 var inklusive en del byggnationer, säger Emil Gunnarsson.

Han ser ingen risk att verksamheten inte kan fortsätta på grund av föreläggandet.

– Men frågan är om jag känner att jag vill fortsätta. Det känns inte så meningsfullt längre.

Vad ska du göra då?

– Det vet jag inte. Jag har inte tänkt så långt.

Berit Önell