INSÄNDARE. Ska vi leva för att arbeta eller arbeta för att leva? Det är dags att våga vara modig.
– Arbetstidsförkortning är vägen framåt för ett hållbart arbetsliv och ett bättre samhälle.
Det finns idag stora grupper på arbetsmarknaden som har möjligheten att jobba flexibelt. Man kan lämna lite närsomhelst på förskolan och jobba på pendeltåget, man kan gå hem en timme tidigare från jobbet och ta helg tidigare på fredagar. Arbetstidsförkortning är i praktiken redan möjligt för vissa grupper, något vi såklart ska glädjas åt – men alla har inte den möjligheten.
ANNONS
Vi arbetar tuffa arbetspass inom handeln och på lager. Arbetstiden är hårt kontrollerad och möjligheten att åka hem ens tio minuter tidigare för att hämta på fritids är mycket begränsad.
Arbetstidsförkortning är inte bara en rättvisefråga för alla löntagare. – Det är en jämställdhetsfråga. Den svenska 40-timmarsveckan infördes i ett hemmafrusamhälle där nära hälften av alla vuxna kvinnor fortfarande stod utanför arbetskraften. Sedan dess har kvinnors sysselsättningsgrad ökat dramatiskt. Det är mycket positivt och något alla politiska partier säger sig stå bakom, men för ett typiskt hushåll har det i praktiken inneburit en fördubbling av den totala arbetstiden. Denna omöjliga ekvation missas när man bara tittar på arbetstid per arbetare.
I ett hushåll med två arbetare går det obetalda hushållsarbetet helt enkelt inte ihop med att två arbetar heltid. Då blir det oftast kvinnan som får gå ner i arbetstid för att det hela ska funka. En kortare arbetsvecka skulle göra vardagen lättare att få ihop då båda skulle ha mer tid till återhämtning, vardagssysslor och socialt liv. Vill vi på allvar ha en modern och jämställd arbetsmarknad måste vi också modernisera arbetstidsmåttet. – Sänkt heltidsmått genom lagstiftning är vägen framåt.
Politiken behöver lyssna till framgångssagor runt om i Europa. Våra grannländer Norge och Danmark har redan klart kortare heltidsmått och på Island har man på bara några år kortat normalarbetsveckan från 40 timmar till 32–36 timmar för anställda i offentlig sektor. I en stor genomgång av europeiska arbetstidsförkortningar mellan 1995 och 2007 konstaterade forskare knutna till OECD att de inte kunde se någon negativ effekt alls på den ekonomiska tillväxten. På samhällsnivå ger kortare arbetstid nämligen inte bara kostnader utan också vinster i form av minskade transfereringar, bättre hälsa och ökad produktivitet. Argumenten för arbetstidsförkortning är goda och nyttan för såväl samhälle som löntagare är enorma.
Vårt medskick till landets politiker, såväl i kommuner som regioner och på nationell nivå, är tydligt.
– Våga vara modiga och arbeta för arbetstidsförkortning!
Handels avdelning 04 Kristianstad
